Bredd & Djup, Ok -men Höjd?

[Belker]

Hur går det egentligen till när stereosystemet återger höjd?

Jag har inga större problem att varken förnimma eller förstå grundprinciperna för djup och bredd (inkl. "bakom") i stereoinspelningar, men hur funkar det egentligen med höjd? Är det överhuvud taget möjligt att återge höjd på ett kontrollerat och förutbestämt sätt? Jag upplever ibland hur ljud kommer från olika höjd, men inte lika tydligt som de andra dimensionerna och inte lika kontrollerat. Känns som att "det bara blev så".

[IngOehman]

Höjdinformation är psykoakustiskt kodad (eller oftare - en ren slump att den råkat uppstå. ). Det betyder att kodningen relaterar till hörselns sätt att fungera.

I det specifika fallet handlar det om att ljud som skall upplevas från annan höjdvinkel skall förses med en en smula annan tonkurva*. Det är viktigt att minnas dock, att samma ljuds efterklang (i de fall den skall förnimmas komma från ett diffusfält) inte får förses med samma klangjustering, för sättet vi "förstår höjden" är baserad på jämförelser mellan direktljuds- och efterklangsljudsklangerna.

För ljud vars klang vi känner extremt väl behövs inte denna korreltation till efteklangen, men sådana ljud är ovanligare än de flesta tror.

Det kan tilläggas att sådana här saker är hyggligt subtila på analytisk nivå (mätbart små), så det behövs inte stora tekniska problem med anläggningen (främst rum och högtalare) för att förmågan att väl återge höjdinfomation skall skamferas signifikant. Läs - maskeras till ohörbarhet.

Allra sämst brukar platta högtalare med legio kantreflexer, alltså de som skapar en väldigt "brusig tonkurva" vara, men i gengäld projicerar sådana alltsom oftast med svår regnbågseffekt, så tillskyndarna hävdar ofta höjdförmåga ändå. Skillnaden är rätt att identifiera dock, enär de senare har en tendens att, oavsett programmaterial, alltid projicera alla ljudkällor regnbågsformat inom ljudbildens bredd.


Vh, iö

- - - - -

*Nämligen en som härmar de differentiella effekterna som är uppmätbara inne vid trumhinnan när man låter en ljudkälla stiga uppåt framför lyssnaren.

Det skall påpekas att detta är en väldig förenkling av mekanismerna, men kanske ger det en vink om ungefär hur det fungerar i varje fall? Den kompletta matrisen är väldigt komplex, emedan olika horisontella positioner måste kodas med olika vertikala mönster. Tar man med sambanden bakom efterklangskorreltationen hittar man även tämligen besvärande samband med absolut avståndet. Att i detalj beskriva hur man kodar höjd är inte lätt.

[Belker]

Jättebra förklaring! Det var särskilt detta som fick poletten att trilla ned:

Nämligen en som härmar de differentiella effekterna som är uppmätbara inne vid trumhinnan när man låter en ljudkälla stiga uppåt framför lyssnaren.

Tack!

[IngOehman]

Tack!

[Belker]

En följdfråga:
Finns det apparater/program som låter en "panorera" ljud i höjdled?

[IngOehman]

Ja sådana apparater finns.


Det kanske kan tilläggas att de flesta inspelningar inte har någon "avsiktlig" höjd inspelad. Att de flesta anläggningar är väldigt dåliga på att återge höjd kanske inte är så viktigt sålunda? Det är ju en överkursegenskap så att säga.

Bredd = skitlätt, djup = halvlätt (fast många misslyckas redan där*), höjd = svårt.


Vh, iö

- - - - -

*Så snart högtalarna alstrar multipla loobar och/eller lyssningsrummet inte är lämpligt dämpat, så förvrängs och syntetiseras djupinformationen obönhörligt. Därmed inte sagt att vissa inte ändå kan gilla det de hör.

[Singular]

Finns det någon känd inspelning (som man kan försöka hitta) där man medvetet (och officiellt) experimenterat med "höjd-information" i slutmixningen?

