Vad anser ni ingår i begreppet ortoakustik?

[paa]

Saker har ju redan förändrats på resans gång även om vi begränsar oss till 80-talarna och framåt. Den designade OA51 åkte upp en dryg halvmeter jmf med SC´s OA52-prototyper.

Nja, eftersom OA51 var först, så åkte väl snarare OA52 ner till samma nivå som trevägaren var tänkt att jobba på?

[Jocke]

Saker har ju redan förändrats på resans gång även om vi begränsar oss till 80-talarna och framåt. Den designade OA51 åkte upp en dryg halvmeter jmf med SC´s OA52-prototyper.

Nja, eftersom OA51 var först, så åkte väl snarare OA52 ner till samma nivå som trevägaren var tänkt att jobba på?

Ja, 51:an var den första som kom ut på marknaden. Men den har man väl inte fått se någon prototyper av så som vi har fått se av 52:an... Det kan vara ett logiskt felslut men jag har antagit att det handlade mer om Lallerstedt att de hamnade en bit upp för att det funkade med designen...
3-vägaren står väl kloss mot golvet och är ännu lägre än 52:an?

I vilket fall som helst förkommer det ju olika bud på vad som är optimalt. Samverkan med rummet har väl alltid varit ett signum för OA men som jag uppfattar 3-vägaren gör den rummet närmast till en del av konstruktionen.

Vad jag egentligen ville poängtera här var att även Stig sökte nya vägar och provade olika lösningar. Så man kanske inte ska låta stövlarna sjunka för djupt i den Carlssonska myllan utan låta den förnyas och förbättras av senare rön och tekniker SC själv inte kunde använda då andra skyddat dem med patent. (tex Snell har nämnts)

[Vee-Eight]

Saker har ju redan förändrats på resans gång även om vi begränsar oss till 80-talarna och framåt. Den designade OA51 åkte upp en dryg halvmeter jmf med SC´s OA52-prototyper.

Nja, eftersom OA51 var först, så åkte väl snarare OA52 ner till samma nivå som trevägaren var tänkt att jobba på?

Man kan säga att Carlsson sjönk till en väldigt låg nivå efter OA51.

[RogerGustavsson]

Samverkan med rummet har väl alltid varit ett signum för OA men som jag uppfattar 3-vägaren gör den rummet närmast till en del av konstruktionen.

Den där takreflexen som Carlsson jobbar med var ska den "ramla ner"? Direkt vid lyssningsposition, bakom eller framför? I vilket fall ger det en del lämpliga djupmått på lyssningsrummet och då blir det ju nästan en låsning i fråga om samverkan med rummet.

[Jocke]

Samverkan med rummet har väl alltid varit ett signum för OA men som jag uppfattar 3-vägaren gör den rummet närmast till en del av konstruktionen.

Den där takreflexen som Carlsson jobbar med var ska den "ramla ner"? Direkt vid lyssningsposition, bakom eller framför? I vilket fall ger det en del lämpliga djupmått på lyssningsrummet och då blir det ju nästan en låsning i fråga om samverkan med rummet.

Men, det gäller väl egentligen allmänt?

[Nattlorden]

Samverkan med rummet har väl alltid varit ett signum för OA men som jag uppfattar 3-vägaren gör den rummet närmast till en del av konstruktionen.

Den där takreflexen som Carlsson jobbar med var ska den "ramla ner"? Direkt vid lyssningsposition, bakom eller framför? I vilket fall ger det en del lämpliga djupmått på lyssningsrummet och då blir det ju nästan en låsning i fråga om samverkan med rummet.

Sådana där frågor ställs det för få - det är sådant som behöver sammanställas fakta/uppfattningar om!

[Naqref]

Samverkan med rummet har väl alltid varit ett signum för OA men som jag uppfattar 3-vägaren gör den rummet närmast till en del av konstruktionen.

Den där takreflexen som Carlsson jobbar med var ska den "ramla ner"? Direkt vid lyssningsposition, bakom eller framför? I vilket fall ger det en del lämpliga djupmått på lyssningsrummet och då blir det ju nästan en låsning i fråga om samverkan med rummet.

Sådana där frågor ställs det för få - det är sådant som behöver sammanställas fakta/uppfattningar om!

Det har det faktiskt gjorts redan. Jag har gjort statistiska bedömningar efter frågor som har ställts här på forumet och en av de fundamentala är att takreflexen nästan undantagsvis är den som är 45 grader upp från ljudustrålningscentrum för högtalarna. Vissa justeringar behövs om högtalarna är låga.

