Scan Speak 8542

[bassman]

I går afton hade vi en shoot out mellan tre olika element konfigationer av OA51. Anodens Original, mina 51 med 8542 + T11 diskant, LE1

Jag blev rejält överraskad av Anodens original 51, jag har endast stött på ex med prasslig distande diskant. Äntligen fick man höra på ett par OA51 som funkar som det är tänkt! Verkligen en öronöppnare!

Sedan hängde vi upp LE1:orna och besvikelsen kunde inte döljas av någon av oss. Den spelade något mer lågbas i åtegivningen, ljudet upplevdes mörkare med en lätt spretig men väldefinierad diskant. Sång och piano tappade nästan helt rondören, tog till tweeaket med ett ihoprullat A4-papper med resultatet att ännu mer värme i röster försvann

Bort med LE1 och upp med mina OA51 med 8542 + T11. Ordningen blev återställd, luftigt och lätt utan öron-nyp och Clas Janssons röst blev med ens så där köttig som den skall vara.

Jag förstår mig inte på dom där 8545 elementen kan jag konstatera! Har gjort liknade shoot out hos Doggidoggen i Umeå med samma resultat och en gemensam åsikt..

[Jocke]

Om nu allt är rätt med LE1 - många vittnar ju om att den låter bättre än .3 - skillnaden är väl brantare filter? Intressant att "gamlingarna" stod sig så bra!

BTW. Hälsa Doggen - länge sedan jag hörde av honom!

[bassman]

Om nu allt är rätt med LE1 - många vittnar ju om att den låter bättre än .3 - skillnaden är väl brantare filter? Intressant att "gamlingarna" stod sig så bra!

BTW. Hälsa Doggen - länge sedan jag hörde av honom!

Jo jag kan garantera att allt är rätt i dom där LE1:orna!

Hos doggen lyssnade vi (har jag för mig, det är ett par år sedan) på OA52 med 8545 och 8542 med T11:an. Har för mig att han hade 51LE1 oxå plus en massa andra special-tweakade element. Som sagt var så gillades det ratade 8542 av oss båda mer än 8545..

Men vi är väl dum i huvet nå djääävulskt här uppe i norr som föredrar gammel-element!

Har för mig att Per G på CarlssonPlaneten också gillar 8542:an.. Han är ju en 08:a

edit: skall tillägga att LE1 var utrustad med filtkringla och för och slutsteg var Anodens rörkombo som ljudar fint son tusan, volymen var "lagom"

[Jocke]

8542 är inte på något sätt ett dåligt element men det har andra kvaliteter än 8545.

BTW. Jag är skåning så åsikten har nog väldigt lite med geografi att göra!

[Vee-Eight]

Om nu allt är rätt med LE1 - många vittnar ju om att den låter bättre än .3 - skillnaden är väl brantare filter? Intressant att "gamlingarna" stod sig så bra!

BTW. Hälsa Doggen - länge sedan jag hörde av honom!

Jo jag kan garantera att allt är rätt i dom där LE1:orna!

Hos doggen lyssnade vi (har jag för mig, det är ett par år sedan) på OA52 med 8545 och 8542 med T11:an. Har för mig att han hade 51LE1 oxå plus en massa andra special-tweakade element. Som sagt var så gillades det ratade 8542 av oss båda mer än 8545..

Men vi är väl dum i huvet nå djääävulskt här uppe i norr som föredrar gammel-element!

Har för mig att Per G på CarlssonPlaneten också gillar 8542:an.. Han är ju en 08:a

edit: skall tillägga att LE1 var utrustad med filtkringla och för och slutsteg var Anodens rörkombo som ljudar fint son tusan, volymen var "lagom"

Lite OT;
Testat att spela dem utan filt-muschen?

[anoden]

Förvirringen ökar för mig som är relativt ny på området OA-51 (se inledningen på tråden).

Har nu vandrat vidare på OA-51 vägen och färdigställt lådorna med
omlackering, återmonterat originalelementen och spelat en tid.