Hört talas om diverse obskyra projekt på 70-talet inom elektronmusiken, som vore kul att lyssna till idag. Men det kanske finns andra?

/Johan

[Adhoc]

SACD-utgåvan av Dark Side of the Moon (Pink Floyd) ger åtminstone hemma hos mig i flerkanal en del höjdinformation (helikoptrar som flyger runt). Om det är avsiktligt tänkt så vid mixningen låter jag vara osagt.'

Edit: Som sagt, SACD skulle det va', inte SACT...

[sztation]

Varje person har ju dessutom sin eget öronform och huvudform/storlek som bidrar med sin egen personliga klang och tideffekt som man har lärt att känna igen sen man föddes. Så en generell formel går nog inte.

Det är dock bara en del.
En del av hur vi känner höjd är ju också hur ljudet reflekteras i omgivningen.

[E]

Intressant fråga, Belker!

Att i detalj beskriva hur man kodar höjd är inte lätt.

Vet du om du själv ( ) eller någon annan har försökt tidigare i
någon skrift eller så? Dvs mer ingående. Kanske har något stått i
MoLt?

Hur mycket skiljer sig olika människoörons "höjdkorrektionskurva"
åt? Tillräckligt lite för att man skall kunna bli tillräckligt lurad
kanske...

Mvh E*

[Flint]

Jag har labbat en del med delningsfilter och tänkt på det här med höjd i ljudbilden. Det dök upp en gång av en tillfällighet. Jag mekade med ett tvåvägssystem och i ett läge där filtret var lika "fel" hur jag än fasvände diskantelementet så stack ljudbilden iväg uppåt i ena läget och tröcks (plattades) ner i det andra.

[sztation]

Med "regnbågseffekt"
Syftar man på den form som man normalt uppfattar ljudet komma ifrån mellan högtalarna?

[IngOehman]

Ja, det stämmer. Om inte både inspelningen och anläggningen vidtar erfoderliga åtgärder för att motverka denna specifika artefakt i stereosystemfelspaketet - så uppstår en ljudbild mellan högtalarna som är regnbågsformad, alltså högst i mitten.

Regnsbågseffekten tillhör inte dem som skapar en upplevd klanglig färgning, utan bara en lokalisationsdeformering. Den har beskrivits i MoLt. Minns inte när, men det var eventuellt i slutet av 80-talet som jag gick igenom dessa egenskaper. Möjligen var det en liten bit in på 90-talet.

Intressant fråga, Belker!

Att i detalj beskriva hur man kodar höjd är inte lätt.

Vet du om du själv ( ) eller någon annan har försökt tidigare i
någon skrift eller så? Dvs mer ingående. Kanske har något stått i
MoLt?

Jadå, det är inte några märkvärdiga mekanismer, det är bara det att det är komplicerade samband, och de är därför omständiga att förklara på ett internetfoum.

Hur mycket skiljer sig olika människoörons "höjdkorrektionskurva" åt? Tillräckligt lite för att man skall kunna bli tillräckligt lurad kanske...

Mvh E*

Oja, skillnaderna är så små att praktiskt taget ALLA människor uppfattar en höjd om man exponerar dem för en kodad höjd (avspelad i två högtalare. Om jag skall utgå ifrån den statistik jag har så uppfattar >98% av alla en höjd mellan 15 - 45 grader, om man exponerar dem för en kodning som motsvarar 25 grader. Alla öron är definitivt inte identiska, men det finns ändå mycket stora gemensamma egenskaper mellan olika människors öron.

Av de jag exponerat har mer än hälften uppfattat 25 grader upp, som 20-35 grader.


Vh, iö

[IngOehman]

Jag har labbat en del med delningsfilter och tänkt på det här med höjd i ljudbilden. Det dök upp en gång av en tillfällighet. Jag mekade med ett tvåvägssystem och i ett läge där filtret var lika "fel" hur jag än fasvände diskantelementet så stack ljudbilden iväg uppåt i ena läget och tröcks (plattades) ner i det andra.

Ja, det där är ju rätt typiskt.

