EKK varför?

[genstruktur]

Kolla upp kablarna som sitter inuti dina högtalare- de är nästan alltid flerkardeliga. De kan du byta ut om du har jättemycket tid över. Jag tycker nog att det är viktigare att kolla alla lödanslutningar ( inte kabelskor ) inuti högtalaren än själva kabelns uppbyggnad.

..eller köp en blomma.

Jo jag tänkte också på det så nu har jag tagit isär högtalaren och bytt ut kablaget till enkardeliga här under natten och morgonen. Jag tror inte att lödningarna har någon betydelse så jag körde helt sonika med silvertejp bara. De sitter lite löst och glappar och det sprakar när man spelar musik men sådant spelar väl ingen roll för det känns mer logiskt att det är den där tredje ledaren i EKK-kabeln som ger upphov till den försämrade ljudupplevelsen?


Eller så har jag varit och köpt världens största bukett blommor till någon jag tycker om . Fast även här börjar jag undrar om det går bra med vilka blommor som helst? Måste man skala stjälken innan man ger bort dem eller blir signalen till mottagaren påverkad på något sätt om man låter bli?

[bassman]

Du skulle ha tejpat med vanlig maskeringstape, det ger snyggaste å bästa spraket!

Masktape släpper ett glatt "fzzt-fzzt", gaffa ger ett fulare "fsshht-fsshht"

[genstruktur]

Du skulle ha tejpat med vanlig maskeringstape, det ger snyggaste å bästa spraket!

Masktape släpper ett glatt "fzzt-fzzt", gaffa ger ett fulare "fsshht-fsshht"

Jo det finns olika skolor angående tejpförband märker man men det är väl helt vetenskapligt vedertaget vid det här laget? Äsch då får jag öppna högtalaren igen då helt enkelt .


Jag körde silvertejp för att precis som med kablar av silver anses silvertejpen ge en luftig diskant. Problemet nu är bara att diskanten hänger uppe i takkronan här hemma och vägrar att komma ner. Jag funderar annars på om jag skulle motverka det genom att byta ut klistret på silvertejpen mot en variant som är producerad av nattskiftet i fabriken. Det brukar kunna ge en något mörkare klang enligt vissa.

[darkg]

Så länge man spelar in tejpen ordentligt så att limmet linjerar sig korrekt ska det nog inte spela så stor roll. I alla fall inte för bakgrundsmusik.

[IngOehman]

http://www.lts.a.se/pub/artiklar/hogtal ... ekk_v6.pdf

Det är mycket riktigt LTS rekommendationer sedan väldigt länge. Artikeln skrevs 2003.

Nej det stämmer inte alls, även om artikeln definitivt ger det intrycket
(tack för hänvisningen, genstruktur).

Men för LTS' verksamhet i form av artiklar gäller, i varje fall fram till för
ett par-tre år sedan, att för artiklarnas innehåll står författaren, INTE
LTS som organisation och inte redaktören.

Men jag kan förstå att det för en författare kan "kännas" som om man
när man skriver en artikel som skall publiceras i MoLt automatiskt blir
talesman för någon sorts "LTS' åsikt" med mandat att även bestämma
vad den är, och därför formulerar sig sådär. Men så är det inte meningen
att det skall vara.

Som sagt - för artiklarnas innehåll står författaren av resp artikel, inte
LTS.

Och att kommersiella hifi-tidningar ofta slänger sig med termer som "re-
kommenderad" och liknande, gör kanske att det känns som om man helt
enkelt "gör så när man skriver artiklar", men LTS fungerar inte så utan
det som förmedlas i artiklar är (skall vara) författarens uppfattning eller
åsikt och ingenting annat.


Vh, iö

[Bill50x]

Som sagt - för artiklarnas innehåll står författaren av resp artikel, inte LTS.

Och ändå är det ju så att alla artiklar som publiceras är godkända av, ja vilka det nu är. Dvs vem som helst får inte skriva vad som helst. Så på något sätt är innehållet ändå sanktionerat av de som styr och kan då sägas ligga inom vad de tycker/accepterar.

/ B

[MagnusÖstberg]

Absolut.

Det är bara larv att påstå att det där inte är rekommendationer av LTS, den är tom utvald bland alla artiklar till att vara publicerad på hemsidan. Man förbehåller sig för att den kanske inte är för alla, men alla LTSare bör prova den.

