Nya nybörjartråden för basmoduler

Hemmapulare debatterar lämpligen i detta forum.

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Nya nybörjartråden för basmoduler

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

(Denna tråd är under konstruktion och bör absolut tas med en nypa salt just nu. Om någon ser fel så PMa gärna. Jag tror det blir lättare för mig och en mer lättläst tråd att göra så än att fylla tråden med korrigeringar.)


Här kan alla som ska bygga sin första subwoofer, basmodul, bejsers och liknande läsa tips från andra som byggt basar tidigare och sedan även ställa sina frågor så att andra nybörjare sedan kan läsa svaren på dessa utan att behöva starta en ny tråd.

Informationen kommer från diverse olika håll, men vi som har skrivit detta är i huvudsak Komorok och Adzer och oavsett hur andra ser på delade system och basmoduler så är detta vår syn på det hela i skrivande stund.

Lycka till!


-------------



Lite länkar till sidor som kan vara läsvärda:


http://en.wikipedia.org/wiki/Thiele/Small




Lite länkar till gratis eller nästan gratis program:



http://tolvan.com/index.php?page=/basta/basta.php




Lite länkar på färdiga projekt som kan vara av värde för nybörjaren att läsa. Jag klipper in fler länkar som postas i tråden:



SEAS L24ROY med slavbasar (avslutad byggtråd)

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ic&t=46918



Ännu en stereobänk (IKEA Faktum) med inbyggda basar

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ic&t=53015



LMS 5400. Av Bakerman22.

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 17&start=0



Egna tafatta försök

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... sc&start=0



MegaBörje6 (Ino Audio infraZ-12)

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 38&start=0



Nadifierads basbygge:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 598#751598



Delar från Nadifierads medlemspresentation:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 4#1195814o

Adzers bygge med Exodus Tempest X2.

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... highlight=
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:50, redigerad totalt 3 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

sid:2


Tips från coachen:



1. Vad är ett delat högtalarsystem?

Ett “delat” högtalarsystem (ofta refererat till som ”delat system”) är ett högtalarsystem där man delat upp frekvensregistret som systemet spelar på två(oftast men kan vara fler) för syftet konstruerade högtalare, traditionellt en (per frontkanal) topp/sido/satelit-högtalare som spelar de högre frekvenserna och en (eller flera) basar som spelar de lägre registrera. Detta skiljer sig från en fullregisterhögtalare som spelar hela systemets frekvensregister.
Hur uppdelningen av frekvensregistret utförs finns att läsa i kapitlet om delning.


2. Varför använda ett delat högtalarsystem?

Fördelen med att använda ett delat system är flera:

2.1. Ökad luftförflyttningsförmåga och avlastning av topphögtalare

Den kanske mest fundamentala skillnaden är ökad luftförflyttningsförmåga i basregistret och avlastning av topphögtalarna. Vanliga högtalare har i regel relativt få och små(membranstorlek) element med kort slaglängd jämfört med vad en uppställning med flertalet basar har. Denna ökade membranstorlek och slaglängd gör att bassystemet kan förflytta mer luft än vad de vanliga högtalarna kan. Förmågan är förflytta stora mängder luft är väsentlig för en högkvalitativ återgivning av basregistret och behovet ökar ju lägre frekvenser som spelas för samma givna ljudtrycksförmåga.
Då topphögtalarna inte längre behöver spela basregistret så avlastas dessa.
Resultatet är att ett delat system kan spela högre ljudtryck med bibehållen eller lägre distorsion jämfört med fullregisterhögtalare.

2.2. Lägre undre gränsfrekvens.

På grund av basarnas stora element med lägre resonansfrekvenser och basarnas större kaviteter/lådor så kan ett delat system spela lägre frekvenser än en vanlig högtalare.
Den undre gränsfrekvenser är dock en avvägning gentemot andra parametrar som maximala ljudtryck, lådstorlek, effektbehov osv.. Mer om detta i konstruktions kapitlet.