Har dessutom haft möjlighet att jämföra med OA-51LE och den
jämförelsen var ganska brutal i den meningen att LE paret låter
oerhört mycket tråkigare och mer avslipade, påminner mig om mötet med LE2

I mina mörkaste stunder känns förändringarna som övergrepp på Stig Carlssons tankar och ideér om hur högtalare ska konstrueras och låta och jag kan för mitt liv inte fatta att det inte är fler som hör det jag hör.

Jag vet att jag sticker ut huvudet men jag måste vara ärlig i återgivningen
av det jag hör.

Jag säger väl som Bassman.

Men vi är väl dum i huvet nå djääävulskt här uppe i norr som föredrar gammel-element!

Finns det några Faktiskt medlemmar i Piteå med omnejd så är ni välkomna
med era OA-51 lådor på ett besök för att verifiera eller falsifiera mina påståenden.

Roland!

[Vee-Eight]

Är nog böjd att inte hålla med halleluja-kören.

Jag har lyssnat på OA51 med originalelement, så som de skall vara. Visst, det var trevligt ljud, men jag föredrar mina .3 alla de dagar i veckan. Kanske för att jag är van vid dem, vad vet jag. Ngt jag upptäckt med .3 generellt är att de kan bli nasala i mellanregistret, och jag tror det är därför LE kom till, för att med en sugkrets göra en lokal dipp i just det området. Denna nasala pappigheten tycker jag inte riktigt finns i mina .3. Det som skiljer sig från de övriga i Thn-området är att de är sk lyxfilter, och oavsett om man tror på snoffsiga esoteriska papper-i-olja kondingar eller ej så är vi flera som lyssnat och hört en viss skillnad.

Hursom; jämförelsen mellan OA51 och OA51.3. Jag är inte bra på att beskriva ljudupplevelser, men jag fann oa51 som lite svulstiga, glada och käcka. Pålagt tjo-och-tjim. Samt hade en flyktig sluddrighet. Mycket kan bortförklaras med en mkt mer avancerad diskant som t11oa är, men jag upplever att sluddret finns en hel del hos basarna.

Idag skulle jag ha väldigt svårt att köra OA51.3 som annat än som toppar i ett topp/basmodul-system. Att avlasta 8545:orna nedåt under 80Hz gör en hel del åt det holografiska i upplevelsen. Enligt min mening.

Vi får kanske försöka ta fram en koordinat som man inte bör passera norröver vid vissa modeller av Carlsson. Lite som växtzooner när det gäller trädgårdar.

[anoden]

Har lite svårt att förstå vad du menar med halleluja-kören.

Såvitt jag vet så är det bara Bassman som har haft möjlighet
att göra en jämförelse mellan OA-51 (mina original) och LE
varianten, jag har förutom LE även lyssnat på LE2 och
jämförelsen skapar flera frågor än det ger svar.

Två personer är knappast en kör, åtminstone inte här uppe, norr om Umeå.

Om du har läst tråden från början så finns bakgrunden till min tråd.

Det började med en förfrågan på forumet ............ osv (allt står i tråden).

En anledning är att jag inte vill bli snuvad på musikaliska upplevelser,
vis av skadan som det heter, men det står också i bakgrunden.

Jag har sedan tråden startat tillbringat mera tid med mina "vänner",
nya har tillkommit, än jag gjort på mycket länge, allt detta tack vare
det senaste tillskottet av OA högtalare och min förtjusning har inte minskat, snarare ökat.

Min uppmaning till er som har originalelementen 8542 kvar, gör er inte av med dom, en dag så är det kanske dags för en omprövning . Vem vet,
det kanske var bättre förr.

Efter morgonens golfrunda (dåligt spel) är det dags för lite andligt spis
så det får bli lite Claes Jansson och Öhmans Organ Grinders, (svänger bra och låter bra ) eller kanske Eva Cassidy, Live at Blues Alley.

