ivor-isobarik skrev:Föe mycket dämpning är själva döden,totalt omusikaliskt,som att lyssna med stora hörlurar med skallen inlindad i bomull.
Absolut, det är min tanke också. Våra öron/hjärna är inte gjord för att vara i hårt dämpade rum. Att musik låter annorlunda i olika rum är självklart, det gör din och min röst också. Hjärnan kan hantera detta, för detta har vi levt med i hur många tiotusen år som helst.
Att skapa musikrum som är döddämpade för att sedan spela in musiken för detta, det blir inte naturligt. Vi lyssnar aldrig på musik live i sådana miljöer. Hjärnan blir konfunderad och vi kan inte slappna av och njuta. Visst, vi kan sitta en stund och njuta av ljudet, precis som vi kan göra med goda hörlurar. Men det blir aldrig som det levande livet.
Om det som spelas är en fejk av IRL, det må så vara, men då är man ändå i en miljö som man känner igen och (förhoppningsvis) trivs i.
Kommer ni ihåg Cinema 2000 på Gröna Lund? 180 graders surround bio där det spelades häftiga scener från bland annat spårvagnar i San Fransisco. I slutet var det nästan så den stående publiken slängde sig på golvet. Och varför det? Jo, för att syn, hörsel och balanssinne inte kom överens! Det man såg stämde inte med vad som kändes i fötterna.
Så blir det också när man döddämpar ett rum och sedan spelar upp något häftigt. Ljudintrycket speglar inte vad man upplever i övrigt. En kollision helt enkelt som grumlar till det i skallen, hur mycket man ändå försöker intala sig att detta är det rätta.
/ B