En annan sak som (ehuru i mycket mindre grad) brukar "modifiera" regnbågseffekten, är att använda biwire. Jag har fått se många rapporter där människor beskriver effekten av biwiring som en "lynnigare" höjdinformation, instabilare alltså. Jag skulle själv beskriva det på ungefär det sätten, även om jag tycker effekterna trots allt är förhållandevis små om vettig kabel används. Vissa har för mig beskrivit att de uppfattat den lynnigare höjdinformationen som "mera levande" andra har tyckt att det känts som något "nervöst och störande", och liknande. Jag tror jag kan förstå hur samma effekt kan bedömas olika på det viset. Själv är jag nog benägen att tycka att de negativa effekterna av biwire överväger, även om jag ser på upplevelsen helt subjektivt.

Någon som har liknande erfarenheter, eller motsatta?


Vh, iö

[Keba]

Ingvar, menar du erfarenheter av hur regnbågseffekten och höjdupplevelse påverkats av biwire specifikt eller ändrande av delningsfilter generellt? Att experimentera med biwire är ju närbesläktat med att experimentera med delningsfiltret.
Har inte experimenterat så mycket med biwire, men att filtren påverkar höjdupplevelsen har jag märkt ganska tydligt, även märkt att filtren påverkar höjdupplevelsen när man själv rör sig i höjdled.

En ganska naturlig följdfråga: Går det att bygga en mikrofon, t.ex. förse den med baffel, så att det går att spela in verklig höjd på ett sätt som gör att det kan återges via stereohögtalare? (D.v.s. alltså inte konsthuvudinspelning som sedan återges via lurar) Det verkar ju annars vara ett kuligt experiment.

[Helmut]

För en massa år sedan spelade SR in radioteater med ett en modell av ett människohuvud där mikrofonerna var placerad på samma plats där trummhinnorna skulle sitta. Lyssnade man på pjäsen med hörlurar kunde man avgöra varifrån i rummet ljudet kom från även i höjdled. Finns det någon som sysslar med konstkopf tekniken idag. Har för mig att tekniken var imponerande men ljudet blev lite konstigt eftersom konsthuvudet inta hade samma dimensioner som mitt huvud. Kommer inte heller ihåg hur det lät när man spelade upp ljudet i en högtalare.

[guldfisk]

Verkar inte alls vara vanligt med binaurala inspelningar idag.

Info:
http://en.wikipedia.org/wiki/Binaural_recording

[MrMusic]

Ja sådana apparater finns.


Det kanske kan tilläggas att de flesta inspelningar inte har någon "avsiktlig" höjd inspelad. Att de flesta anläggningar är väldigt dåliga på att återge höjd kanske inte är så viktigt sålunda? Det är ju en överkursegenskap så att säga.

Bredd = skitlätt, djup = halvlätt (fast många misslyckas redan där*), höjd = svårt.


Vh, iö

- - - - -

*Så snart högtalarna alstrar multipla loobar och/eller lyssningsrummet inte är lämpligt dämpat, så förvrängs och syntetiseras djupinformationen obönhörligt. Därmed inte sagt att vissa inte ändå kan gilla det de hör.

Jag är nyfiken på hur återskapar djup i en inspelning

För extra bredd kan jag tänka mig att man kan 'koda' ljudet som studsar i sidoväggar på lämpligt sätt (en tonkurva som är modifierad att upplevas mer från sidan enligt någon HRTF-överföringsfunktion) ..skulle det vara en gångbar metod?

Den approachen fungerar kanske inte lika bra för djup - jag tänker att infallsvinkeln till örat är snarlik oavsett vilket djup ljudkällan är på (möjligtvis med en liten skillnad för golv och takreflexer, men den borde vara marginell)

Så hur gör man?

Nu har jag redan skrivit så mycket att jag inte orkar sudda, men min egentliga fråga är nog: vad består djupinformation av?

/John

[MrMusic]

Det verkar inte som att det fanns ett jätteintresse för detta. För den hugade kan jag dock göra en liten sammanfattning av vad jag har hittat på nätet. Kanske ska nämna att detta är sett ur ett perspektiv hur man kan påverka ljudbilden i högtalarna och framförallt i hifibruk..

