Moderator: Redaktörer
IngOehman skrev:Så om du bara substituerar s med jw så bli det mycket enklare,
i varje fall om du även vet att w är s*pi*f.
Vh, iö
Svante skrev:Spole och kondensator i parallell får en admittans som blir summan av kondensatorns och spolens admittanser. 1/Zc+ 1/Zl = jwC+1/jwL=jwC-j/wL=j(wC-1/wL).
Det är alltså en rent imaginär admittans (ström och spänning ligger 90 grader ur fas) som dessutom är noll när wC=1/wL eller w=1/sqrt(LC). Vid en frekvens leder den inte alls.
Efter lite fnulande med jw-metoden (hinner inte nu) kommer man fram till att resistorerna gör att det ändå blir en viss ledningsförmåga vid resonansfrekvensen, notchens djup beror alltså av resistanserna. Vid höga frekvenser verkar kretsen som kondensatorns serieresistans, vid låga frekvenser som spolens serieresistans.
IngOehman skrev:...
Exempelvis tror jag (som bara skummade igenom det han skrev) att han
skippar definitionen på s (som är den frekvensberoende reaktiva kompo-
nenten). Så om du bara substituerar s med jw så bli det mycket enklare,
i varje fall om du även vet att w är s*pi*f.
Vh, iö
Morello skrev:Tror man ska vara lite försiktig med att introducera laplaceoperatorn utan att förklara var den kommer från, men det är utanför ramen för tråden då det tarvar mycket mer matematik än vad som predikas på gymnasienivå.
Ingvar skriver ang. s "som är den frekvensberoende reaktiva kompo-
nenten", vilket är direkt fel.
s är komplex, dvs s=sigma+jw
Almen skrev:Morello skrev:Tror man ska vara lite försiktig med att introducera laplaceoperatorn utan att förklara var den kommer från, men det är utanför ramen för tråden då det tarvar mycket mer matematik än vad som predikas på gymnasienivå.
Ingvar skriver ang. s "som är den frekvensberoende reaktiva kompo-
nenten", vilket är direkt fel.
s är komplex, dvs s=sigma+jw
Men i fallet Laplace/Fourier substituerar man ju s med jw, alltså s=jw=j2πf.
Nattlorden skrev:Väldigt åskådliggörande animation, Peter!
petersteindl skrev:Nattlorden skrev:Väldigt åskådliggörande animation, Peter!
Ja, jag gillar den jättemycket. Bra animationer is da shit. Därför tror jag på läsplattor inför framtidens undervisning.
Morello skrev:Tror man ska vara lite försiktig med att introducera laplaceoperatorn utan att förklara var den kommer från, men det är utanför ramen för tråden då det tarvar mycket mer matematik än vad som predikas på gymnasienivå.
Ingvar skriver ang. s "som är den frekvensberoende reaktiva kompo-
nenten", vilket är direkt fel.
s är komplex, dvs s=sigma+jw
Morello skrev:Almen skrev:Morello skrev:Tror man ska vara lite försiktig med att introducera laplaceoperatorn utan att förklara var den kommer från, men det är utanför ramen för tråden då det tarvar mycket mer matematik än vad som predikas på gymnasienivå.
Ingvar skriver ang. s "som är den frekvensberoende reaktiva kompo-
nenten", vilket är direkt fel.
s är komplex, dvs s=sigma+jw
Men i fallet Laplace/Fourier substituerar man ju s med jw, alltså s=jw=j2πf.
Det gör man om man vill undersöka hur en funktion H(s) beter sig för stationära signaler - ja, men det är långt från hela sanningen.
Svante skrev:Morello skrev:Tror man ska vara lite försiktig med att introducera laplaceoperatorn utan att förklara var den kommer från, men det är utanför ramen för tråden då det tarvar mycket mer matematik än vad som predikas på gymnasienivå.
Ingvar skriver ang. s "som är den frekvensberoende reaktiva kompo-
nenten", vilket är direkt fel.
s är komplex, dvs s=sigma+jw
Ja, jag brukar använda s i stället för jw för att man blir så less på att skriva jw, och att man får en massa minustecken som det alltid blir fel med.
Svante skrev:Det är alltså en rent imaginär admittans (ström och spänning ligger 90 grader ur fas) som dessutom är noll när wC=1/wL eller w=1/sqrt(LC). Vid en frekvens leder den inte alls.
Efter lite fnulande med jw-metoden (hinner inte nu) kommer man fram till att resistorerna gör att det ändå blir en viss ledningsförmåga vid resonansfrekvensen, notchens djup beror alltså av resistanserna. Vid höga frekvenser verkar kretsen som kondensatorns serieresistans, vid låga frekvenser som spolens serieresistans.
Jocke skrev:Tyst ett tag redan... tröttnat?^^
Nattlorden skrev:Tror inte de flesta vill begrunda filter riktigt så här teoretiskt. I alla fall inte som start...
Svante skrev:Z=1/ ( 1/(Rl+jwl) + 1/(Rc+1/jwC) )= ... =(Rl+jwL)(1+jwRcC)/(1+jwC(Rc+Rl)-w²LC)
Typ.
Morello skrev:Jag kan garantera att man måste börja med teoretiska studier för att lära sig denna konst. Det är väl bara att insupa den hjälp som tex. Svate och Ingvar erbjuder?![]()
Studier, praktik, mer studier och mer experiment och till slut kan man njuta av arbetets frukter.Är det inte det som är rätt så skoj - att lära sig nya saker?
Nattlorden skrev:Tror inte de flesta vill begrunda filter riktigt så här teoretiskt. I alla fall inte som start...
KarlXII skrev:Morello skrev:Jag kan garantera att man måste börja med teoretiska studier för att lära sig denna konst. Det är väl bara att insupa den hjälp som tex. Svate och Ingvar erbjuder?![]()
Studier, praktik, mer studier och mer experiment och till slut kan man njuta av arbetets frukter.Är det inte det som är rätt så skoj - att lära sig nya saker?
Både ja och nej.
Det är inte meningsfullt att lära sig INS-navigation när man inte ens vet varför planet flyger. Eller vad man ska ha ett flygplan till.
Grunderna först, kan det vara något?
KarlXII skrev:Grunderna först, kan det vara något?
Fjonkalicious skrev:Vissa här basunerar ut att man minsann måste kunna det teoretiska sambandet av en koppling, annars kan man ju inte köra bil. När någon då säger att det faktiskt går så blir svaret att man inte kan köra bil bra utan att det är ett förenklat sätt att se på saker.
Fjonkalicious skrev:Se det som teori och praktik i bilkörning. Du kan inte vara i trafiken utan teori och du kan inte köra bil utan praktik( nu är der ju säkerligen någon här som kunde köra bil när dom var 12 genom att bara ha läst teori och praktisera det själv, men snälla lämna den diskussionen).
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 19 gäster