Roland

[IngOehman]

Kan väl nämna att jag hört samtliga varianter också, och delar Bassmans
uppfattning faktiskt in i minsta detalj. Men jag vill framhålla att det bara
är en subjektiv uppfattning.

Man skall akta sig för att räkna röster och tro att något blir bättre för varje
person som tycker lika.

Den sortens "bättre" betyder ingenting.

Var och en bör nog lyssna för att bilda sig en egen uppfattning, istället för
att klura ut vad majoriteten tycker, eller vad någon auktoritet tycker. Det
saknar värde som facit för en egen uppfattning.


Vh, iö

[Vee-Eight]

anoden:

Du skall inte haka upp dig på "halelujakören", fick för mig att en del föredrar 8542 och jag är inte ngn av dem.

[Skorpio]

Jeg tror at en del/noget af forskellen på 8542 og 8545 ligger i det "bump" ved 800Hz som 8545 har. Det går den mindre god i mellemtonen, selv om den er overlegen i bassen.

Jeg tror også den er forsøgt undertrykt med en masse dæmpefilt på OA-52.2 og fremad og det kvæler noget af dynamikken og det umiddelbare ved gengivelsen.

Som flere andre har jeg et korrektionsfilter direkte på enheden (8545) og en mere sparsom dæmpning, det er i mine øre et rigtigt godt kompromis...

Det er primært det lidt nasale/resonante gengivelse på stemmer og klaver der forbedres...og så en mere impulsvillighed, som følge af bedre flow bag enheden...

Men det er svært at rådgive andre omkring dette, jeg har justeret niveauerne over mange måneder

[bassman]

Min agenda är inte att dissa 8545 elementet bara att jag personligen föredrar 8542 (om det lirar i ordning vill jag säga).

Stefanw som hjälpte mig med filtret kliade sig också i huvet när vi jackade in LE1 *men då var dom helt råa och precis nya* dom har lirat in sig i nuläget!

[realist]

I går afton hade vi en shoot out mellan tre olika element konfigationer av OA51. Anodens Original, mina 51 med 8542 + T11 diskant, LE1

Jag blev rejält överraskad av Anodens original 51, jag har endast stött på ex med prasslig distande diskant. Äntligen fick man höra på ett par OA51 som funkar som det är tänkt! Verkligen en öronöppnare!

Sedan hängde vi upp LE1:orna och besvikelsen kunde inte döljas av någon av oss. Den spelade något mer lågbas i åtegivningen, ljudet upplevdes mörkare med en lätt spretig men väldefinierad diskant. Sång och piano tappade nästan helt rondören, tog till tweeaket med ett ihoprullat A4-papper med resultatet att ännu mer värme i röster försvann

Bort med LE1 och upp med mina OA51 med 8542 + T11. Ordningen blev återställd, luftigt och lätt utan öron-nyp och Clas Janssons röst blev med ens så där köttig som den skall vara.

Jag förstår mig inte på dom där 8545 elementen kan jag konstatera! Har gjort liknade shoot out hos Doggidoggen i Umeå med samma resultat och en gemensam åsikt..

Det fins også en "annen" diskantvariant til oa51/52, en spesiallagd versjon av originalet som Svalander Audio i sin tid solgte. Når det gjelder dagens nye SS 8542, er de fabrikert i Kina?

[Naqref]

Inga Scan-Speak-element är tillverkade i Kina. Alla tillverkas i Danmark.

[realist]

Liten fråga; Ni som berättar om ljudkvaliteten hos 8542, har ni då köpt nya element eller renoverat gamla?

"Som jag skrev lär det finnas olika versioner - du får söka bland gamla trådar - det här har ventilerats förr. Tror det var AVR7000 som återgav ett samtal med Jon Larsen om bla kvalitetskontrollen på Carlssonfabriken. Tydligen hade även ScanSpeak problem med att hålla jämn kvalitet då för tiden och elementen mättes upp innan de användes. Tror att många fick skickas tillbaka... Slutsatsen var väl att ett par 8542 från Carlssonfabriken var bättre än ett annat par från samma tid... "


Kan man nå idag stole på at man får den kvalitet som høyttaleren fortjener, etter et litt flaks med i bildet hvis man trenger nye element?