Tänkbara aspekter och ledtrådar (eller "cues") för djupledsupplevelse:

Ljudintensitet: Ett svagare ljud kan upplevas längre bort än ett starkare. Detta fungerar dock bara som en relativ ledtråd, en referens krävs för att detta ska vara verkningsfullt. Inte speciellt applicerbart i det tänkta sammanhanget.

Ljudspektrumfärgningar: Diskant absorberas mer av luft än lägre frekvenser. Det verkar dock kräva avstånd på >5-10m eller liknande för att vara ens hörbart, och i sammanhanget inte heller intressant.
Jag har heller inte hittat mycket om att HRTF för direktljud skulle spela in nämnvärt här om ljudet inte kommer från en hyggligt nära källa (se sfärisk ljudfront nedan). HRTF för reflexioner kan ha en viss inverkan men verkar inte heller vara betydande.

Visuella ledtrådar: Man kan lura sinnena till en del med att ljud är kopplat till det visuella. Inte heller speciellt intressant här..

Sfärisk vs plan ljudfront: Är man långt ifrån en högtalare (>3m) så kan ljudvågen approximeras med en plan våg. Har man längre än så till högtalarna är det nog inget man behöver bry sig om. Om man däremot bygger studiomonitorer för närfältslyssning kan det vara värt att undersöka detta vidare.

Efterklang och tidiga reflexioner:
Här verkar det finnas vettiga åtgärder man kan göra. Några obsevationer:
- ljud av olika frekvens har olika bäring på djupupplevelse. Ljud över ~8000Hz har inte lika stor betydelse
- Ration i intensitet (eller ljudtryck??) direktljud/efterklang har stor påverkan och är där man bör lägga energi på att fördjupa sig. Detta mäts lämpligen i EDT* och C80*.
* Där C80 faller med avståndet (större andel efterklangsenergi efter 80ms). Bara för att ge en hint om vad det kan röra sig om så ungefär så faller C80 från 12dB till 2dB i ett exempel jag såg.
* EDT ökar med avståndet (det tar längre tid för efterklangen att sjunka 10dB om man befinner sig längre från ljudkällan). I motsvarande exempel går tiden upp från 0,4s till 1,2s för en avstånds ökning på 1 - 8m (bara för att ge ett hum om hur stora tal vi pratar om - varierar säker kraftigt med rum etc).
Egentligen kanske ganska självklart på det hela taget...


Och om man nu får tänka fritt hur detta skulle kunna realiseras i praktiken, utågende från att man inte vill smeta ut direktljudet alltför mycket, så skulle jag nog satsa på följande om man vill skapa ett artificiellt djup:

- Dämpa de tidiga reflexerna, dels för att inte störa eventuell information i inspelat material, samt underlätta att få mer energi, relativt sett, i senare rumsreflexioner. Detta borde kunna göras på två sätt.
a) Dämpa framväggen, samt sidoväggar men i övrigt ha ganska mycket diffusion i rummet
b) Begränsa spridningen från högtalaren för första reflexer (över hela frekvensspektrat).

- Låta ljud som studsat en gång efterlikna ljud som reflekterat längre bort. HRTF för ljud som studsat längre bort har en något annorlunda klang (i örat).


Isidor har annars gjort ett intressant inlägg här på forumet:

Gillar man djup så bör man skaffa en bra panelhögtalare (dipoltyp) som man ställer upp 2-3 m från den främre väggen. Ställer man dem närmare så blir det mest bara rörigt.

Djupet blir p.g.a. den helt dominerande fasvända förstareflexen mot denna vägg enormt och väldigt trevligt att lyssna på för all sorts musik. En akustisk signalprocessor som är långt mycket bättre än de digitalprocessade ljudfält som erbjuds överallt numera. Att djupet inte är "sant", d.v.s. en rumsakustisk effekt kan man förvissa sig om genom att låta avståndet till den bakre väggen vara samma som till den främre. Dipolutrålningen gör nämligen att förstareflexerna från främre och bakre vägg släcks ut helt på detta sätt och ljudet antar "studiokänsla", d.v.s. relativt låg rumsinverkan.