2.3. Bättre placeringsmöjligheter.

Vilken placering i rummet som är bäst skiljer sig mellan de olika registren. Det är mycket vanligt att den punkt i rummet där mellan- och diskantregistret låter bäst och den position i rummet där basregistret låter bäst skiljer sig. Med ett delat system behöver man inte kompromissa mellan dessa utan kan placera topphögtalarna och bashögtalarna på de positioner där de låter bäst.
Med flertalet basar kan dessa dessutom placeras på olika positioner i rummet för att bekämpa rumsproblem. Mer om detta i kapitlet om placering.
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 13:03, redigerad totalt 3 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sid:3

3. Hur många basar behövs

Denna fråga går inte att ge ett definitivt svar på. Allt beror på dina behov och dina rådande omständigheter relativt kapaciteten på basarna som kommer att användas. Vill du kunna spela starkt i basregistret behövs självklart mer kapacitet vilket resulterar i antingen fler och/eller kapablare (gällande kapacitet) basar jämfört med om du inte behöver spela lika starkt.
Även jakten på en lägre undre gränsfrekvens ställer stora krav på bassystemets kapacitet. För var oktav man går ner (dvs halvering av frekvens) så krävs det 4ggr så mycket förflyttad luftvolym för bibehållet ljudtryck. Detta betyder att om du vill kunna återge 10Hz så kräver detta 4ggr större luftförflyttningskapaciteten än om du nöjer dig med att ”endast” kunna återge 20Hz.

Utöver detta så spelar rummet stort in i behovet. Små täta rum är lättare (kräver mindre luftförflyttningskapacitet) att trycksätta jämfört med stora läckande rum. Tar vi sedan in olika personers musik- och filmval med olika mycket bas och kombinerar detta med olika personers fallenhet att spela olika starkt så inser man att denna fråga inte går att svara generellt på.
Så vill man verkligen veta vilken kapacitet man behöver så föreslår vi att man lyssnar på anläggningar av olika storlek och bildar sig en uppfattning själv. Denna erfarenhet i kombination med simuleringar och beräkningar ger dig ditt svar.
Det vanligaste alternativet är dock förmodligen att man först köper vad man tror kommer fungera och om detta visar sig vara otillräckligt kan man alltid komplettera med fler identiska(viktigt) basar till de som man redan har.

Om man ändå skall försöka att ge en tumregel hur mycket kapacitet man behöver så har Ingvar Öhman(Ino Audio) sagt att ca 8liter enkel väg(dvs 16liter peak-peak) luftförflyttningskapacitet är det som behövs för att återge LFE-kanalen (effekt/baskanalen på film) i ett ”normalt” lyssningsrum på referensvolym(max 115dB vid lyssningsplats för LFE-kanalen).
Jag(Andreas Arvidsson) har har själv ett system som har en luftförflyttningskapacitet på lite över 8liter enkel väg i ett ganska normalt rum och jag håller med Ingvar i detta. Lite mindre skulle säkerligen fungera, men inte mycket mindre. Tänk då på att detta är 115dB på lyssningsplats med de infraljud(<20Hz ljud) som finns i moderna filmer. De flesta spelar aldrig så starkt och då minskar behovet.
Vid slutna system är det summan av elementens luftförflyttningskapacitet som refereras, vid portade system summan av både elementens och portarnas luftförflyttningskapacitet tillsammans.

För att beräkna ett elements luftförflyttningskapacitet (VD) så multiplicerar man elementets effektiva konarea (SD) med elementets slaglängd (Xmax) och konverterar detta till liter.
1liter = 1000cm^3 så om både SD och Xmax är angivet i cm^2/cm så gäller följande:

VD = SD * Xmax / 1000

För att beräkna luftförflyttningsbehovet vid en frekvens relativt en annan så räknar man följande:
Antal gånger mer luftförflyttningsbehovet = (Fref / Fny)^2
Fref: Referensfrekvensn. Den nuvarande/eller gamla frekvensen som du vill jämföra mot.
Fny: Den nya frekvensen som du vill undersöka.
Tex hur mycket större är luftförflyttningsbehovet vid 50Hz jämfört med 100Hz = (100/50)^2 = 4

