hifikg skrev:Martin skrev:hifikg skrev:Tjejer måste vara från en annan planet va?

Dom är från samma planet men de skulle aldrig erkänna att de är tekniskt intresserade/duktiga. Inte ens de som lär sig använda olika datorprogram och håller på och fixar med sociala medier och foton mm.
De tror att de är nybörjare på datorer och inte fattar någonting. Vilket är lika konstigt som att alla killar tror att de är expert på datorer. Måste vara någon slags förväntning från födseln, vilken typ av uppmuntran man får.
Nä, det är faktiskt lite lustigt. Mig närstående, jämnåriga, kvinnoväsen svarar alltid NEJ på frågan om de kan, om det är något de inte gjort förut, även om de med stor sannolikhet kan det. Jag svarar nästan alltid ja, ända till det bevisats att jag verkligen inte kan. Det är en stor skillnad på inställning. Till min glädje så är min unga dotter som jag, hon tror verkligen hon kan allt och till råga på allt tror hon hon kan det bättre än far sin. Skitunge

Jag känner inte riktigt igen den där bilden.
Visst, statistiskt ligger det kanske lite i det ni beskriver, men jag tycker
nog inte att det är särskilt vanligt med människor som säger att de kan
allt överhuvudtaget, oavsett kön.
Tycker de flesta är väldigt försiktiga med att förhäva sig. Däremot kanske
det finns lite skillnader mellan könen med avseende på att säga "jag kan
försöka" respektive "nä det där kan jag inte".
Men jag tror inte att tjejer är mindre benägna att vilja försöka, snarare är
det min erfarenhet att det är tvärtom.
Men visst finns det - igen statistiskt, en del skillnader med avseende på
VAD det är som män respektive kvinnor tror sig klara och gärna försöker
när de är väl medvetna om att de inte kan från början utan att de måste
analysera och lära sig på vägen.
Men att tjejer skulle vara mindre villiga att ge sig på saker de inte behär-
skar känner jag inte igen alls, de bara ger sig ut på andra tunna grenar än
män, igen statistiskt.
- - -
Och jag tror dessutom att det är en förenkling att tro att allt beror på vår
uppväxt, vad vi blivit indoktrinerade med med uppmuntran och motsatsen.
Visst kan sådana mekanismer spela en roll de också, men jag tror faktiskt
att arvet är mycket starkare, och om jag får tala för mig själv så tror jag
inte heller att vi är så simpla psykologiskt att vi väljer det vi blir uppmunt-
rade att välja och vice versa (avstår från det vi inte blir uppmuntrade att
göra).
Tror ofta att den omvända psykologin är starkare än den raka rent av.
Men jag tycker å andra sidan inte att den sortsen pseudo-jämlikhet som
går ut på att samhället skall få se en statistiskt jämn fördelning, är något
att ha. Den jämlikhet som har ett värde på riktigt är den som är varje en
skild människas rättighet - att få välja fritt och slippa bli dömd baserat på
en massa fördomar.
Om sedan människor som fått den friheten väljer på att statistiskt snett
sett, så applåderar jag deras rätt att göra det också!
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).