Så även Öhman, nu hittar jag inte inlägget men jag tror att det i princip gick ut på att rör-förstärkare ibland kan ge en falsk ljudbild med extra rymd/djup i och med att starka ljud (direktljudet) i insignalen till förstärkaren komprimeras lite och svagare ljud (efterklangen) inte komprimeras i samma utsträckning och därmed ökar rumsklangen (relativt sett) när signalen är på väg till högtalarna..

Om det är artificiellt djup är eftersträvansvärt är ju en annan fråga.. men det får bli i en annan tråd.

Nu är det bara att ta fram motorsågen, eller förhoppningsvis ge insikter som kan förfina resonemanget.


*EDT = Early Decay Time. Tiden det tar för en efterklang att tappa 10dB. mäts s.
*C80 = (Ljudenergi som faller in de första 80ms)/(ljudenergi som faller in 80ms->oändlighet). Uttrycks i dB

Lite länkar
https://secure.aes.org/forum/pubs/conve ... elib=12437
http://www.aes.org/e-lib/browse.cfm?elib=12946
https://secure.aes.org/forum/pubs/conve ... elib=13229

[celef]

intressant tråd!

vad menas med multipla loobar, typ en linjekälla med många bredbandare? eller stort avstånd mellan typ mid/diskant?

*Så snart högtalarna alstrar multipla loobar och/eller lyssningsrummet inte är lämpligt dämpat, så förvrängs och syntetiseras djupinformationen obönhörligt. Därmed inte sagt att vissa inte ändå kan gilla det de hör.

[MrMusic]

Asch, jag har nog dragit endel förhastade slutsatser.. ..här är en bra tråd att läsa vidare i:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... &list=full

Bla säger Isidor:
Det som ger den extra luftigheten, djupet och separationen i många minimonitorers ljudbild är tveklöst reflektionen mot bakväggen. Faktum är att en del högtalare med stora bafflar brukar förses med bakåtriktade element just för att åtstadkomma liknande effekter (ofta för högre frekvenser, men ibland även i mellanregistret). Man bör dock vara på det klara med att avståndet till väggen måste vara relativt stort, helst minst 1.5 m eller så, annars blir effekten ett oprecist ljud. Självklart blir ljudbilden mer precis när man absorberar bort reflektionerna, men på bekostnad av just den stora ljudbilden.

[genstruktur]

Just det här med höjden på ljudbilden tycker jag är intressant.

Förr har jag alltid tänkt att det var mina mediokra högtalare som gjorde att jag inte fick någon vidare höjd på ljudbilden. Började för några år sedan att laborera med absorbenter och ljudet blev otroligt mycket bättre men just höjden på ljudbilden ökade inte alls lika mycket som många andra parametrar som förbättrades. Jag antog att det kanske var högtalarna som satte begränsningarna på den punkten.

Köpte för några månader sedan nya (begagnade) högtalare och slutsteg. Det vara samma visa som med absorbenterna faktiskt. Fick ett otroligt lyft på alla möjliga parametrar men höjden på ljudbilden ändrades inte alls så mycket som många av de andra aspekterna av ljudet. Sångaren/sångerskan är ett sådant exempel. Jag upplever att ljudet låter jättebra och instrument och röster låter "naturligt" och är jättenöjd på alla möjliga vis. Röster svävar inte ut eller är har "fat lips" och jag kan få känslan av att det verkligen står (halvstår/sitter )och sjunger framför mig här hemma. Dock tycker jag att till exempel sångaren/sångerskan placerar sig får lågt ner i ljudbilden. Ungefär som att alla som sjunger är 100-150cm långa.