[RogerGustavsson]

45 grader upp från högtalaren mot taket känner man igen och så kommer reflexen ner, utspridd en hel del. Men var ska man ha lyssningspositionen i förhållande till "duschen" ovanifrån? Det bör påverka lyssningsintrycket en hel del var den hamnar.

[petersteindl]

Saker har ju redan förändrats på resans gång även om vi begränsar oss till 80-talarna och framåt. Den designade OA51 åkte upp en dryg halvmeter jmf med SC´s OA52-prototyper.

Nja, eftersom OA51 var först, så åkte väl snarare OA52 ner till samma nivå som trevägaren var tänkt att jobba på?

Ja, 51:an var den första som kom ut på marknaden. Men den har man väl inte fått se någon prototyper av så som vi har fått se av 52:an... Det kan vara ett logiskt felslut men jag har antagit att det handlade mer om Lallerstedt att de hamnade en bit upp för att det funkade med designen...
3-vägaren står väl kloss mot golvet och är ännu lägre än 52:an?

I vilket fall som helst förkommer det ju olika bud på vad som är optimalt. Samverkan med rummet har väl alltid varit ett signum för OA men som jag uppfattar 3-vägaren gör den rummet närmast till en del av konstruktionen.

Vad jag egentligen ville poängtera här var att även Stig sökte nya vägar och provade olika lösningar. Så man kanske inte ska låta stövlarna sjunka för djupt i den Carlssonska myllan utan låta den förnyas och förbättras av senare rön och tekniker SC själv inte kunde använda då andra skyddat dem med patent. (tex Snell har nämnts)

Av de Carlssonhögtalare som idag kallas 80-talarna, så var ursprungligen de 2 första modellerna 3-vägaren och OA-51. De fanns 1980. 3-vägaren blev aldrig färdigställd av Stig Carlsson eftersom han hela tiden sökte högtalarelement. Han hade t.ex. hittat en bas från Hitachi som han gillade skarpt och hade fler prototyper av. Tyvärr utgick den basen ur Hitachis sortiment efter 1-2 år och då var det tillbaks till ruta noll. Så höll det på under några år med elementen. Det var frustrerande. Till slut gav Stig instruktioner till Skaaning på ett element som hade alldeles för tung rörlig massa så att känsligheten blev alldeles för låg.

Nåväl OA-51 lanserades först och den kom 1982 tror jag (möjligtvis att vi på Ljudbutiken fick exemplar redan 1981). Vi hade OA-51 långt före alla andra. Efter några år så hade Carlsson Ortho-Acoustic AB ekonomiska problem och de behövde ny distributör som kunde få igång bredare försäljning. (Vi på Ljudbutiken sålde massor med OA-51, men det räcker inte med en bra säljande butik. Vi stod kanske för 25-50 % av Sveriges försäljning innan Wille 1984 drog igång bredare distribution).

År 1984 ringde jag Wilhelm Lilliehöök och Stig Carlsson för att förmedla dem emellan. Stig ville gärna att jag skulle medla för honom och jag organiserade ett möte där Wille, jag och Stig hade middag på restaurang Cattelin i Gamla Stan. Det var ett jättebra möte och från den stunden blev det brainstorming om hur vi kunde få igång försäljningen och Wille uttryckte att han behövde ett högtalarsortiment från Stig som han kunde sälja. Det räckte inte med OA-51 d v s med bara en modell. Stig Carlsson, Lars Lallerstedt och John Larsen fixade då ihop OA-50 och OA-52 på några månader under sommaren med att få fram 2 modeller. Arbetet gick bra och Högtalarna såg sitt ljus och Wilhelm Lilliehöök tog distributionen 1984. Då kom försäljningen och marknadsföringen igång igen, med tunnelbanereklam. Han som gjorde mina annonser på Ljudbutiken involverades för annonserna och marknadsföringen på Carlssonhögtalarna.

OA-52 och OA-50 fick sin utformning för att få basen närmare golv så att de blev som ett mellanting till 3-vägaren som Stig fortfarande inte hade högtalarelement till.

Mvh
Peter

[petersteindl]

45 grader upp från högtalaren mot taket känner man igen och så kommer reflexen ner, utspridd en hel del. Men var ska man ha lyssningspositionen i förhållande till "duschen" ovanifrån? Det bör påverka lyssningsintrycket en hel del var den hamnar.

Alltså, reflexen hamnar på lyssnarens öron Flyttar du dig närmare högtalarna så blir vinkeln mindre än 45 grader och flyttar du dig längre från högtalarna så blir vinkeln lite mer än 45 grader. Nivån på reflexen är ungefär samma om inte konstiga utsläckningsfenomen med loobning som följd inträffar runt delningsfrekvensen. Ta 45 grader som ett bra värde för de flesta lyssningssituationer.