Om man dubblerar antalet basar kan man spela ca 6dB starkare. 6dB är den teoretiska siffran för en dubblering av antalet korrelerande källor. Detta förutsäger att samtliga källor är i fas på lyssningsplats och producerar samma ljudtryck.
Våra erfarenhet är att det i de flesta fall blir närmare 6dB ökning vid dubbleringen av antalet källor. Detta kan dock variera vid olika placeringar.
Senast redigerad av Komorok 2013-08-09 09:54, redigerad totalt 4 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sid:4

3.1. Hur många basar behovs utöver hänsyn till luftförflyttningsbehov?

Om vi räknar bort behovet av att kunna flytta en given mängd luft så finns det dock fortfarande fördelar med flera basar. Den första är att med flera ljudkällor så får man i regel en jämnare tonkurva; med fler basar kan du placera dessa på korrekta platser i rummet och på det sättet motverka stora resonanser i rummet. För detta syftet bör man ha minst två basar, men gärna fyra. Fler än fyra gör självklart nytta (inte räknat in ökad luftförflyttningsförmåga), men ökningen är inte lika radikal som från en till två, eller två till fyra. Det är en avtagande avkastning så att säga.

Den andra anledningen är att med fler basar behöver du inte mata in lika mycket effekt i var element/talspole vid ett givet ljudtryck. Detta leder oftast till lägre distorsion jämfört med att maxa ett före antal element.
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 13:03, redigerad totalt 3 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sid:5

4. Delning frekvensregistret.

4.1. Hur fungerar ett delningsfilter?

För att dela upp frekvensregistret så använder man ett delningsfilter. Ett delningsfilter är en apparatur(eller mjukvara) som delar upp en inkommande signal vid en given delningsfrekvens vilket resulterar i två stycken signaler där den ena innehåller materialet under delningsfrekvensen(lågpass signalen) och den andra signalen innehåller materialet över delningsfrekvensen(högpass signalen).
Delningsfiltrets hög- och lågpass signaler och utgångar är inte helt berövade från material från andra sidan av delningsfrekvensen utan signalnivån på materialet minskar ju längre från delningsfrekvensen man kommer på ”fel” sida av delningsfrekvensen. Detta gör att de två signalerna överlappar varandra i frekvensområdet runt delningsfrekvensen. Om bägge flankerna delas lika brant så get summan av de bägge överlappande signalerna en rak frekvenskurva.

Bild

Ett delningsfilter kopplas traditionellt sett in mellan försteg och slutsteg i anläggningen.
Bild


4.2. Analoga eller digitala delningsfilter?

Delningsfilter finns som både analoga och digitala implementationer. Bägge har sina för och nackdelar.

Analoga filter:
Fördelar:
Inga konverteringar: Kan kopplas in i en analog kedja(som mellan försteg och slutsteg) utan att tillföra konverteringar.
Ingen extra tidsfördröjning.

Nackdelar:
Få inställningar/Begränsade: Analoga filter är generellt sett inställda på en enda delningsfrekvens och fast branthet på flankerna.
Dyra: Analoga filter kostar oftast mer än digitala.

Exempel på analoga delningsfilter:
Ino Audio cr80s. Delar vid 78Hz med branthet 30dB/oktav för lågpassutgången(basarna) och 18dB/oktav för högpassutgången. Stöd för infraboost via instickskort.

Bild

Bild


Digitala filter:
Fördelar:
Mycket inställningar: På digitala filter kan man oftast ändra delningsfrekvens, branthet på flankerna. Många digitala delningsfilter har dessutom inbyggd equalizer, ställbar fördröjning och fasvridning med mera.
Billiga: Digitala filter kostar oftast mindre än analoga.

Nackdelar:
Fördröjningar: Digitala filter ger en tidsfördröjning av signalen pga beräkningstiden som behövs för att utföra beräkningarna.
Extra konverteringar: Ett digitalt filter som kopplas in i en analog kedja(som mellan försteg och slutsteg) måste först konvertera signalen från analogt till digitalt och sedan tillbaka från digitalt till analogt.