Vi i LTS försöker vara tämligen rationella i vår resa mot välljud och försöker undersöka de faktiska krav som finns på varje komponent och sedan hitta något som uppfyller dessa så prisvärt som möjligt.

EKK är en kabel som mer än väl uppfyller LTS krav på en högtalarkabel.

Ovan är en del av ingressen till artikeln som dessutom skrevs av en vid tidpunkten styrelseledamot i föreningen. Notera "Vi i LTS" och "EKK är en kabel som mer än väl uppfyller LTS krav på en högtalarkabel".

[IngOehman]

Det är ju just det jag observerade. Därav mina synpunkter.

Artikelns formuleringar antyder att det fungerade på ett sätt som det
aldrig har fungerat på. Men troligen är det mitt fel, se slutet på detta
inlägg.

Som sagt - för artiklarnas innehåll står författaren av resp artikel, inte LTS.

Och ändå är det ju så att alla artiklar som publiceras är godkända av, ja vilka det nu är. Dvs vem som helst får inte skriva vad som helst. Så på något sätt är innehållet ändå sanktionerat av de som styr och kan då sägas ligga inom vad de tycker/accepterar.

/ B

Det stämmer inte med den tid då jag var redaltör i varje fall.

Jag tog emot alla artiklar och vägrade inte publicering av någon. Och
dessutom hade artikelförfattarna rätt att bestämma utformningen av
artiklarna om de ville.

Teoretiskt kunde jag som ansvarig utgivare stoppa en artikel som var
lagligt ifrågasättbar, eftersom det är ansvarige utgivaren som riskerar
att krypa i fängelse om något blir fällt.

Men jag vägrade inte publicering av några artiklar överhuvudtaget.

Vad jag gjorde om något var ifrågasättbart (t ex fysikalskt felaktiga på-
ståenden) var att kontakta författaren och redovisa mina synpunkter för
att sedan låta det vara upp till författaren att ändra om han eller hon
ville.

Och så vitt jag kan minnas var det inte i något fall någon författare som
inte var glad att få den sortens återkoppling - så de kunde välja om de
ville justera före tryck.

I några fall ville författarna inte ändra och då lät jag det ibland vara så
okommentarat, medan jag några gånger frågade jag om jag fick kom-
mentera interfolierat. Insändare publicerades undantagslöst så som de
var då det inte var praktiskt att ha en fördiaglog med så många enskil-
da insändarskribenter. Några åsikter lade jag mig så vitt jag kan erinra
mig inte någonsin i överhuvudtaget, bara fakta.

- - -

När det gäller artikeln från 2003 så har jag just fått veta att jag läste
igenom den och inte hade några synpunkter då det begav sig. Det hela
är alltså helt och hållet mitt fel, som missade dessa formuleringar.


Vh, iö

[genstruktur]

Så länge man spelar in tejpen ordentligt så att limmet linjerar sig korrekt ska det nog inte spela så stor roll. I alla fall inte för bakgrundsmusik.

Mycket väl underbyggt påpekande! Jag håller på för fullt att spela in silvertejpen här hemma. För ändamålet använder jag en inspelning av BBC radioteater från 60-talet med en scen där en brunstig älghanne skalderar sitt kopuleringsläte över en symfoni av Stravinsky. Med denna metod skall limmet linjera sig med extra stor nogrannhet och motverka att diskanten tenderar att bli vass.

(tack för hänvisningen, genstruktur).

Vassegod!

[matså]

Om man provlyssnar EKK mot dyrkabel är det viktigt att byta några gånger, minst två gånger, så man inte råkar ut för placebo.

precis så att man inte köper EKK

[distad]

Man förbehåller sig för att den kanske inte är för alla, men alla LTSare bör prova den.

Men jag då.. bör inte jag prova den?

[DQ-20]

Vilka är de elektriska egenskaper som gör att många anser att EKK är den bästa högtalarkabeln, vilka ljudmässiga egenskaper är det som förespråkarna gillar.

1. Det finns inga generella ideala elektriska egenskaper för en högtalarkabel, eftersom den antingen bör ses som en integrerad del av högtalaren, alternativt en integrerad del av förstärkaren. Man kan också ha en helt integrerad syn på samarbetet förstärkare, högtalarkabel och högtalare, men då tror jag att högtalarkabelns betydelse minskar snarare än ökar (jag tänker främst på olika former av "mjuk" drivning av högtalare.)