Mvh
Peter

[Naqref]

45 grader upp från högtalaren mot taket känner man igen och så kommer reflexen ner, utspridd en hel del. Men var ska man ha lyssningspositionen i förhållande till "duschen" ovanifrån? Det bör påverka lyssningsintrycket en hel del var den hamnar.

Alltså, reflexen hamnar på lyssnarens öron Flyttar du dig närmare högtalarna så blir vinkeln mindre än 45 grader och flyttar du dig längre från högtalarna så blir vinkeln lite mer än 45 grader. Nivån på reflexen är ungefär samma om inte konstiga utsläckningsfenomen med loobning som följd inträffar runt delningsfrekvensen. Ta 45 grader som ett bra värde för de flesta lyssningssituationer.

Mvh
Peter

Precis. I normalfallet är takreflexen fördröjd ungefär 4ms (+/-1ms) och dämpad 3dB (+/-1dB) relativt direktljudet.

[PappaBas]

45 grader upp från högtalaren mot taket känner man igen och så kommer reflexen ner, utspridd en hel del. Men var ska man ha lyssningspositionen i förhållande till "duschen" ovanifrån? Det bör påverka lyssningsintrycket en hel del var den hamnar.

Eller skall man se det tvärtom? Taxreflexen definerad som den tonkurva högtalaren har i den vinkeln dvs motsvarande 45 grader justerat gemetriskt efter lyssningshöjd. Sedan kan kan en högtalare ha olika intensitet i andra uppåtriktade vinklar.

Det sättet du beskriver tänker jag som att se takreflexen som den med störst intensitet i riktning mot taket?

Jag är inte heller helt klar på definitionen

Tänker mig att man gärna inte vill ha en reflex från taket som har en gångtid som är väldigt nära direktljudets. Samtidigt eller så mycket senare som möjligt tänker jag mig.

Ovanstående är spånande....

EDIT: Såg inte att de med mindre spån än jag svarat redan

[petersteindl]

Alltså, ortoakustiken är entydig och glasklar för dem som förstår den. Det finns inga but:s and if:s.

Däremot finns det olika ortoakustiska lösningar som kan ge liknande ortoakustiska resultat.

Jag kom att tänka på att det faktisk finns ett inlägg i tråden som egentligen är spot on vad gäller ortoakustiken och det är Svantes inlägg om Svante själv förstår det han skrev

Vid ljudåtergivning är den psykoakustiska definitionen den mest relevanta och den tar hänsyn till reflexernas infallsvinkel mot lyssnaren i förhållande till direktljudets infallsvinkel och inom neurofysiologin finns svaret varför.

Man kan nog säga att det finns tre typer av tidiga reflexer;
1. Akustiska
2. Psykoakustiska
3. Ortoakustiska

Vad är då en ortoakustisk reflex?

Att bortse från rummet? Tänk på den...

Detta är spot on

Den kan egentligen bara förstås av de som ser ortoakustiken glasklar framför sig.

Vid ljudåtergivning är den psykoakustiska definitionen den mest relevanta och den tar hänsyn till reflexernas infallsvinkel mot lyssnaren i förhållande till direktljudets infallsvinkel och inom neurofysiologin finns svaret varför.

Man kan nog säga att det finns tre typer av tidiga reflexer;
1. Akustiska
2. Psykoakustiska
3. Ortoakustiska

Vad är då en ortoakustisk reflex?

Att bortse från rummet? Tänk på den...

Fniss.

Frågan är om PerStromgren ser Svantes inlägg som ett roligt sarkastiskt skämt eller som svaret på The meaning of [s]life[/s] ortho-acoustics.

Mvh
Peter

[PappaBas]

...The meaning of [s]life[/s] ortho-acoustics.

Det är väl samma sak!

[PappaBas]

Jo men att få högtalare att låta som om de spelar i diffusfält är väl en rätt verdertagen princip?

Det görs ju med en tonkurveanpassning och att få reflexerna att se ut som de skulle gjort i en större lokal än den aktuella lyssningmiljön?

[petersteindl]

45 grader upp från högtalaren mot taket känner man igen och så kommer reflexen ner, utspridd en hel del. Men var ska man ha lyssningspositionen i förhållande till "duschen" ovanifrån? Det bör påverka lyssningsintrycket en hel del var den hamnar.

