I ärlighetens namn behövs ju inte särskilt många tusenlappar för att det skall bli intressant att lyssna på bra musik.
Jag känner lite grand så här:
Ju intressantare musiken är desto mindre bryr jag mig om återgivningen, den faller liksom åt sidan när musiken involverar mig tilll 100%.
Jag blir nästan otålig av att analysera ljud just nu, det som jag förr var så intresserad av.
Jag tappar väldigt fort musikentusiasmen när jag tex justerar filter och sådana saker och tvingas analysera vad jag hör.
För mig som jobbar långsiktligt med ett projekt funkar det inte att ha själva projektet som lyssningshögtalare, då hamnar fokus på själva arbetsuppgiften även när jag bara vill koppla av.
Perioder när jag är väldigt hungrig på musik ställer jag helt sonika dit ett par andra för en mera kravlös lyssning.
Man inser hur mycket som sitter i huvudet, man lyssnar oftast inte mer på musik bara för att man byter ut den där delen i riggen man suktat efter.
Jag säger oftast, för det finns ju exempel på rena missanpassningar eller grava konstruktionsfel också.
Så i ärlighetens namn, hur många här kan njuta av en halvtaskig bilstereo om musiken förövrigt gillas?