2. Om LTS kan ha någon egen åsikt i frågan (som i att "rekommendera") är tveksamt med tanke på hur LTS fungerar och har fungerat genom åren: som en samling individer som arbetar för de mål som kan rymmas inom föreningens verksamhet. Vilka dessa mål är bestäms av stadgar, tradition samt de aktivas intressen.

3. Skälen till att "rekommendera" EKK kan delas upp i två olika aspekter: kvalitet och kvantitet.

Kvalitet EKK är en mekaniskt stabil kabel med enkardeliga ledare i ett dämpat hölje. Konstruktionen gör att eventuella olinjäriteter som skulle kunna tillkomma i mångkardeliga kablar inte kan uppstå. Om detta med mångkardelighet är ett praktiskt problem kan man diskutera, men om man helt vill utesluta mekanismen är enkardelighet en uppenbar lösning. EKK är helt enkel mycket linjär på grund av sin mekaniska konstruktion.

Kvantitet Ingvar Öhman har flera gånger i LTS medlemstidning redovisat hur man kan åstadkomma en standardiserad serieresistans och serieinduktans (0,07 Ohm/1,6 µH) hos en kabel nästan helt oavsett kabellängd. Den första artikeln publicerades i Musik och Ljudteknik nr 2, 1993, dvs. för tjugo år sedan. De föreslagna lösningarna har inbegripit EKUA, EKK 2*1,5 och EKK 4*2,5 (i korskopplat utförande) beroende på längd. Syftet har alltså inte varit att skapa en generell optimal lösning utan en standardiserad lösning som har sådan värden att den kan "designas in" i högtalaren så att inte kabeln påverkar högtalarens beteende negativt trots ändliga värden för resistans och induktans. Dessa kabelkombinationer avviker dessutom inte heller från vanligt förekommande kablar i rimliga längder när det gäller resistans och induktans så de är inte sämre än något annat som en "generell" lösning.

Öhman verkar för sina egna högtalare anammat just denna standardisering av kabelns seriegenskaper. (Fast egentligen är det väl den totala matningsimpedansen som specificeras). För dessa högtalare är alltså dessa värden optimala och tar fasta på de fördelar som standardisering ger inom de flesta områden, nämligen förutsägbarhet. För de högtalartillverkare som inte definierar vilken matningsimpedans som deras högtalare skall ha är dessa högtalarkablar inte "optimala" eller "bättre", men inte heller uppenbart sämre än någon något annat.

Slutsats: "Rekommendationer" för EKUA och EKK i olika längder och konfiguration har sin grund i Ingvar Öhmans arbeten med att hitta lämpliga värden för serieegenskaper hos högtalarkabel som kan realiseras med "rimliga" medel och som kan "designas in" högtalaren. Fördelen med detta är att den elektriska inverkan av en sådan kabel kan användas konstruktivt i designen av själva högtalaren och helt integeras i konstruktionen. Effekten av kabeln kan därför fås att "försvinna" helt genom att ta hänsyn till värdena när olika dimensioneringar tas fram. Avsteg från denna standard kan alltså inte "förbättra högtalaren" jämfört med konstruktörens intentioner, bara försämra den, om högtalaren är konstruerad för just dessa värden.

Men vad ska man göra? Första rådet är att sluta nojja. OM man nu har lätt för att nojja in på de eventuella skadliga effekterna hos mångkardeliga högtalarkablar är det enklast och billigast att använda EKK 2*1,5 m2. Har man en Öhman-konstruerad högtalare tar man det som rekommenderas av konstruktören. Om man inte nojjar kan man kanske ta någon Supras kablar (t.ex. Ply) om man vill köpa svenskt. Det är mycket smidiga och finns med förtenta ledare vilket sägs mildra potentiella problem med flerkardelighet. Vill man köpa dyrkablar så gör man det, men det kan vara idë att mäta de elektriska egenskaperna så att det inte är alldeles utanför kartan vad gäller både serieegenskaper och resonanser (pga av parallellkapacitans).

Tror,

DQ-20

EDIT: Fixade lite felstavningar å tocke samt lade ut texten lite.