Alltså, reflexen hamnar på lyssnarens öron Flyttar du dig närmare högtalarna så blir vinkeln mindre än 45 grader och flyttar du dig längre från högtalarna så blir vinkeln lite mer än 45 grader. Nivån på reflexen är ungefär samma om inte konstiga utsläckningsfenomen med loobning som följd inträffar runt delningsfrekvensen. Ta 45 grader som ett bra värde för de flesta lyssningssituationer.

Mvh
Peter

Precis. I normalfallet är takreflexen fördröjd ungefär 4ms (+/-1ms) och dämpad 3dB (+/-1dB) relativt direktljudet.

Om man har 3,5 meters lyssningsavstånd från respektive högtalare och ungefär 5 meter via takreflex, så stämmer 3 dB hyfsat om dämpning från taket är 0,8-1,2 dB.

Sedan har vi resten av rumsreflexerna som adderas då man sitter bakom rumsradien.

Mvh
Peter

[Naqref]

Jo men att få högtalare att låta som om de spelar i diffusfält är väl en rätt verdertagen princip?

Näpp.

[PappaBas]

Killen i källaren verkar ju göra det?

[petersteindl]

Killen i källaren verkar ju göra det?

Jag bor ½ trappa ned

Mvh
Peter

[Naqref]

Killen i källaren verkar ju göra det?

Ja, men är det han gör vedertagen princip?

Fast vissa gör det ju. Du kan ju kolla en gång till på mätningarna på Larsen 4 och säga vad du ser.

[Vee-Eight]

Men att bortse från rummet så faller ju principen.

[Svante]

Man kan ju rent reflexmässigt bortse från rummet också. Man kan tom säga att det är rätt sätt att hantera informationen som når öronen. Det är nästan ortoakustiskt att göra det. En ortoakustisk reflex, liksom.

[petersteindl]

Oj, oj, oj vad många inlägg som det skrivits (jag har varit borta på
jobb och har inte kunnat följa tråden) som jag borde besvara efter-
som de som skrivit dem uppenbart har förstått verkligheten som ett
gäng vill att alla skall förstå den, men som det inte alls är.

Men att besvara alla blir för omfattande, så jag har egentligen bara
några få saker jag vill säga:

Naq och Peter försöker om och om igen säga att jag har ändrat in-
ställning med avseende på ortoakustisk. Det har jag inte.

Jag har inte ändrat inställning utan min inställning är samma som den
alltid har varit. N&P har även citerat en massa saker som jag skrivit,
som om de skulle stå i motsatsförhållande till min uppfattning, men så
är det inte alls. Allt de de citerat är min uppfattning.

Och inte nog med det - jag har ju som sagt heller inte skrivit att jag
ändrat inställning och jag har inte skrivit någon som ens antyder att
jag har ändrat inställning, så vad är det frågan om egentligen? Och
jag är inte ens speciellt intresserad av frågan, och jag har inte drivit
den.

Det ligger en hund begraven någonstans...

Varför påstår de allt detta, utan att jag har tagit upp frågan om vad
ortoakustik är, sagt att jag ändrat inställning, eller ens sagt något som
visar att jag gjort det? Vad vill de uppnå med en sådan manipulation
av läsarna här på faktiskt.

Extra märkligt är att de försöka få fram att jag skulle anse att OA
INTE är en massa saker... Något jag aldrig har gått ut med, men som
de försöker få det att verka som jag skulle tycka.

Skumt är bara förnamnet. Och jag har ingen annan kommentar än
att min känsla är att N&P slåss mot egna hjärnspöken.
...
Vh, iö

Nu är du väl helt ute och cyklar. Var menar du att jag skulle ha skrivit att du ändrat inställning med avseende på ortoakustisk? Du får gärna citera något sådant ställe om du kan hitta ett sådant påstående Däremot har Naq i klartext skrivit så. Men han har nog sina skäl.

Jag citerar det du skrivit just med tanke på att visa din inställning, trots att du själv skriver att du egentligen inte har någon åsikt, eller har du ändrat din inställning om din åsikt? Det jag citerat är din inställning. Som sagt, det betyder inte att jag citerar dig för att du skulle ha bytt åsikt eller ändrat inställning. Var får du det ifrån? Du introducerar ordet hjärnspöken i ditt inlägg. Vill du hitta Hjärnspöken så bör du kanske leta på närmare håll.

Låt oss åter igen titta på din inställning:

...

Stig hade ju på sin tid byggt upp sitt ortoakustiska ljudlaboratorium och andra har motsvarande laboratorium idag, förutom SSC kanske.

Jag har aldrig hört Stig kalla sitt labb för ortoakustiskt.