Exempel på digitala delningsfilter:
miniDSP: Ställbar delningsfrekvens och branthet. Stöd för infraboost och Linkwitz Transform.

Bild


”Många” anser nog att analoga filter egentligen är bäst för ljudet, men funktionaliteten och priset hos de digitala filtren gör dessa till en stark kandidat ändå. Ljudet är oftast ”bra nog” så för en person som skall skaffa sin första delade anläggning och har en begränsad budget är digitala filter ett bra alternativ.

4.3. Vilken delningsfrekvens är bäst?

De flesta delningsfilter som inte är valbara har en delningsfrekvens runt 80Hz. Exakt anledningen till detta är komplicerat, men väldigt förenklat kan man säga att delar man högre så får man in röster i basarna samt att örat är känsligare för fasvridning högre upp i frekvens vilket gör att man inte vill dela där. Anledningen till att man inte vill dela lägre än 80Hz är att man endast avlastar topparna mindre utan att tillföra något mervärde.

Om man har basarnas element väldigt nära topphögtalarnas element så kan man dela högre för att avlasta topphögtalarna ännu mer. Delar man för högt så försämras ljudkvalitén. Vi delar bägge vid 103Hz med gott resultat, men exakt var gränsen går beror på omständigheterna för var anläggning. 80Hz är ett tämligen säkert kort och är en bra utgångspunkt.


4.4. Vilken branthet på flankerna är bäst?

Olika delningsfilter är implementerade olika och har olika branthet på dess flanker. Vad som är optimalt tvistar de lärde om. Både brantare och flackare delning har sina för- och nackdelar.
Om man har toppar som akustiskt faller runt eller precis under delningsfrekvens så kan det dessutom vara smart att dela topparna flackare elektriskt för att summan av den akustiska och den elektriska flanken hos topparna skall matcha den hos basarna för att akustiskt få en symmetrisk delning.

Om ditt filter har ställbar branthet på flankerna så kan Ino cr80s vara en bra utgångspunkt med sina 30dB/oktav för lågpassutgången(basarna) och 18dB/oktav för högpassutgången(topparna).

4.5 Fas och summering.

Olika ordningens delningar har olika fasegenskaper vilket man också måste ta hänsyn till då det påverkar summeringen. Hur detta görs ämnar vi inte skriva om här, bara nämna att även det är en faktor i beräkningarna. Men det ser vi som överkurs.
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 15:54, redigerad totalt 6 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sid:6

5. Infraboost / Linkwitz Transform(LT).

För de personerna som vill nå en lägre undre gränsfrekvens så kan man lyfta signalstyrkan in i basarnas slutsteg i det lägre registret och på så vis få en rak tonkurva lägre i frekvens.
Detta görs genom att man innan slutsteget(oftast i delningsfiltret) har en funktion för att förstärka de lägre frekvenserna. Det som kommer ske är att slutsteget kommer mata elementet med mer effekt vid dessa frekvenser och elementet kommer således att återge dessa frekvenser starkare än tidigare. Frekvenser som tidigare hördes svagt relativt till de högre frekvenserna ligger nu på samma eller högre nivå. Nackdelen är att det går åt mer slutstegseffekt och mer slaglängd hos basarna. Med andra ord så behöver man mer kapacitet i både slutsteg och basar med denna metod.
Infraboost är vanligast att man använder på slutna lådor, men förekommer även på portade.

LT skiljer sig från en ”vanlig” infraboost att förutom att lyfta de lägre frekvenserna också justerar Q-värdet hos kurvan för att ta ner den ”puckel” som ofta uppstår i tonkurvan innan basens naturliga avrullning sker.

Bild


Båda delningsfiltrerna Ino Audio cr80s och miniDSP har stöd för någon form av infraboost.
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 13:04, redigerad totalt 3 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sid:7


6. Drivning av basar.

6.1. Val av slutsteg.

Som drivning av basar kan man använda precis samma slutsteg som till sina topp- eller fullregisterhögtalare. Det finns dock skillnader vad gäller drivning av basar jämfört med de högre registren.
Basar målar inte upp någon ljudbild.
Basar spelar färre oktaver än topphögtalarna.
Basar spelar inga höga frekvenser.
Basar kräver ibland mycket effekt(tex vid infraboost).
Basdrivning som klipper eller distar låter inte lika vasst som för toppdrivning. Det låter självklart fortfarande inte bra, men många anser att topparna är lite viktigare vad gäller återgivningskvalitén.