[genstruktur]

Man förbehåller sig för att den kanske inte är för alla, men alla LTSare bör prova den.

Men jag då.. bör inte jag prova den?

Jag har provat. Om än inte enligt utförandet i den pdf som jag länkade till. Jag tänkte lite "fel" så att säga . Och jag är inte LTSare

Så du bör/får/kan nog också prova!

[MagnusÖstberg]

Man förbehåller sig för att den kanske inte är för alla, men alla LTSare bör prova den.

Men jag då.. bör inte jag prova den?

Okej, jag köper din lilla "oskyliga" citatförfalskning

Formuleringen är nog inte så konstig i en artikel skriven i en medlemstidning. Nu var det inte jag som skrev den, jag citerade bara.

För min del får du prova om du vill. Du får prova najtråd också. Jag tänker inte hindra något

[andyman_se]

För att anknyta till topic... nån som vet vad Jenving hade för åsikter kring EKK?

[Naqref]

Inte av mig.

Jag har inte sett några sådana. Men rent principiellt tycker jag det är
rätt trist med artiklar som går ut på att kritisera en person. Har dock
inte sett de artiklar du talar om.

Jag var om jag minns rätt Chefred mellan 1993 och 1995 och under en
del av 1996 och sedan en period efter det också. Kanske var det någon
annan än mig du skickade dina artiklar till?

Jag har sett de artiklarna och eftersom du och jag diskuterade dom så kan jag inte dra någon annan slutsats än att du också har sett dom. Och det var under din tid som chefsred.

[Naqref]

Vilka mätningar på Larsen 6?

[Morgan]

Däremot känns det rätt fånigt Morgan att du försöker dra in Larsen/Naqref i soppan bara för att Naqref kom in med en sakupplysning. Tycker jag.

Jag uppfattade det som ironi för att illustrera det omöjliga i att försöka få den här tråden att "gå i land" om vi också måste hantera gammal ost från LTS. Jag tänker iallafall inte försöka: jag glömde min HEV suit i bilen. Jag tror att Naqref också uppfattade på detta sätt.

EKK, för tusan!

/DQ-20

Tack DQ-20.
Idag tänkte du skarpare än MagnusÖstberg, eftersom du förstod min ironi

[IngOehman]

Vilka är de elektriska egenskaper som gör att många anser att EKK är den bästa högtalarkabeln, vilka ljudmässiga egenskaper är det som förespråkarna gillar.

1. Det finns inga generella ideala elektriska egenskaper för en högtalarkabel, eftersom den antingen bör ses som en integrerad del av högtalaren, alternativt en integrerad del av förstärkaren. Man kan också ha en helt integrerad syn på samarbetet förstärkare, högtalarkabel och högtalare, men då tror jag att högtalarkabelns betydelse minskar snarare än ökar (jag tänker främst på olika former av "mjuk" drivning av högtalare.)

2. Om LTS kan ha någon egen åsikt i frågan (som i att "rekommendera") är tveksamt med tanke på hur LTS fungerar och har fungerat genom åren: som en samling individer som arbetar för de mål som kan rymmas inom föreningens verksamhet. Vilka dessa mål är bestäms av stadgar, tradition samt de aktivas intressen.

3. Skälen till att "rekommendera" EKK kan delas upp i två olika aspekter: kvalitet och kvantitet.

Kvalitet EKK är en mekaniskt stabil kabel med enkardeliga ledare i ett dämpat hölje. Konstruktionen gör att eventuella olinjäriteter som skulle kunna tillkomma i mångkardeliga kablar inte kan uppstå. Om detta med mångkardelighet är ett praktiskt problem kan man diskutera, men om man helt vill utesluta mekanismen är enkardelighet en uppenbar lösning. EKK är helt enkel mycket linjär på grund av sin mekaniska konstruktion.

Kvantitet Ingvar Öhman har flera gånger i LTS medlemstidning redovisat hur man kan åstadkomma en standardiserad serieresistans och serieinduktans (0,07 Ohm/1,6 µH) hos en kabel nästan helt oavsett kabellängd. Den första artikeln publicerades i Musik och Ljudteknik nr 2, 1993, dvs. för tjugo år sedan. De föreslagna lösningarna har inbegripit EKUA, EKK 2*1,5 och EKK 4*2,5 (i korskopplat utförande) beroende på längd. Syftet har alltså inte varit att skapa en generell optimal lösning utan en standardiserad lösning som har sådan värden att den kan "designas in" i högtalaren så att inte kabeln påverkar högtalarens beteende negativt trots ändliga värden för resistans och induktans. Dessa kabelkombinationer avviker dessutom inte heller från vanligt förekommande kablar i rimliga längder när det gäller resistans och induktans så de är inte sämre än något annat som en "generell" lösning.