[IngOehman]

Det kan nämnas att de äldre är rätt annorlunda de senare, även om de alla har
liknande kvaliteter i hela mellanregisterområdet.

Men motorsystemet var rätt annorlunda på de tidiga, det vill säga de som satt
i OA-51 från början. Även impedansen var högre och lasten på förstärkaren
var fantastiskt snäll. En original-OA-51 går faktiskt inte under 8 ohm vid någon
frekvens 20 - 100 000 Hz överhuvudtaget.

Den som har ett ursprungspar finner med stor säkerhet att de är omkantade
eller att de behöver bli det. Men var rädda om dem, kassera dem INTE. De går
inte att ersätta.


Vh, iö

[realist]

Det kan nämnas att de äldre är rätt annorlunda de senare, även om de alla har
liknande kvaliteter i hela mellanregisterområdet.

Men motorsystemet var rätt annorlunda på de tidiga, det vill säga de som satt
i OA-51 från början. Även impedansen var högre och lasten på förstärkaren
var fantastiskt snäll. En original-OA-51 går faktiskt inte under 8 ohm vid någon
frekvens 20 - 100 000 Hz överhuvudtaget.

Den som har ett ursprungspar finner med stor säkerhet att de är omkantade
eller att de behöver bli det. Men var rädda om dem, kassera dem INTE. De går
inte att ersätta.


Vh, iö

Hmm, så ting var bedre før... eller er det kun i Carlsson-sammenheng at det gamle elementet er å fortrekke? Det er noe som heter "If it aint broken, dont fix it." Det nye elementet er altså blitt forandret på et vis, slik jeg tolker det.

[realist]

Her er Scan-Speaks syn på saken:

"Hej !



Her er svaret fra vores udviklingschef:



Vores 18W/8542-00 er stort set identisk med den enhed vi producerede for 30 år siden. Vi er ikke bekendt med at der skulle være forskel. Enhederne er så identiske som man i praksis kan forvente… men en gammel og en ny enhed er ikke ens og kan ikke sammenlignes direkte. Man kan så glæde sig over at den nye enhed over tid vil ”modnes” og efterhånden ligne den gamle enhed mere og mere. Jeg anbefaler at du køber et sæt ny-producerede 18W/8542-00 til udskiftning i Carlsson OA højttalerne.



Med venlig hilsen / Best regards:



Tove B. Sørensen"

[anoden]

Detta svar/inlägg handlar om mätningarna på Larsen 4
i Molt nr 3.
När det gäller etiken kring mätningarna så är det lite svårt att
förstå alla märkliga reaktioner.
Det Claes och Johan har gjort är lätt att repetera/göra om, proceduren är beskriven, rummet är en känd faktor och jag kan inte förstå annat än att de har en "vetenskaplig approach" i sitt arbete.

Det är liksom det som är grejen med att vara konsumentupplysare.
Varför inte göra om förfarandet exakt som de har beskrivit, gärna med IÖ, Anders och Peter S på plats som "notarius publicus", gärna försedda med munkavle, för snacka kan alla tre. Resultatet borde bli ungefär lika om allt har gått rätt till.

Jag har tidigare uppmanat dessa herrar att välja vad som sägs på ett offentligt fora.

Jag hoppas alla förstår vad som menas med ett vetenskapligt förfarande, experimentet ska kunna replikeras, egentligen i all oändlighet, med ett resultat som liknar varandra hela tiden. Om inte så finns det en inskjuten variabel som man isåfall behöver få kontroll på
( Om herrarna skulle vara närvarande så är det risk att man står där med 3 inskjutna variabler )

Ytterligare två begrepp som herrarna borde fundera kring och inte blanda ihop, begrepp som finns med vid all mätning, nämligen reliabilitet och validitet, där det första handlar om mätinstrumentens
noggrannhet, detta begrepp tycks för vissa herrar övertrumfa det andra begreppet, nämligen validitet.

