Blir högtalarkonstruktörer bättre eller sämre med åren?

[hifikg]

jag pratade nyss med en gammal tant, hon hade lite problem med hörseln, hon hörde inte riktigt vad jag sa, hon bad mig att tala högre, då sa jag att det heter starkare, då undrade hon om jag va dum i huvet

Så ska beßervißrar tas!

[Tony]

jag pratade nyss med en gammal tant, hon hade lite problem med hörseln, hon hörde inte riktigt vad jag sa, hon bad mig att tala högre, då sa jag att det heter starkare, då undrade hon om jag va dum i huvet

Och vad svarade du?

[KarlXII]

jag pratade nyss med en gammal tant, hon hade lite problem med hörseln, hon hörde inte riktigt vad jag sa, hon bad mig att tala högre, då sa jag att det heter starkare, då undrade hon om jag va dum i huvet

Så ska beßervißrar tas!

+2

[Svante]

jag pratade nyss med en gammal tant, hon hade lite problem med hörseln, hon hörde inte riktigt vad jag sa, hon bad mig att tala högre, då sa jag att det heter starkare, då undrade hon om jag va dum i huvet

Men hon kanske menade högre?

Det är ju ett känt faktum att de flesta som höjer rösten höjer både grundton och styrka.

[30Hzbone]

Men en brassmusiker som "tar i" för att spela starkare blir ofta för låg
och det är ju ingen höjdare, så det gäller att se upp.

[MagnusÖstberg]

Jag tror inte att ett svar på frågeställningen kan bli annat än individuellt.

Det finns så många faktorer, men driv och nyfikenhet är viktiga ingredienser som kombinerat med en större intrycksbas nog kan göra att längre erfarenhet leder till bättre resultat.

Men alla har inte förmågan att ständigt utmana sig själv och människan tenderar att bli bekvämare med åldern. Dessutom påverkas man fysiskt på olika sätt, Olle Mirsch hade drivet in i det sista men hörseln satte gränsen vid 7Khz. Då är det inte lätt längre.

[BB]

Det brukar sägas att verkligt skickliga matematiker har gjort sitt när de fyllt 25. Med stigande ålder tappar de koncentrationsförmågan och vigheten i tanken. Men med hantverkare, exempelvis finsnickare, är det ju precis tvärtom; så länge handen är stabil och ögonen fungerar fortsätter de att växa sig skickligare.

Hur är det med högtalaringenjörande? Det handlar ju väldigt mycket både om att bygga upp en erfarenhetsbank, analysera grunderna i ljudåtergivning och psykoakustik (på en djupare nivå än att gå en kurs i T/S-parametrar och lära sig simulera lådor i Basta, tålmodigt mäta och testa och optimera, etc - men man är väl rimligen också ganska beroende av sina fysiska förutsättningar? Beethoven kunde komponera fantastisk musik trots att hörseln gav upp, men hur utvärderar man diskantåtergivning med öron som inte hör ett skvatt över 8kHz.

Har högtalarkonstruktörer bäst före-datum?

Morgan

Jag tror inte frågan kan besvaras med ett ja eller nej - det handlar till sog och syvende sist om individer, var och en med sina individuella förmågor.

//BB

[KarlXII]

Härligt att se dig här igen, Bosse!

[BB]

Härligt att se dig här igen, Bosse!

Tack för de vänliga orden.

//BB

[petersteindl]

Härligt att se dig här igen, Bosse!

Jaa, gott att se dig. +100
mvh
Peter

[jonasp]

Härligt att se dig här igen, Bosse!

Jaa, gott att se dig. +100
mvh
Peter

Precis, välkommen åter!

[_Fredrik_]

Dom blir bättre med åren så länge dom äter bra.

[Almen]

Härligt att se dig här igen, Bosse!

Jaa, gott att se dig. +100
mvh
Peter

Precis, välkommen åter!

Instämmer, välkommen igen!

[hifikg]

För att en högtalarkonstruktör ska vara trovärdig får hen inte vara över 25 och ska ha byggt högtalare i minst 30 år. Någon som tror på ortoakustisk själavandring?

[IngOehman]

Det brukar sägas att verkligt skickliga matematiker har gjort sitt när de fyllt 25. Med stigande ålder tappar de koncentrationsförmågan och vigheten i tanken. Men med hantverkare, exempelvis finsnickare, är det ju precis tvärtom; så länge handen är stabil och ögonen fungerar fortsätter de att växa sig skickligare.

Hur är det med högtalaringenjörande? Det handlar ju väldigt mycket både om att bygga upp en erfarenhetsbank, analysera grunderna i ljudåtergivning och psykoakustik (på en djupare nivå än att gå en kurs i T/S-parametrar och lära sig simulera lådor i Basta, tålmodigt mäta och testa och optimera, etc - men man är väl rimligen också ganska beroende av sina fysiska förutsättningar? Beethoven kunde komponera fantastisk musik trots att hörseln gav upp, men hur utvärderar man diskantåtergivning med öron som inte hör ett skvatt över 8kHz.

Har högtalarkonstruktörer bäst före-datum?

jag tror iö blir bättre och bättre med åren

Jag är inte så säker...

Allvarligt alltså.

Visst, jag kan nog minst lika mycket som förr, men tempot av nypåhitt är
nog lägre. Det har i själva verket varit låg allt sedan ~1978, och sen så
sjönk det ytterligare ~1989.

(Och skälet till att det gick ned då hade inget med min ålder att göra, utan
med helt andra saker.)

Och frågan är ju även vad "uppgiften" är.