Var hemma hos en man som hade ett riktigt fint akustiskt rum designat av IÖ och där måste jag säga att jag upplevde det som att sångaren/sångerska stod upp och sjöng och att det kändes som de fick en naturlig höjd och placerade sig sedermera på "rätt" plats i ljudbilden. Jag tänker mig på en höjd cirka 150-190 cm. Är det så enkelt att det gäller att ordna med akustiken ännu mer? Vet inte hur mycket mer akustikfix mitt vardagsrum tål utan att ser för taskigt ut ur andra aspekter eller hur mycket mer jag får igenom för min bättre hälft . Eller är det att jag sitter i ett för litet rum och för nära högtalarna? Har inte så stort rum tyvärr men det är 225cm mellan frontarna och från baslinjen mellan diskanterna är det 265cm till sweetspot. 225x1.18= 265.5cm. Går tyvärr inte att göra så mycket åt placeringar av högtalare och sweetspot. Dels för att rummet inte är så stort och för att jag tycker att min nuvarande högtalar samt sweetspotplacering efter mycket flyttande och lyssnande ger mig en bra tonal balans .

Mvh

/Genstruktur

[Schimpans-AB]

T ex

http://www.ambisonic.net/NewAge.html

[genstruktur]

T ex

http://www.ambisonic.net/NewAge.html

Menar du att jag skall leta efter inspelningar gjort på det viset som artikeln förespråkar?

[Schimpans-AB]

Nja, tänkt som info angående "höjdinspelningar"

Här är mer info. Ladda gärna ner Elgar-filerna DTS & waw-DTS) och testa.
Kan funka fullt ut om du har en surr-anläggning med lämplig inställning för flerkanal. Har själv ingen surr.
Själv kör jag stereo (2-kanal UHJ). Har Elgarinspelningen på CD.

http://www.ambisonic.net

Lycka till

[genstruktur]

Nja, tänkt som info angående "höjdinspelningar"

Här är mer info. Ladda gärna ner Elgar-filerna DTS & waw-DTS) och testa.
Kan funka fullt ut om du har en surr-anläggning med lämplig inställning för flerkanal. Har själv ingen surr.
Själv kör jag stereo (2-kanal UHJ). Har Elgarinspelningen på CD.

http://www.ambisonic.net

Lycka till

Okej skall kolla på det, tack.

Jag menade att det var vid vanlig 2 kanalslyssning som jag undrade kring höjden på ljudbilden och sångaren/sångerskan. Med vanliga musikskivor inspelade på cd (eftersom det är det som jag lyssnar mest på).

Det här är väl mer av testskivor som du länkar till?

Dina inlägg kanske är något frikopplade från mitt initiala inlägg och är mer menade som allmän information kring hur man kan uppfatta ljud höjdledes. Eller missuppfattar jag dig helt ?


Edit: Efter inatt kommer jag vara bortrest en vecka. Om jag inte svarar under den tiden så vet ni varför .

[RogerGustavsson]

Jag menade att det var vid vanlig 2 kanalslyssning som jag undrade kring höjden på ljudbilden och sångaren/sångerskan. Med vanliga musikskivor inspelade på cd (eftersom det är det som jag lyssnar mest på).

Sångaren/sångerskan är i de allra flesta fall inte inspelad i stereo. Med en panorerad monosignal vet jag inte om någon höjdinformation kodas.


Har någon testskiva med höjdinformation, tror det är från HiFi News & Record Review.

[mangs]

Just det här med höjden på ljudbilden tycker jag är intressant.

Förr har jag alltid tänkt att det var mina mediokra högtalare som gjorde att jag inte fick någon vidare höjd på ljudbilden. Började för några år sedan att laborera med absorbenter och ljudet blev otroligt mycket bättre men just höjden på ljudbilden ökade inte alls lika mycket som många andra parametrar som förbättrades. Jag antog att det kanske var högtalarna som satte begränsningarna på den punkten.

Köpte för några månader sedan nya (begagnade) högtalare och slutsteg. Det vara samma visa som med absorbenterna faktiskt. Fick ett otroligt lyft på alla möjliga parametrar men höjden på ljudbilden ändrades inte alls så mycket som många av de andra aspekterna av ljudet. Sångaren/sångerskan är ett sådant exempel. Jag upplever att ljudet låter jättebra och instrument och röster låter "naturligt" och är jättenöjd på alla möjliga vis. Röster svävar inte ut eller är har "fat lips" och jag kan få känslan av att det verkligen står (halvstår/sitter )och sjunger framför mig här hemma. Dock tycker jag att till exempel sångaren/sångerskan placerar sig får lågt ner i ljudbilden. Ungefär som att alla som sjunger är 100-150cm långa.