Validitet är nämligen ett mått på att vi verkligen mäter det vi tror att vi mäter, när det gäller validitet så är det svårt att tänka sig något bättre än öronen. Att man har ett standardiserat förfarande, där man hela tiden rör sig mellan subjektiva intryck och upprepade mätningar
i kontrollerad miljö och kontrollerat mätförfarande. Så verkar Claes och Jonas ha jobbat och så vet jag att SC jobbade i sin egen kontrollerade miljö. Stå på er LTS, huka inte för all skit som skrivs här.
Jag överväger att bli medlem igen.

ÄN EN GÅNG. GOD JUL

PS. Jag spelar varje dag med OA-51 med 8542 och originaldiskanterna,
behöver jag upprepa att det låter fantastiskt bra. DC

[Jocke]

ÄN EN GÅNG. GOD JUL

PS. Jag spelar varje dag med OA-51 med 8542 och originaldiskanterna,
behöver jag upprepa att det låter fantastiskt bra. DC

Ja, mina spelar också fantastiskt bra i orginalutförande (nästan) även om jag bara spelar typ varannan dag!

Vet inte om det kan fungera att sammanföra herrarna ovan... men jag skulle kunna tänka mig att om var och en av dem föreslår ortoakustiskt mätobjekt och metod så skulle man kunna korstesta för att jämföra utfallen mellan olika tekniker. Men det känns inte sannolikt att det skulle gå att genomföra såsom läget är nu...

God Jul!

[KarlXII]

Härlig läsning. Efter sista tidens vansinne på jobbet finns nu lite tid över.
Tänkte mecka ihop mina kloner och har 8542-basen hemma.
Med lite tur kommer det att hinnas med jämförelser mellan original filter och diskant, och LE-varianten (dock fortfarande med 8542. )

Blir första gången jag lyssnar på OA-51.

[anoden]

Ska bli spännande att få ta del av dina iakttagelser speciellt
med tanke på att OA-51 är en ny bekantskap för dig.

Håll oss informerade och låt dig imponeras av
en 80-talsskapelse med lika stor aktualitet i
dag som när det begav sig.

Vad sysslar de övriga konstruktörerna med?

[anoden]

Har i någon tråd lovat återkomma med en jämförande (subjektiv) beskrivning av OA-51 i originalutförande och OA-51LE2 men har av
olika anledningar inte kommit till skott ännu. Vad som återstår är att
skruva i 8545 elementet men det får anstå till dess jag får besök
av mina polare, de fasansfulla västerbottningarna.