Detta gör att många väljer att driva sina basar med billigare slutsteg än sina topphögtalare. Klass-D förstärkare och PA-slutsteg är populära val för de som har begränsad ekonomi.

Exempel på PA-slutsteg:
Behringer EP serien
Behringer iNUKE serien.



6.2. Kan man ha för mycket effekt till basarna?

Vad gäller drivning av basar så finns det dock en poäng med att inte ha för starka(mycket effekt) slutsteg. När det gäller basåtergivning så är det vanligt att det är slaglängden som sätter stopp för hur starkt man kan spela och då kan man bottna elementen så att de i värsta fall går sönder.
Det kan därför vara smart att inte ha mer effekt än att man kan bruka elementens linjära slaglängd(Xmax). Att driva ett element bortom denna punkt ger ändå en dålig återgivning och man riskerar att skada eller ha sönder elementen.
Har man behovet att spela starkare så är det bättre att skaffa fler basar än att plåga de stackars elementen du redan har bortom Xmax.



6.3. Serie- och parallellkoppling.

Man kan koppla flera basar/baselement per utgång på förstärkaren. De olika sätt man kan koppla är seriekoppling och parallellkoppling och kombinationer av dessa.

Bild


Med parallellkoppling ökar känsligheten med 6dB(följande förutsätter korrelerade källor) och verkningsgraden ökar med 3dB. Impedansen som förstärkaren ser halveras.
Med seriekoppling så ökar känsligheten inte med någonting, medans verkningsgraden fortfarande ökar med 3dB. Impedansen som förstärkaren ser dubbleras.


Detta betyder att om du har ett element på 8ohm som matas med 1w/2,83V vilket producerar ett ljudtryck på 100dB och du kopplar på ett till element så får du följande resultat:
Parallellkoppling:
Förstärkaren ser en impedans på 4ohm och matar ut 2w.
Elementen matas var med 1w.
Elementen producerar ett ljudtryck på 106dB.

Seriekoppling
Förstärkaren ser en impedans på 16ohm och matar ut 0.5w.
Elementen matas var med 0.25w.
Elementen producerar ett ljudtryck på 100dB.
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 13:04, redigerad totalt 3 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sid:8


7. Mono eller stereo på basarna?

Även detta är ett ämne där det vart mycket diskussion utan någon riktigt konsensus.

I frifält och med specifika testtoner är det inga större problem att höra riktning på en 80Hz ton, men vid uppspelning av musik och specifikt i rum är det betydligt svårare.

Det finns saker som talar både för och emot stereobasar. Om vi börjar med nackdelen så är denna ökad distorsion eller i värsta fall bottnade/söndriga basar. Att alltid sprida ut belastningen jämt på samtliga basar minskad risken för detta jämfört med att spela stereo där en kanalen kan få mycket mer effekt än den andra.
Fördelen är att om man kan höra stereoinformationen så kan man få en bättre ljudbild som sträcker sig ner i basområdet.

Vi skulle säga att stereo i basen är något man kan köra om man har kapaciteten och sover bättre på natten med vetskapen att basarna spelar stereo, men det är verkligen inget vi skulle säga är nödvändigt för ditt första delade system.
Vi använder själva stereo i basen hemma, men kan inte påstå att vi hör någon direkt skillnad. Räknar vi sedan in att långt ifrån alla fonogram(skivor, låtar) har stereo i basområdet och i princip alla videogram(filmer, videor) har mono i basen så är det upp till var person att bedöma för dem själva.
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 13:04, redigerad totalt 3 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sid:9


8. Placering av basmoduler.

förklaring av ¼ placeringen.
Förklaring av hörplaceringen
förklaring av linje längs golvet placering
bild på ljudvågorna vid alla

Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 13:04, redigerad totalt 3 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sid:10


9. Konstruktion av basmoduler.

9.1 Slutna eller portade basmoduler?

9.2 Val av element för sluten låda

De flesta frågor handlar ofta om vilket element som är lämpligt att stoppa in i en si och så stor sluten låda så därför är det lika bra att visa hur man tar reda på det själv. Den grundläggande formeln ser ut så här:

fc = fs*√((Vas/Vb)+1)

Qtc = Qts*√((Vas/Vb)+1)



Vas är T/S-parametern vas som visar hur stor volym luft som motsvarar styvheten på elementets upphängning.