Vh, iö

Men här går att läsa:

Enligt min bedömning finns alla förutsättningar vad avser människor som vill göra insatser, kunskap, tekniska resurser (där Stigs ännu så länge uppbyggda ortoakustiska ljudlaboratorium på Torkel Knutssonsgatan är en viktig komponent)

Så skrev du i ditt brev till Kammarkollegiet, Arvsfondsenheten då Stiftelsen skulle bildas. Det är således dina egna ord som jag använt. Det är alltså din åsikt att Stig Carlsson hade ett ortoakustiskt ljudlaboratorium , eller, du kanske har ändrat åsikt?

Jag har ingen superbestämd uppfattning om vad ortoakustik är, även om
jag talat väldigt mycket med Stig om det.

Näe, det är inte så lätt. Kanske Naq tog fasta på att du inte har någon superbestämd uppfattning om vad ortoakustik är och då drog Naq kanske slutsatsen att du ändrar ståndpunkt eller inställning lite då och då beroende på hur det passar in med SSC i deras olika strävan.
Här skall IngOehman...

... försöka reda ut vad ”ortoakustisk” betyder, hur det ortoakustiska receptet ändrades över tiden, och inte minst hur Stig själv såg tillbaka på de tidigare idéerna.

Ja, det är en bra ansats. Det kan vara klokt att försöka reda ut vad ”ortoakustisk” betyder. Då kanske du får en mer bestämd uppfattning om vad ortoakustik är.

För att visa hur IngOehman använder ordet ortoakustisk så kan man läsa lite text om OA 5 MMX. Här finns en del att läsa.

projektet är i princip en ortoakustisk högtalare, enligt 60-talsreceptet – alltså det koncept eller den ortoakustiska grundidén från det årtionde som man skulle kunna kalla för ”det mest ortoakustiska”. Senare konstruktioner närmade sig ju alltmera konventionella högtalare – på gott och på ont.

Det är alltså din åsikt att det finns ortoakustiska högtalare enligt 60-talsreceptet som är det koncept eller ortoakustiska grundidé som är det mest ortoakustiska, enligt din åsikt då. Dessutom verkar du vara förtrogen med att det finns konventionella högtalare till skillnad från ortoakustiska.

Men vad jag vill komma till, är att 60-tals-modellerna, jämfört med 80-talsreceptet på ortoakustik, kommunicerade musiken mera olikt konventionella högtalare.

Återigen, det är inget annat än just din inställning jag citerar och kommenterar.

Det skall redan nu klargöras att jag i huvudsak sorterar de genom tiden förekommande ortoakustiska koncepten efter det årtal som konstruktionerna gjordes... När det gäller 60- och 70-talskoncepten (med koncept menar jag den grundläggande idé som givit upphov till respektive tidsperiods praktiska konstruktioner)

Här redogör du klart för vad du menar med de förekommande ortoakustiska koncepten, nämligen att det är grundläggande idéer som givit upphov till respektive tidsperiods praktiska konstruktioner. Inget konstigt med det.

Sedan skriver du att det finns ortoakustik-definitioner. Det har du helt rätt i. Det är ju dessa definitioner som jag tycker är spännande. Fast, hur ortoakustik-definitoner skall gå hand-i-hand med ortoakustik-varumärke har jag svårt att inse och det skriver jag också, men det betyder ju inte att jag menat att du ändrat inställning.

Här är lite mer text från IngOehman.

Men åter till 60-talet, för det är framförallt i den skolan vi skall uppehålla oss för det här projektet. Det är nämligen den ortoakustiska tidsperiod som jag tycker på många sätt är den mest fascinerande. Tekniken hade utvecklats, förfinats och balanserats perfekt.

Här kan tekniken tydligen utvecklas, förfinas och balanseras såsom du skriver. Det verkar knappast röra sig om något varumärke, utan snarast om en skola. Detta är min kommentar och ett konstaterande från min sida eftersom jag har svårt att inse att en skola skulle kunna vara ett varumärke.

Du skriver om; "ortoakustiskt experiment", "ortoakustisk tidsperiod", 60-talets "ortoakustik", "ortoakustisk dialekt" och om "ortoakustisk hemmabiograf". Säg mig, hur skall man förknippa allt detta med ett registrerat varumärke? Den frågan tycker jag är berättigad.

Dessutom är det faktiskt så att jag är glad över att du inte bytt åsikt. Men, frågan är om alla dina åsikter angående ortoakustiken och varumärkesregistrering är relevanta. Du har ju ingen superbestämd uppfattning om vad ortoakustik är, vilket du själv poängterar.