Var hemma hos en man som hade ett riktigt fint akustiskt rum designat av IÖ och där måste jag säga att jag upplevde det som att sångaren/sångerska stod upp och sjöng och att det kändes som de fick en naturlig höjd och placerade sig sedermera på "rätt" plats i ljudbilden. Jag tänker mig på en höjd cirka 150-190 cm. Är det så enkelt att det gäller att ordna med akustiken ännu mer? Vet inte hur mycket mer akustikfix mitt vardagsrum tål utan att ser för taskigt ut ur andra aspekter eller hur mycket mer jag får igenom för min bättre hälft . Eller är det att jag sitter i ett för litet rum och för nära högtalarna? Har inte så stort rum tyvärr men det är 225cm mellan frontarna och från baslinjen mellan diskanterna är det 265cm till sweetspot. 225x1.18= 265.5cm. Går tyvärr inte att göra så mycket åt placeringar av högtalare och sweetspot. Dels för att rummet inte är så stort och för att jag tycker att min nuvarande högtalar samt sweetspotplacering efter mycket flyttande och lyssnande ger mig en bra tonal balans .

Mvh

/Genstruktur

Hmm, har du provatatt mixtra lite med invinkling av högtalare? Alternativt faktiskt aktivt valt att luta dem lite bakåt för att få ljudlooberna mer riktade uppåt? Vad händer om du tex placerar båda frontarna på 10-20cm höga lådor?

[RogerGustavsson]

Jag har tagit mig friheten att rippa några spår från test-CD:n utgiven av Hifi-News & Record Review.

http://user.faktiskt.io/RogerGustavsson/Ljudbildstest/

Med mina tidigare högtalare som MP Miniring gick det att få återgivningen "rätt". Testade aldrig med Ino piP, Audio Pro A2-2 eller pK. Har idag gjort testet med Magnepan 3.6 och piP i ett annat rum. Gick inget vidare med half left/half right på någon av dem. Höjdinformationen med "regnbågen" gick bättre.

[genstruktur]

Så! Då är jag tillbaka efter min frånvaro från forumet. Tack för svar!

Sångaren/sångerskan är i de allra flesta fall inte inspelad i stereo. Med en panorerad monosignal vet jag inte om någon höjdinformation kodas.

Så kanske det ligger till. Jag är inte insatt i det tekniska omkring det faktisk . Blir ännu mer konfunderad kring hur vissa anläggningar ändå kan prestera att sångaren står i normalhöjd och sjunger (160-185cm)? Är det en felaktig påverkan av högtalare/rum/elektronik i så fall?

Hmm, har du provatatt mixtra lite med invinkling av högtalare? Alternativt faktiskt aktivt valt att luta dem lite bakåt för att få ljudlooberna mer riktade uppåt? Vad händer om du tex placerar båda frontarna på 10-20cm höga lådor?

Har provat olika grader av toe in sedan inköpet(för cirka 5 månader sedan) och jag tycker att olika grader låter helt klart olika. Dock tycker jag inte att det har påverkat höjden något nämnvärt. Kör nu med ganska kraftig toe in så att diskanterna korsar cirka 35cm framför sweetspot. Tycker det ger ett bra djup i ljudbilden och jag slipper mycket sidoreflektioner vilket leder till ett klart och fint ljud. Mina högtalare är "tiltade" bakåt av naturen. Baffeln är byggd med lutning bakåt men visst man skulle kunna tänka sig att prova än mer? Har inte provat lådor men högtalarna väger 55kg styck så jag får hitta några passande lådor först innan jag ger mig på det .

Han som jag köpte högtalarna hade ett mycket större rum än mig och högtalarna längre isär och sweetspot var längre bort. Tyckte att sångaren/sångerskan "blev" högre där. Sen lät det mycket sämre på andra punkter på grund av dålig akustisk.

Själv undrar jag inte om jag helt enkelt har ett för lite rum och sitter för nära högtalarna?[/quote]