Öhman verkar för sina egna högtalare anammat just denna standardisering av kabelns seriegenskaper. (Fast egentligen är det väl den totala matningsimpedansen som specificeras). För dessa högtalare är alltså dessa värden optimala och tar fasta på de fördelar som standardisering ger inom de flesta områden, nämligen förutsägbarhet. För de högtalartillverkare som inte definierar vilken matningsimpedans som deras högtalare skall ha är dessa högtalarkablar inte "optimala" eller "bättre", men inte heller uppenbart sämre än någon något annat.

Slutsats: "Rekommendationer" för EKUA och EKK i olika längder och konfiguration har sin grund i Ingvar Öhmans arbeten med att hitta lämpliga värden för serieegenskaper hos högtalarkabel som kan realiseras med "rimliga" medel och som kan "designas in" högtalaren. Fördelen med detta är att den elektriska inverkan av en sådan kabel kan användas konstruktivt i designen av själva högtalaren och helt integeras i konstruktionen. Effekten av kabeln kan därför fås att "försvinna" helt genom att ta hänsyn till värdena när olika dimensioneringar tas fram. Avsteg från denna standard kan alltså inte "förbättra högtalaren" jämfört med konstruktörens intentioner, bara försämra den, om högtalaren är konstruerad för just dessa värden.

Men vad ska man göra? Första rådet är att sluta nojja. OM man nu har lätt för att nojja in på de eventuella skadliga effekterna hos mångkardeliga högtalarkablar är det enklast och billigast att använda EKK 2*1,5 m2. Har man en Öhman-konstruerad högtalare tar man det som rekommenderas av konstruktören. Om man inte nojjar kan man kanske ta någon Supras kablar (t.ex. Ply) om man vill köpa svenskt. Det är mycket smidiga och finns med förtenta ledare vilket sägs mildra potentiella problem med flerkardelighet. Vill man köpa dyrkablar så gör man det, men det kan vara idë att mäta de elektriska egenskaperna så att det inte är alldeles utanför kartan vad gäller både serieegenskaper och resonanser (pga av parallellkapacitans).

Tror,

DQ-20

EDIT: Fixade lite felstavningar å tocke samt lade ut texten lite.

Instämmer in i minsta detalj.


Vh, iö

[Objektivisten]

Testar EKK 4 x 1,5 mm2, 2 x 3m och korskopplad enligt LTS-dokumentet. Står på inspelning.

[IngOehman]

Spännande. Hur lång?


Vh, iö

[Objektivisten]

Spännande. Hur lång?


Vh, iö

2 x 3 m (jag editerade inlägget efter du frågade). Är det för kort längd?

[DQ-20]

E-kå-kå, e-kå-kå, e-kå-kååå
E-kå-kå, e-kå-kå, e-kå-kååhåå

[IngOehman]

[s]Nej. Det är som jag skrev. Det var inte jag som tog upp det, jag
svarade bara. Och det var och är min ärliga uppfattning att det är
tråkigt att ingen av de nämnda blev hedrade för sina livsinsatser,
eller ens nämnda, av LTS i MoLt.

Och jag har rätt att ha den uppfattningen, men det har mycket lite
med EKK att göra så jag återvänder till trådfrågan.
[/s]

Edit: Det strukna var en kommentar till ett väldigt trist inlägg som
tydligen togs bort.

Spännande. Hur lång?


Vh, iö

2 x 3 m (jag editerade inlägget efter du frågade). Är det för kort längd?

Bra fråga!

Det beror ju på vad man vill åstadkomma, men lite enkelt:

Om målet är en kabel som kopplar förstärkaren så direkt som möjligt
till högtalaren så är bästa kabeln en som har noll resistans, noll induk-
tans och noll kapacitans.

- - -

Det gör att två saker är lätta att konstatera:

1. Kabeln bör vara kort.

2. Kabeln bör vara grov.

Men ju kortare den är, desto mindre viktigt är det att den är grov.