Sedan skriver du det här fullkomliga jönseriet.

Jag har från första början tydliggjort att jag vill vila på hela SSCs om-
döme, och det fick jag även kritik för från just Peter (då han satt i styrelsen (arbetade inte med konstruktion)) för han menade att jag
skulle bestämma själv hur de skulle utformas och låta - inte SSC.

För mig kändes det väldigt fel. Om jag skulle göra högtalare efter eget
huvud skulle det kännas oärligt att kalla dem ortoakustiska, även om
jag i huvudsak följde Stigs grundideer.

Här verkar du i alla fall ha en slags uppfattning. Det tråkiga är att den är totalt förvriden i jämförelse med sanningen, hur det egentligen var. Var får du alla tokigheter ifrån? Förstår du ens vad du skriver?

Du skriver att jag skulle ha sagt att du skulle bestämma själv hur de skulle utformas och låta - inte SSC. Begriper du inte att du var i SSC likväl som jag var och därmed existerar inte ens det som du påstår. Om du själv bestämmer så är det ju SSC. Du skriver som om det rådde ett slags motsatsförhållande mellan dig och SSC d v s antingen dig eller SSC. Mycket märkligt.

Det är väl självklart att de i styrelsen skall kunna lyssna och ge uttalanden om de högtalare som styrelsen i SSC skall godkänna d v s du och övriga i styrelsen för SSC. Jag skulle själv aldrig tillåta att någon skulle utforma Carlssonhögtalare utan att jag var med vid lyssning då jag själv satt i styrelsen. IngOehman, du får skilja på Stiftelse och Styrelse och du får inse att du själv personligen var en i Styrelsen för SSC. På något annat sätt var det inte.

År 1997 innan Stiftelsen bildades så fanns Arbetsgruppen för bildande av Stiftelsen. På den tiden var ju tanken att både du och jag aktivt skulle arbeta med utveckling av högtalarna. Det var det som var vitsen med vårt engagemang.

År 1998 då styrelsen bildades var det du som hade uppdraget att ta fram förslag på bevaknings-/ansvarsområden för alla ingående i styrelsen. Du ville ha hjälp av Bertil Alving och Lars-Göran Hedström för att få fram förslaget. Förslaget lades fram och godkändes av styrelsen. Ansvarsfördelningen gavs då av ordföranden. Om nu ordföranden ger dig det uppdrag som Styrelsemedlem som du själv föreslagit så har du en position och ett förtroende från ordföranden och från oss andra som ingick i styrelsen. Vi andra styrelsemedlemmar sköter vårat och du sköter ditt. Så var det då styrelsen bildades. Som styrelseledamöter skall vi dock på styrelsemöten redovisa vad vi åstadkommit och det skall godkännas av styrelsen. En redovisning av högtalare sker med övriga styrelsemedlemmars lyssning och styrelsen godkänner eller underkänner resultatet. Om jag på den tiden säger till dig att du har uppdraget att konstruera, så är det så och det stod inte i något motsatsförhållande till SSC eftersom du ju själv ingick i Styrelsen för SSC och därigenom var part av SSC. Nu försöker du göra gällande att det skulle varit någon form av motsatsförhållande mellan dig och SSC. Det är ju helt befängt.

Du satt på den tiden själv med i Styrelsen och du ville själv ha uppdraget att sköta tekniken och det ortoakustiska konstruktionsarbetet såsom det var sagt, men det som skilde var att förutom du själv så skulle varken jag eller någon annan vara direkt involverad i utvecklings-/konstruktionsarbetet. Från början var det ju tänkt att jag skulle vara med i konstruktionsarbetet. Jag tilldelades dock annat uppdrag på ditt förslag. Jag blev dock förvånad eftersom det från början i arbetsgruppen inte var sagt så. Men eftersom det är ett lagarbete så är det bara att försöka göra sitt bästa på den position man har blivit tilldelad och ta ansvaret därför. Jag fick ansvarsområdet för Informationsinhämtning, Fonogramsamlingen och eventuella mönsterskydd. Jag gjorde min del till punkt och pricka och fonogramsamlingen var till punkt och pricka i exakt samma ordning som då Stig levde.

Om du Ingvar Öhman anser dig inte kunna konstruera ortoakustiska högtalare efter eget huvud och med det ansvar som det innebär och som du själv föreslagit och tagit på dig där du tycker att det skulle kännas oärligt att kalla dem ortoakustiska såsom du skriver, så hade du redan 1998 kunna säga detta till styrelsen och bett att få din uppgift delad med någon annan (såsom det från början var tänkt) istället för att till varje pris grinigt göra uppgiften själv vilket du på den tiden ansåg som självklart utom då du tjurade eller behövde ta ansvar för resultatet. Ingvar Öhman, du skriver tokerier och fantiserar falsarier.