Om man skall avgöra om tillräcklig kompetens råder så behöver man veta
vad uppgiften är, och den frågan gäller ju både för matematiker och för
högtalarkonstruktörer, menar jag nog. Jag kan även tänka mig att en ung
kreativ matematiker som kan hitta på något helt nytt inom matematiken,
ände inte behärskar någon del av matematik som behövs för ett givet upp-
drag. Då är ju personen inte lämplig alls för det uppdraget.

- - -

Att använda sin kompetens (kunskap och förstånd) är en sak, att skapa
alldeles ny kunskap och förstånd är något annat, bara för att visa på hur
svårt det är att definiera när någon har "gjort sitt".

- - -

Och frågan blir ju också vad man menar med att "ha gjort sitt". Att t ex
bibehålla en vissa kompetensnivå och även öka den ständigt, men inte
lära sig lika mycket nytt eller tänka lika många nya tankar (alltså att tem-
pot har minskat) kan ju ändå betyda att man är i allra högsta grad kom-
petent som t ex matematiker (eller konstruktör). Matematik används ju
ibland. Man har det inte bara för sig egen skull och för att skapa mera av
den.

- - -

Jag vet inte om jag är kompetentare som konstruktör idag än jag var för
34 år sedan, jag tror nog kanske lite. Om jag jämför mellan för 23 år sedan
så gissar jag på samma. Men framsteg på andra plan kan ändå ju rendera
delvis förbättrade konstruktioner.

Att konstruera högtalare innehåller hur som helst mycket mera än det som
är jämförbart med matematik. I varje fall för mig så har de "mjuka delarna",
alltså att lära sig förstå stereosystem och hur vår hörsel fungerar - känts
som minst lika viktigt - i själva verket är det mycket viktigare, sett i termer
av hur mycket tid man behöver lägga på att behärska det.

Att förstå högtalar.fysiken klarar man ju att lära sig på någon dag. Den är
enkel.

Egentligen behöver man inte lära sig något nytt alls, för högtalare är ju
objekt som saknar behöv av specialfysik. Så att lära sig deras fysik är ju
egentligen bara en fråga om att förstå hur de är uppbyggda och vad ur
fysiken som därför är applicerbart.

- - -

Det där andra, de mjuka kunskaperna, de kräver oerhört mycket forskning,
och då talar jag inte om att läsa vad andra kommit fram till utan att själv
forska och tillägna sig erfarenheter via sina egna sinnen.

Systemen blir ju så oerhört mycket mera komplexa när man blandar in män-
niskans interaktion med stereosystem och rum och det man kan få sig till
dels i form av bokstäver är beskedligt jämfört med vad man kan förstå från
upplevelser.

- - -

Sen kan man ju också konstatera att det inte finns något egenvärde i att
hitta på nya saker. Många tycks tro att det gör det. Men det är ju "bäst
lösning" som betyder något, inte att lösningen är ny.

OERHÖRT mycket är nytt och dåligt (/sämre).

- - -

Slutligen så tycker jag att det är viktigt att titta på själva fältets karaktär
innan man avgöra vad som behövs för att definiera vad som utgör bästa
kunskaps/förstånds-kvaliteter för att hantera och behärska det.


Matematik är på många sätt unikt på så vis att modellerna kan utvecklas i
det oändliga och att man aldrig blir färdig. För varje steg som man tar så
öppnar sig en hel massa nya frågeställningar och man kan fortsätta att
arbeta.

Matematik handlar om information, liksom t ex datorer gör det, och det är
då väldigt svårt att se något mål där man är "framme".

När det gäller system som hanterar energi, t ex förbränningsmotorer, effekt-
förstärkare och högtalare, har vi en helt annan situation och det är lättare
att se hur mycket som finns kvar. Hur långt utvecklingen kan gå innan man
är framme. I varje fall inom sina respektive konstruktionsparadigm.

När det gäller t ex elektrodynamiska högtalare så menar jag nog att man
har haft väldigt kort kvar (varit nästan framme) sedan 70-talet. Det har
inte funnits något riktig utveckling utan det bästa från för så länge sedan
står sig väldigt bra än idag. Så ibland är "kort kvar" en viktigare orsak till
att utvecklingen interusar framåt, än att kreativitet saknas.

Detsamma kan sägas om bilmotorer. De har inte heller i väsentlig grad ut-
vecklats de senaste 35 åren, kanske till och med 50.

- - -

Sammanfattningsvis tror jag inte man skall bry sig om varken åldrar eller
titlar, längd eller vikt eller något annat som man kan definiera enkelt hos
konstruktörern. Det är bara sätt att försöka skaffa tumregler för att kunna
tycka något som man egentligen lika gärna kunde hålla öppet tills man vet
på riktigt.

Jag har stött på massor av usla konstruktörer, i alla åldrar. Och några få
kompetenta också, i varierande åldrar.


Med det sagt tycker jag ändå att Morgans fråga är i allra hösta grad både
relevant och intressant. Inte minst när man kan ta tag i den och diskutera
runt den. Att fråga är aldrig fel om frågor är ickeledande, ställs öppet och
är ställde utan avsikt att göra någon illa.

Fast kanske är jag en sämre konstruktör idag än för 30 år sedan ändå?

Rätt så lika tror jag.


Vh, iö

[tvett]

jag pratade nyss med en gammal tant, hon hade lite problem med hörseln, hon hörde inte riktigt vad jag sa, hon bad mig att tala högre, då sa jag att det heter starkare, då undrade hon om jag va dum i huvet

Det tyckte jag att hon gjorde rätt i.

[Tengil]

jag pratade nyss med en gammal tant, hon hade lite problem med hörseln, hon hörde inte riktigt vad jag sa, hon bad mig att tala högre, då sa jag att det heter starkare, då undrade hon om jag va dum i huvet

Även om detta är fabricerat, såklart, så är det riktigt bra och du har ju såklart rätt, även om det dryper av ironiska slängar

Vh Christer