Om man ska få det till att låta som om de står i ens vardagsrum och spelar, eller i alla fall en någorlunda trovärdig version därav, får man nog se till att spela in musikerna väldigt torrt, närmickat eller på annat vis med mycket liten andel ljud från inspelningslokalen. Sedan kan man spela upp genom lågdistorderande, någorlunda vågformsåterskapande högtalare med mycket rak och fin frekvensgång och stor spridning (lite knyckar i frekvensgången för att kompensera instrålningsvinkeln i örat och de effekter detta har för den upplevda instrumentklangen). Då får man instrumentens ljud, med en påförd signatur av det egna lyssningsrummet, och det låter som om musikerna är närvarande i ens eget rum.
Om man vill få till den där andra upplevelsen av att man sitter i en konsertlokal, så får man nog se till att helt döddämpa sitt eget lyssningsrum och spela upp inspelningar gjorda i flerkanal på något klokt sätt, samt ha uppspelningsutrustning som på ett bra sätt kan avkoda flerkanalsinspelningen på ett sätt som gör att resultatet blir att man kring lyssnaren skapar en någorlunda god avbild av det som hade varit fallet om hen satt i konsertlokalen.
Om man istället kan kompromissa och ha med sig en egen lyssningsloge till konserthuset/jazzklubben, så kan man ju ta till sig Ingvar Öhmans "logetänkande" - med hårt dämpad främre del av rummet och vågformsåterskapande och lågdistande högtalare, men låta den delen av rummet där man sitter vara så som man vill ha den (ombonad eller "levande" beroende på preferens). Tyst Haas-fönster fritt från destruktivt vågformspåverkande tidiga reflexer samt hög artikulationsgrad genom snabb avklingning.
Jag tycker om alla tre - de har alla sina olika företräden och nackdelar. Tycker sämre om andra varianter, som att spela upp inspeningar med mycket inspelningsrum i ett eget odämpat rum. Det låter allt som oftast apskit
Dipoler och tandläkarstol är en annan variant, som under vissa betingelser och med visst material kan låta riktigt fint, och ge den där känslan av att "vara där".
Orthoakustiska högtalare är en sådan där kompromiss som jag personligen aldrig hört låta riktigt hundraprocentigt, men jag är mycket nyfiken på att få komma hem till någon där ett par Carlssonburkar eller kanske Bremen-ägg låter überbra.