Vb är volymen på den slutna lådan.

fs är T/S-parametern som visar elementets resonansfrekvens i friluft.

fc är resonansfrekvensen på systemet element plus sluten låda.

Qts är T/S-parametern som visar elementets kombinerade mekaniska och elektriska dämpning.

Qtc beskriver hur resonansen i systemet element plus låda beter sig. Ett Qtc mellan 0,5-0,7 är vanligast.


I en låda behöver man dock lägga i lite dämpning och då förändras egenskaperna i lådan. Det man behöver veta till att börja med är att volymen i lådan ter sig som större än lådan faktiskt är. Och därför stoppar jag in en faktor till i ekvationerna. Fluff-faktorn beskriver inte hela funktionen av dämpningen utan detta är en grov tumregel som man kommer att behöva lära om när kunskapsnivån höjs. Men för att grovsortera elementval och bestämma lådstorlek för en sluten basmodul duger den i detta läge.



fc = fs*√((Vas/(Vb*fluff))+1)

Qtc = Qts*√((Vas/(Vb*fluff))+1)


Men då det första iaf JAG skulle vilja ha ut av formeln är lådvolym för att få ut ett Qtc på 0,5 eller 0,63 tillsammans med ett element jag är nyfiken på. Och då stuvas formeln om lite. Det är alltså exakt samma formel, men med Vb fri på ena sidan likhetstecknet.


Vb = Vas/(((Qtc/Qts)^2-1)*fluff)


Exempel:

Jag väljer faktor 1,25 för värdet fluff. Värdet är 1 utan att fluff tillsätts och 1,25 kan vara vettigt som siffra för en första grundläggande koll av lämpliga element även om det värdet verkligen inte är exakt på något sätt och inte duger för att få fram en perfekt basmodul. Men det är ju inte heller det man gör när man tittar på lämpliga element. Man tittar ju bara på lämpliga element som man sedan kan mäta och placera i en lagom stor och perfekt dämpad låda. Och för det kan detta värde möjligen duga.

100/(((0,57/0,35)^2-1)*1,25)≈48 liter stor låda

Val av element
Godstjocklek / dubbel baffel
Stag
Internkablage
Dämpning
Senast redigerad av Komorok 2013-08-09 09:58, redigerad totalt 5 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Elva
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:30, redigerad totalt 1 gång.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Tolv
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:30, redigerad totalt 2 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Tretton
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:30, redigerad totalt 2 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Fjorton
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:30, redigerad totalt 2 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Femton
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:31, redigerad totalt 2 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sexton
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:31, redigerad totalt 2 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Sjutton
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:31, redigerad totalt 2 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Arton
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:31, redigerad totalt 2 gånger.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Nitton
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:31, redigerad totalt 1 gång.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:25

Tjugo
Senast redigerad av Komorok 2013-08-08 12:31, redigerad totalt 1 gång.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Evil_Homer
 
Inlägg: 7954
Blev medlem: 2012-02-02
Ort: Långtbortistan

Inläggav Evil_Homer » 2013-08-08 12:26

Hinner jag?
Felåt men du får ju inte skriva sådära, det är ju som polaren som hade en knapp på sin hemsida som det stod " Klicka ej här" på, självklart klickade man och vips så hade man 59st fönster som öppnade sig.
Onkyo 5007. JBL 3632. Crown CDi 1000

Användarvisningsbild
AndreasArvidsson
Admin emeritus
 
Inlägg: 19298
Blev medlem: 2005-07-15
Ort: Karlstad

Inläggav AndreasArvidsson » 2013-08-08 12:37

Sådär ja, nu skall väl min text få plats :D

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-08 12:52

Ja, med lite meckande gick det att få in den. Vi får rita lite fler bilder sedan bara.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
AndreasArvidsson
Admin emeritus
 
Inlägg: 19298
Blev medlem: 2005-07-15
Ort: Karlstad

Inläggav AndreasArvidsson » 2013-08-08 12:55

Absolut. Vi behöver både bättre och fler bilder. Visuella hjälpmedel är alltid bra.