Angående om jag jobbat med konstruktion eller inte av Carlssonhögtalare för SSC är ett intressant kapitel.
Kul att du tog upp det. Då vill jag säga till alla som läser, att det är så att den enda nyutvecklade högtalarmodell som Stiftelsen åstadkommit efter Stig Carlsson (förutom byggsatsen OA 5 MMX) är OA-58 och den började John Larsen och jag på år 2001 eftersom du IngOehman tjurade och hade gett upp och vägrade ta nya tag och således hoppat av dina åtaganden då John Larsen stod utan säljbara högtalare och SSC stod utan inkomster. Då hoppade jag in som konstruktör för SSC eftersom du ojade dig och höll på som en döende svan och strulade just då och hade avsagt dig allt konstruktionsarbete för SSC tills övriga gjorde som du ville trots att du ingick i styrelsen och satt på det uppdraget.

John Larsen gjorde högtalarlådorna och skickade dessa till mig och jag gjorde delningsfilter och valde baselementen och monterade basarna. Jag beställde basarna från dig IngOehman och du personligen levererade basarna till mig. John Larsen och jag fick fram ett par välljudande och spelbara Carlssonhögtalare på endast någon vecka. Dessa hade då arbetsnamnet OA-50.3 och allt detta skedde redan före den 11e september 2001. Jag avgick ur styrelsen på samma styrelsemöte den 11e september 2001 då även Lars-Göran Hedström och Semmy Lazaroff samtidigt avgick.

Efter det att jag och John Larsen tog fram embryot år 2001 som då hette OA-50.3 tog det SSC efter min avgång ytterligare 3 år att färdigställa högtalaren som döptes till OA-58. Jag började med att använda Inobasar som jag för ändamålet fick av dig IngOehman, men SSC beslutade sedermera att istället använda Stig Carlssons gamla Peerless SC 165 serie 4 i första serien av OA-58 eftersom Inobasarna inte höll måttet för ortoakustiska högtalare enligt styrelsen för SSC som du då ju själv var ledamot i. Strax därefter ersatte B65-oa Stig Carlssons gamla element.

De prototyplådor som John Larsen tog fram och skickade till mig 2001 och som jag monterade Inobasar i och gjorde delningsfilter till förvarade jag i mitt källarutrymme fram till år 2007 då de hämtades av Naq för att återbördas till John Larsen. Inobasarna skruvade jag dock ur. Upphängningen på dessa Inobasar hade för länge sedan torkat ihop, men Peerlessbasarna SC165 som också var med hela tiden var fortfarande som nya. Jag fick nämligen upp lådorna från John med Peerless SC165-basar monterade, men jag monterade ur dessa för att istället prova med Inobasar.
Vad som efter min avgång hände var att modellbeteckningen OA-50.3 döptes om till OA-58 och OA-58 blev klar 2004 och den ersatte epoken OA-50.
2006 gavs en ombyggnadssats ut till OA-50 och OA-50.2 och denna ombyggnadssats fick beteckningen OA-50.3. Den innehöll den nya basen B65oa-II och den nya diskanten. Samma år lanserades också OA-58.2 med B65oa-II. Den ville du och SSC skulle heta OA-60 eftersom du IngOehman ville ha en ny beteckningsnomenklatur på modellerna och det käbblades än hit och än dit med John Larsen. Det fanns också en större högtalare än OA-58 som då hette OA-60 men som lät oacceptabelt och inte förmedlade något Carlssonljud överhuvudtaget. Efter påpekande om detta valde SSC att lägga ner denna högtalare. Tyvärr meddelade inte SSC detta för John Larsen som fortfarande ett tag jobbade på denna utan vetskap att hans CAD-arbete var helt förgäves.

Ett annat alternativ som jag tycker vore intressant att prova, är att se
vad som skulle hända om SSC fick slippa de ständiga angreppen från
framförallt naq och Peter, men även alla andra som de så effektivt
lyckats hetsa mot SSC...

Om jag anser att SSC på 14 år inte åstadkommit de essentiella saker som vi alla styrelsemedlemmar i SSC då stiftelsen bildades sa att vi skulle åstadkomma, så skriver jag detta. Anledningen till varför ni inte åstadkommit något annat än Stiftelsens förfall får ni nog reda upp internt.