Däremot har jag, (förutom att ha lyssnat till ett fantastiskt välljudande
ljudåtergivningssystem för någon vecka sedan, om detta ber jag att få återkomma), gjort en del andra i mitt tycke intressanta iakttagelser.
Eftersom jag verkligen uppskattar hur OA-51 högtalarna i originalutförande
klingar i mina öron så har jag införskaffat ytterligare ett par OA-51:or,
denna gång i svart ek (tror jag) med omkantade 8542 element och Carlsson T11 oa diskantelement.
Ägnade några dagar i april/maj åt att fräscha upp lådorna, återställa filtret
med originalkomponenterna och montera in ett par originaldiskanter,
Peerless 115DT26, och upp med lådorna på väggen för provspelning.
Spelade och spelade utan att det riktiga välbefinnandet infann sig, tyckte
att de lät lite skrikigare än mitt andra par.
Min slutsats var att jag till sist hade råkat ut för ett par av de där illaljudande Peerlessdiskanterna, no worries, jag har ju T11 oa diskanterna
och ett par D25AG (som blev över när jag förändrade mina OA-52.2 till OA52.3). När jag monterade ner lådorna synade jag 8542 elementen lite närmare, snygg omkantning men vänta lite, så där ser ju inte mina skumkanter ut, de som sitter i mina "älskade" OA-51:or. Noterade detta i mitt undermedvetna när jag stuvade undan högtalarna för förvaring till häromdagen.
Häromdagen var en sån där dag med ihållande regn, kraftig blåst och cirka 12 grader i luften, inget väder som lockade för den nästan dagliga
golfrundan.
Vad göra, frun tillfälligt bortrest, barnen utflugna, jo fram med det senaste
paret för ny provlyssning och eventuellt byte av diskantelement.
Omkantningen var utförd av en "auktoriserad" omkantare så att kanterna ser lite annorlunda ut kan väl inte ha någon avgörande betydelse.
När jag jämförde kanterna lite närmare så är det två påtagliga skillnader,
"ryggen" på originalkanterna är ca 15mm bred, på de här ca 12mm + att
diametern skiljer ( de här kanterna ser ut att vara ämnade för 6,5 tums element ).
Dessa senaste iakttagelser fick mig att ändra strategi, istället för att byta
diskantelement så bestämde jag mig för att byta 8542 element, (jag hade ett par av mig själv omkantade 8542 element i mina OA-52:or ), sagt och gjort, in med ett annat 8542 element i den högra högtalaren, sedan upp på
väggen för att spela tillsammans med den vänstra av mina "älskade" OA-51:or.
Spelade och spelade, kunde inte höra den elaka diskanten, bara den
glimrande och glittrande mellanregisteråtergivningen som kännetecknar
ett par "friska" OA-51:or.
Intressant, detta fick mig att gå mera systematiskt tillväga, tillbaka med min högra "original" högtalare och upp med den vänstra med icke utbytt element att spela ihop med min högra original.
Det som händer nu är att ljudbilden kantrar mot min högra originalhögtalare, framförallt märkbart i det övre mellanregistret, där
glimret och glittret i pianoklangen finns.
Osäker om det är inbillning eller någon annan psykologisk artefakt
får mig att konsultera ett av många "guldöron" som jag har i bekantskapskretsen och efter ett besök och ett sakkunnighetsutlåtande
kan jag avfärda hypotesen om inbillning.

Min första hypotes, den om illaljudande diskantelement visade sig inte kunna bekräftas, med andra mellanregisterelement låter de som i mitt
högt "älskade" par.

Sensmoralen i detta sista stycke är att det kanske inte alltid är så lätt
att uttala sig om tex. "diskantåtergivningen", ett bra sätt att förstöra musikupplevelsen är för övrigt att lyssna efter enskildheter (mina egna erfarenheter)

Ytterligare en sensmoral kan vara, kolla att du har originalkanter på dina
omkantade 8542 element.

Fortsättning följer........

PS. Spelar och njuter dagligen av mina original OA-51:or. DS.

[anoden]

Har i tidigare inlägg lite storstilat lovat återkomma med ytterligare en jämförande (subjektiv ) beskrivning av OA-51 i originalutförande och OA-51LE2 i klonutförande.

Sanningen är den att jag aldrig fick motivation att slutföra monteringen av
8545 elementen, vad som återstod var att stoppa i dämpmaterialet, fixera distansringarna, löda fast anslutningarna och skruva i 12 skruvar och sedan spela.

Motivationen tröt pga. av att jag under tiden hade återställt ett par tidigare
originallådor (se förra inlägget) och fått dom att låta som mina ordinarie par. LE2 varianten har jag tidigare utförligt beskrivit mina intryck av så varför upprepa sig.

Svarade på en annons på Hifimagasinet där en hen sökte ett par OA-51 lådor av LE eller LE2 variant och resten är historia, jag fick tillbaka de pengar jag lagt ut på lådor, element, filter och övriga detaljer. Berättade utförligt om mina erfarenheter av OA-51LE2 i min kontakt med köparen, men varningssignalerna klingade ohörda. Till saken hör att hen var bosatt söder om Stockholm, om det nu hör till saken.