- - -

När det gäller induktans och kapacitans är det knepigare, för de är
varandras antagonister.

Ju större avstånd man har mellan ledarna, desto lägre kapacitans får
man, men induktansen ökar. Och förstås vice versa...

Så vad man behöver ta ställning till är vilken balans som är bäst. När
de påverkar lika mycket blir totalpåverkan nämligen minst.

I praktiken (med utgångspunkt från förstärkares utgångsimpedanser
och högtalares lastimpedanser) så kan man konstatera att det är
induktansen som för det mesta är den mest påverkande, vilket be-
tyder att kort avstånd mellan ledarna, eller till och med en fyrfläta
eller korskopplad fyrledare, är rätt väg att gå om man vill minimera
kabelns inverkan. Man kan gå ännu längre med riktiga lågimpedans-
kablar med många tvinnade par i. Men ju längre man går för att få
så låg imduktans som möjligt, desto högre blir kapacitansen, och det
betyder även att reflekterad energi på grund av missanpassning i hög-
talaränden riskerar att bli ett problem.

- - -

Så sammanfattningsvis är varje avkortning, förtjockning* och minsk-
ning av avståndet mellan ledarna för normallånga ledare något som
gör förstärkaren mera direktkopplad till högtalaren.

Men det betyder ju inte att det är det som är målet. Det beror på. Och
det beror på många saker...

Nackdelen med en sådan infallsvinkel är att målet blir utopiskt. För-
delen är att det stämmer med den standard som finns, som säger att
förstärkares utimpedans skall vara noll ohm (vilket ungefärligen kan
översättas till att musikens ljudtrycksförändringar kodas i spännings-
förändringar).

Det är inte optimalt som jag ser det, men problemet är att det inte är
något som är fritt valt. Man kan inte bara välja en annan standard utan
man är beroende av högtalare som följer en annan standard för att det
skall mejka sans att utgå ifrån en annan standard.


Vh, iö

- - - - -

*Skall man vara noga så påverkas inte bara kapacitans och induktans
av ledartjockleken, utan även kvoten mellan dem påverkas, men för-
hållandevis mindre än av t ex avståndet mellan dem. Och ytterligare
en sak påverkar, nämligen dielektrikat.

Eftersom högtalarkablar som regel inte uppvisar kapacitans i sådan
grad att förstärkarna (de flesta av dem) besväras nämnvärt, brukar
heller inte dielektrikat i högtalarkablar läggas så mycket energi på.

I inteconnect-kablar är det annorlunda och där man ett bättre dielek-
trika defintivit vara värt pengarna. Mer så ju högre frekvenser som
skall överföras, tänker t ex på video- och digitalsignaler. Därför är det
inte ovanligt med skummade material som dielektrika. Luft är bättre
än alla plaster nämligen. Fast det beror förstås på vad man menar
med bättre. Om målet t ex är att bygga en kondensator är en hög
dielektricitetskonstant en fördel. Så de entydiga kvaliteterna är egent-
ligen inte dielektricitetskonstanten för materialet, men kanske hur lin-
järt och förlustfritt det beter sig.

Det förekommer problem med spänningsberoende, temperaturbero-
ende, frekvensberoende (ofta på grund av de mekaniska egenskap-
erna) och förluster (dielektrisk absorption).[s][/s]

[PappaBas]

@Morgan, det var Larsen 4, inte Larsen 6, det mättes på.

On topic:
Min inställning till kablar är att det är det minsta av mina problem i återgivningen. Följdaktligen ignorerar jag det så länge (har Klasses 2x2,5mm mm till frontarna) och EKK i förrådet!
Ser fram emot den dag jag är så nöjd så jag kan börja oroa mig för kablar!

[DQ-20]

Fan,vilken snygg baksida! "Meadowlark audio" låter som poesi. Namnet alltså.

[KarlXII]

Fan,vilken snygg baksida! "Meadowlark audio" låter som poesi. Namnet alltså.

Mycket vackert.

[KarlXII]

Så, nu är det någorlunda städat.
Bara kabelsnack i den här tråden nu.



/K12

[Morello]

Mkt märklig städning!!

[KarlXII]

Kommentarer motses i.....Kommentarer & synpunkter.