PappaBas skrev:@Peter
Kollade upp det och det verkar som dina siffror stämmer ungefär. Men jag kommer definitivt ihåg en föreläsning där det nämdes att enteriska nervsystemet hade i samma storleksordning nervceller som CNS och att man ville inordna det som ett separat system. Men det är ju inte första gången definitioner ändrar sig
Om det har andra funktioner vet man väl inte, men att det påverkas av kroppens övriga neurologiska status är väl rätt uppenbart. Personligen tror jag detta är ett område som kommer explodera. Det kan man se på forskning som görs inom gastro. Se bara på sjukdomar som IBS och även inflammatoriska tarmsjukdomar. Ett rätt säkert kort är att det enteriska nervsystemet är involverat där. But I digress...
Ahh då finns det fler än en anledning till att vänta på att Äggen är klara då...
Alltså, det är inte enbart i nervsystemet som det finns kommunikation i kroppen. Med kroppen menas allt utanför nervsystemet. Det är också i blodet med transport av proteiner som kommunikation fortgår och det är ett synnerligen komplicerat system. Blodet går ju också till hjärnan och därigenom finns det en återkoppling mellan blod och nervsystemet.
Men hjärnan har inte full kontroll på det som händer perifert i blodet. Därigenom fungerar inte återkopplingssystemet mellan hjärna och kropp precist. Detta är en stor nackdel vid medicinering. Därför vill läkarvetenskapen ha mycket bättre kontroll på dessa reglersystem så att mediciner får så lite biverkan som möjligt. Det är frustrerande för en Doktor att veta att den här medicinen kan hjälpa men den kan även stjälpa. Så nog finns det fog för att forskning på området kommer att intensifieras ju mer man vet ända tills man vet allt, om man nu kommer dit.
Lägger man ihop all kommunikation i kroppen så blir kartbilden minst sagd rätt komplicerad.
Men man måste hålla fast vid vissa fundamenta. Våra receptorer som tillhör sinnena är specialutformade för registrering av viss fysikalisk information. Jag har förenklat för mig genom att klippa och klistra från Wiki då det står lika som i den bok jag tidigare rekommenderade till dig.
Receptorer i ögat har förmågan att förnimma elektromagnetisk strålning, ljus, inom vissa frekvensområden.
Receptorer i innerörat har förmågan att förnimma ljudvågor som fortplantar sig genom till exempel luft eller vatten. Detta får trumhinnan att vibrera och vibrationen fortplantar sig till innerörat där en våg i en vätska uppstår. Beroende på vilken frekvens ljudvågorna har aktiverar det en motsvarande grupp hårceller i snäckan.
Känselsinnets receptorer kan registrera vibrationer, och är det enda kända sätt på vilket hörbara mycket låga frekvenser kan upptäckas.
Smaksinnets receptorer finns på tungan och har förmågan att förnimma kemiska substanser. Det finns åtminstone fem typer av sådana receptorer. Vi kan betrakta smaksinnet som ett internt system där smakkällorna finns mot tungan.
Luktsinnets receptorer uppfattar kemiska substanser genom att signaler från hundratals olika luktreceptorer som var och en binder till bestämda molekylära karakteristika kombineras. Luktsinnet kan vi betrakta som ett externt system där luktkällorna finns externt.
Balanssinnet, det vestibulära sinnet, är sinnet för förnimmelse av position eller acceleration och uppfattas genom håligheter i innerörat som innehåller vätska. Det är uppdelat i två delar, det ena kan kallas accelerationssinnet, eftersom receptorerna mäter den acceleration huvudet utsätts för, till exempel gravitationen. Den andra delens receptorer registrerar huvudets förhållande till lodlinjen. Dess återkoppling går mestadels till ögat och dess rörelser.
Känselns receptorer har förmågan att förnimma mekaniskt tryck på huden, och dessa receptorer finns över hela kroppen. Det finns många tryckreceptorer som reagerar på
växlingar i tryck d v s receptorer som registrerar dynamiska förändringar.
Smärta och temperatur kan räknas som att det känns av känselsinnet fast genom andra receptorer, d v s det uppfattas genom nociception, respektive termoception. Sedan finns det proprioception.
Nociception innebär kroppens uppfattande av det som senare blir medvetet som smärta. Det kan klassificeras, beroende på metod för detsamma, som ett, två eller tre sinnen. Det finns tre typer av smärtreceptorer: kutana (i huden), somatiska (i leder och benhinnor) och viscerala (i organkapslar, exempelvis hjärnhinnan och hjärtsäcken ).
Termoception är sinnet för uppfattning av värme och kyla, genom huden, bland annat med interna hudgångar.
Proprioception är det kinestetiska sinnet som är sinnet för uppfattning av den egna kroppen med receptorer som återfinns i muskler, leder och senor.
Interoceptorer är sinnet för avkänning av den egna kroppens inre fysiologi. I kroppen finns sensorer som kontinuerligt mäter blodsocker, blodtryck, kroppstemperatur och liknande fysiologiska variabler.
Alla dessa olika sensorer och receptorer är specialanpassade för att registrera olika fysikaliska fenomen och storheter.
Det finns en hel del reglersystem i var och ens kropp. Ibland tittar jag mig i spegeln och undrar vad jag är för varelse. Jag menar, jag gör inget medvetet för att reglera all info. Det liksom bara sker. Det är bara att gilla läget och vara glad att man egentligen inte har kommandot över alla interna system. Det är i djup sömn som immunförsvaret gör som mest nytta. Så, det man kan göra vid sjukdom som t.ex. influensa är att se till att få voluntär sömn. Sedan kan man säga, det är jag som kurerat mig själv
Tja...
... den som väntar på nått gott...
... väntar alltid för länge.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