Spelar dagligen på mina OA-51:or, just nu John Coltranes tenorsaxofon i låten "The Feeling of Jazz" med Duke Ellingtons sparsamma pianoackompanjemang. Finns på Spotify, rekommenderas.

Ha det !

[petern]

Hej "anoden",
intressant att läsa om dina upplevelser med högtalarna. Har nu själv äntligen lyckats få tag i ett par vita oa51:or i fint skick:) Monterade på nya kanter, satte dit ny upphängning och köpte en liten subwoofer. Är grymt nöjd med ljudet (både med och utan subwoofer). Har även (haft) od11, oa14, oa 50, oa116 men tycker nog att oa51:orna är bäst. Ljudet blir mer 3:d samtidigt som det är distinkt. Vet inte om det är skönheten i dessa lådor som lurar mig att tycka så mycket om ljudet, men kul är det:) Tycker inte heller att diskanten är vass eller påträngande.
/Peter

[anoden]

Hej Petern

Kul att du har "grävt" fram min gamla tråd, dina intryck verkar "stämma" med mina. Jag ser att det är ca. ett år innan jag redovisade mina intryck/erfarenheter av OA-51 i originalskick.
Kan bara konstatera så här i "backspegeln" att mina positiva intryck består, en makalöst fin musikåtergivare lever vidare i precis den form som Stig Carlsson skapade den.
Betänk att vi idag skriver november 2014 och OA-51 i det här utförandet lanserades 1982 (om jag inte missminner mig), dvs 32 år efter introduktionen, snacka om att åldras med
heder. Förövrigt strömmar just nu ljudet av Keith Jarrets trio spelandes Little girl blue ur OA-51:orna, rekommenderas.

Av dina superlativer över dina OA-51:or drar jag en slutsats, du har gjort ett bra jobb med omkantningen av 8542:orna och du har använt originalkanterna och inte ändrat något
av dämpningen i lådorna. Du har läst om mina erfarenheter i min tråd, allting gör skillnad.

Ta allting du läser med en nypa salt (även det jag skriver) och lita på dina öron, du kan lugnt hoppa över "rådet" om att förlänga basreflexröret med hoprullade A4 papper,
gör inte en 32-årig konstruktion "bättre" i något avseende, dessutom tror jag att det bara gäller 8545 elementet.

Keep swinging !

[petern]

Visst litar jag på mina öron:) fast av nyfikenhet kommer jag såklart att testa med pappröret MEN inte en chans att det kommer att få vara kvar;) Originalkanter? Det vet jag inte om jag har, men enligt HiFi-kit så var dom inte bara dyra utan även dom rätta...Jag tror att även om man är nöjd med sitt hemmaljud så vill man gärna testa lite annat också. Tids nog kanske det blir ett försök med andra diskanter, men inte som det känns nu. Ska lyssna på "Little Blue Girl" vid tillfälle. Hörde Keith Jarrett redan på 70-talet, men har inte fastnat för honom...ännu. Har just nu fastnat på Erykah Badu, så sköna basgångar på många av hennes skivor.

/Peter

[anoden]

Nu har jag lånat mina öron till Erykah Badu, (finns på Spotify) måste avslöja min okunnighet om hennes existens men nu vet jag bättre. Nog fanns det bas på den skivan måste jag säga,
hur djup den är kan vara svårt att veta (inte särskilt, tror jag) men kraftigt utstyrd. Jag undrar hur det "låter" i ett par mera baspotenta högtalare än OA-51, någon kanske
vet, mina 51:or höll på att få andtäppa men överlevde, gudskelov.
Någon kanske har tid och lust att analysera fonogrammet med MasVis och då gärna med ett utförligt tolkningsschema eftersom jag är en riktig novis på sådana moderniteter.
Tack Petern för tipset om detta annorlunda fonogram.

Roland