Om andra har köpt Carlssonhögtalarbyggsatser under förespegling att de skulle vara ortoakustiska och moderna och känner sig missnöjda och inte får hjälp trots att de önskar hjälp, utan lämnas vind för våg, ja då får ni nog räkna med en smärre tsunami då det går upp ett ljus att högtalarna inte håller måttet. Du må kalla det för att det hetsas mot SSC, men se det snarare som att det hetsas mot styrelsen i SSC d v s mot de personer som säger sig företräda SSC och deras intressen eftersom det kommersiellt säljs produkter med marknadsföring som inte återspeglar den faktiska produkten. Det är styrelsens och dess företrädares och högtalarkonstruktörens inkompetens, oföretagsamhet och brist på ansvar som ifrågasätts av utomstående personer. Har du och styrelsen för SSC inte begripit att er usla hantering av samarbetspartners typ John Larsen och av omvärlden faktiskt slår tillbaks mot er själva...

... så är kanske dags att börja fundera på det.

Mvh
Peter

[Ranefjord]

...och trots allt gnabb har ingen av er lyckats konstruera mer välljudande oa-högtalare än oa50.2 och oa52.2. Komiskt kan tyckas.

[hifikg]

...och trots allt gnabb har ingen av er lyckats konstruera mer välljudande oa-högtalare än oa50.2 och oa52.2. Komiskt kan tyckas.

Onekligen verkar energin satsas fel. Stig hade kanske rätt när han hävdade att han gjort världens bästa högtalare, synd att inte fler förstod det, då hade det funnits fler begagnade därute nu, till allas glädje. Jag ska krama mina lite extra nu, med Monica Z´s ljuva stämma.

[Frenchy]

För att förstå bättre OA och vad som skrivs om det skulle jag vilja veta följande:
Var ungefär hamnar delningsfrekvens mellan bas och diskant på OA högtalare?
Spelar alla diskanter på samma nivå?
Spelar alla diskanter samma frekvensinnehåll?
/E

[jansch]

Frenchy - Svar på dina frågor:

- Akustisk delning ca 2,5Hz, beroende på högtalartyp. Vissa ligger snarare på 2.1 - 2,2 kHz.
- Nej, på vissa modeller blandar man 8 ohm:are och 16 ohm:are som drivs av samma filter
- Samma filter på alla diskanter med ovanstående förbehåll

[Frenchy]

Frenchy - Svar på dina frågor:

- Akustisk delning ca 2,5Hz, beroende på högtalartyp. Vissa ligger snarare på 2.1 - 2,2 kHz.
- Nej, på vissa modeller blandar man 8 ohm:are och 16 ohm:are som drivs av samma filter
- Samma filter på alla diskanter med ovanstående förbehåll

Tack Jansch!
Jag misstänker att det är dem framåt riktade diskanter som spelar högst. Tänker jag rätt?

[Naqref]

För att förstå bättre OA och vad som skrivs om det skulle jag vilja veta följande:
Var ungefär hamnar delningsfrekvens mellan bas och diskant på OA högtalare?
Spelar alla diskanter på samma nivå?
Spelar alla diskanter samma frekvensinnehåll?
/E

Det finns inget entydigt svar på någon av dina frågor. Tyvärr. Det finns nämligen inget krav på att en OA-högtalare har skilda element för diskant och bas. Och har det bara ett element så kan man inte svara på de efterföljande frågorna. D v s det finns inget entydigt sätt att implementera OA-principen tekniskt utan det finns en oändlig möjlighet att variera sig.

[Frenchy]

För att förstå bättre OA och vad som skrivs om det skulle jag vilja veta följande:
Var ungefär hamnar delningsfrekvens mellan bas och diskant på OA högtalare?
Spelar alla diskanter på samma nivå?
Spelar alla diskanter samma frekvensinnehåll?
/E

Det finns inget entydigt svar på någon av dina frågor. Tyvärr. Det finns nämligen inget krav på att en OA-högtalare har skilda element för diskant och bas. Och har det bara ett element så kan man inte svara på de efterföljande frågorna. D v s det finns inget entydigt sätt att implementera OA-principen tekniskt utan det finns en oändlig möjlighet att variera sig.

Jag förstår att man kan inte svara på mina frågor på ett generellt sätt. Jag var otydligt och borde ha skrivit att jag tänkte modeller med 8tum bas och 3-4 diskanter.

Jag skulle säga att ett bredband högtalare är en kompromiss från den ursprungliga konceptet. Hur kan du uppnå en rak energitonkurva med en enda element? Samma fråga med rak energitonkurva på första reflexen?