Martin skrev:Akustiska impedansen för instrument är ju ganska olika. En Cymbal tex har ju extremt låg akustisk impedans...
Är nyfiken på vad som givit dig den uppfattningen.
Allt jag vet om cymbaler leder mig att tro det motsatta. De är i jäm-
förelse med luften runt dem både tunga och styva och låter sig inte
med lätthet lasas ned av luften (kom nu ihåg att det är hög impedans
som är styva rörelser i den akusto-mekaniska världen, inte låg som
i den elektriska där man bortser ifrån att det är strömmen som rör
sig och anser att styv betyder att spänningen inte är lättpåverkad...)
Och även när man lyssnar man på cymbaler så har de även ett rätt
långsamt utdöende, vilket även den visar att deras rörelser inte är i
väsentlig grad belastade av luften runt om dem.
Martin skrev:...medan en ståbas beror av hur löst golvet fjädrar. En trumpet eller ett långt horn har mycket högre akustisk impedans.
Högre än vaddå? Ståbasen? Och i så fall vid vilken frekvens?
Martin skrev:Många instrument som inte ger ifrån sig låga frekvenser är ju dipoler på ett eller annat sätt medan andra som har låda eller horn med tryck i blir monopoler med en strålande yta.
Vilka mikrofoner man använder kan bero av hur man vill få med rummets bidrag med indirekt ljud eller avskärma mikrofoner från att ta upp samma instrument.
Högtalarna jobbar med rummet åt andra hållet. De avgör hur och hur mycket de ska använda inblandningen av lyssningsrummet i musikens återgivning. Ett par hörlurar: nästan ingenting. De avskärmar och korstluter effekter av lyssningsrummet på musiken. Närfältshögtalare använder så lite av rummet som möjligt mha avståndsskillnaden.
Dipoler använder en avskärmande effekt på en av rummets dimensioner och försöker istället mha utstrålande yta sätta fart på luften. Nackdelen är då att man vid högre frekvenser får ett extra lyssningsrum på köpet. Precis som instrument som en cymbal använder randomfas för att få ut så mycket ljud som möjligt.
Randomfas är det väl dels inte riktigt sant att det råder, men om man
nu approximerar rådande fasförhållanden över cymbalens yta till att
vara random, så betyder det ju inte att det finns en tanke och avsikt
med det. Det beror ju på fysikens lagar bara. Cymbalen är ju mycket
äldre än analyserna av den dessutom och jag har av två skäl svårt att
tro att någon (varken människa eller instrumentetet själv
) haft ett
speciellt maxljudssyfte som ledde till lösningen randomfas.
Dessutom som är ju randomfas INTE det som ger så mycket ljud som
möjligt utan snarare någonting som ligger någonstans mellan maxljud
och utsläckning. Hade våghastigheten i cymbalen varit mycket lägre
än den är så hade randomfas varit rent dåligt för ljudalstringen.
Men jag tror att cymbalen utvecklades empiriskt genom att det slogs
på saker, och att man valde de saker som lät som man gillade snarare
än att bara maximera för så mycket ljud som möjligt (och dessutom
göra det genom ett medvetet strävande efter randomfas).
Martin skrev:Problemet är att det kan bli dubbelt av den varan om man dessutom har det i lyssningsrummet. Därför begränsas många högtalare till att verka som dipoler i basen och kanske mellanregistret.
Ja, så kan man se det.
Riktverkan för att öka direktkommunikationen mellan mikrofonernas
utsignal och lyssnarens öron. I det perspektivet verkar hörlurar som
den bästa lösnmingen, men jag är av avvikande uppfattning.
- - -
Min huvudinvändning är att jag ser det som ett missförstånd att det
skulle vara avsikten att högtalare skall emulera instrumenten. De är
inte alls deras uppgift. Inte när man talar stereofoni i någon form. I
två eller flera kanaler vill säga. Inte i mono heller för den delen.
Högtalarna är som jag ser det, det dekodersystem som hanterar upp-
packningen av den enkodning som mikrofonerna gjorde. Och som jag
ser det handlar därför en akustisk inspelning om att fånga ljudfältet
som redan har lämnat alla musikernas instrument OCH som även har
påverkats av rummet där inspelningen gjordes.
Så de impedans eller spridningsegenskaper som kännetecknade varje
ljudkälla (instrument) har redan gjort sin verkan och avtecknar sig nu
i det ljudfält innehållande både direktljuden från instrumenten, tidiga
reflexer från inspelningslokalen och efterklang från densamma!
Det är detta ljudfält man fångar (eller rättare sagt kodar) när man med
mikrofonerna spelar in, och det är det ljudfältet man, när man återger
(dekodar) med högtalarna, försöker att rekonstruera, om inte i fysisk
detalj så i varje fall med målet att bevara upplevelsen av det.
För att kunna uppnå det senare (hitta ett bra recept för det) behöver
man vila mot kunskap om lyssningsrums inverkan, stereosystemets
inverkan och mot det vi vet om inverkan från alla våra audiologiska
och psykooakustiska egenskaper och förmågor.
Kort sagt 1: Högtalarnas uppgift är att generera ett ljudfält avsett att
upplevelsemässigt likna det ursprungliga, som med sin redan tillrygga-
lagda gångväg inte karakteriseras av instrumentens impedanser* och
spridningsegenskaper, utan de senare finns bara kvar som faktorer
som påverkar ljudfältets innehåll.
Kort sagt 2: Högtalarnas egenskaper skall därför inte likna instrumen-
ten, utan de skall passa för lyssningsrummet således att de tillsam-
mans med detta skapar en optimal dekoder.
Martin skrev:Monopoler försöker istället använda rummet för att trolla bort halva rummet genom begränsad utstålningsvinkel (t.ex. njure) för högre frekvenser och att integrera högtalaren med väggen bakom mot låga frekvenser. Ibland används även absorbenter i mellanregistret för att få med den delen också. Istället tänker man sig att rummet i musiken ska fyllas i istället för den delen av rummet man trollat bort.
Klokt sagt, eller rättare sagt, bra beskrivet!
Vh,iö
- - - - -
*En ljudvåg som gått en längre sträcka har planat ut och har därmed
alltid ungefär samma impedans (planvågsimpedans) alltså helt oavsett
både frekvens och vilken impedans ljudvågen startade som.
Så det man fångar när man spelar in musik har inte alls den impedans
som instrumentens sände iväg det med. Bara så ingen tror det.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