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Inläggav Svante » 2013-08-08 21:35

Komorok skrev:fc = √((Vas/Vb)+1)*fs


Som sagt, skriv den så här i stället så att ingen stoppar in fs under rottecknet:

fc = fs*√((Vas/Vb)+1)
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-09 08:21

Svante skrev:
Komorok skrev:fc = √((Vas/Vb)+1)*fs


Som sagt, skriv den så här i stället så att ingen stoppar in fs under rottecknet:

fc = fs*√((Vas/Vb)+1)


Så där då. Jag var på formeln en gång när du påpekade det sist, men jag glömde att ändra detta, det viktigaste. Tack för påminnelsen.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Inläggav Svante » 2013-08-09 09:49

Komorok skrev:Qtc = Qts*√((Vas/(Vb*fluff))+1)


Kanske ska man också betona att den formeln inte tal hänsyn till båda effekterna som fluff har. Den här modellerar den isotermiserande effekten av fluffet, men inte den dämpande. Qtc blir alltså lägre än så här eftersom det även tillförs dämpning. Hur mycket beror på materialets egenskaper.

Det är ju lätt att tro, om det står "fluff" i formeln, att an har tagit hänsyn till alla effekter som fluffet har.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
computerwelt
 
Inlägg: 14
Blev medlem: 2013-02-03
Ort: Göteborg

Inläggav computerwelt » 2013-08-09 09:51

För att beräkna ett elements luftförflyttningskapacitet (VD) så multiplicerar man elementets effektiva konarea (SD) med elementets slaglängd (Xmax) och konverterar detta till liter.
1liter = 1000cm^2...


Du menar förstås att 1 liter är 1000cm^3.
Bra initiativ till artikel och jag ber om ursäkt för petimeterinlägget.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-09 09:53

Svante skrev:
Komorok skrev:Qtc = Qts*√((Vas/(Vb*fluff))+1)


Kanske ska man också betona att den formeln inte tal hänsyn till båda effekterna som fluff har. Den här modellerar den isotermiserande effekten av fluffet, men inte den dämpande. Qtc blir alltså lägre än så här eftersom det även tillförs dämpning. Hur mycket beror på materialets egenskaper.

Det är ju lätt att tro, om det står "fluff" i formeln, att an har tagit hänsyn till alla effekter som fluffet har.


Det är sant. Jag borde skriva att det skrivna inte är hela sanningen så att det är tydligt. Jag har ingen ambition att hela sanningen ska finnas med, för så kunnig är jag ju inte, men att hela sanningen inte står där borde ju vara tydligt förstås.
Komorok Specialist Projects.

Användarvisningsbild
Komorok
Moai
 
Inlägg: 11317
Blev medlem: 2008-06-20
Ort: Uppsala

Inläggav Komorok » 2013-08-09 09:56

computerwelt skrev:
För att beräkna ett elements luftförflyttningskapacitet (VD) så multiplicerar man elementets effektiva konarea (SD) med elementets slaglängd (Xmax) och konverterar detta till liter.
1liter = 1000cm^2...


Du menar förstås att 1 liter är 1000cm^3.
Bra initiativ till artikel och jag ber om ursäkt för petimeterinlägget.


Jättebra. Tack, det är fixat.


Det finns fel här och där och all hjälp är välkommen och önskad. Men för att tråden inte ska bli belamrad med korrigeringar så ber jag er att PMa mig istället för att skriva här. Då slipper tråden nämligen bli full av korrigeringar istället för att nybörjare får ställa frågor som syns tydligare.
Komorok Specialist Projects.

Nästa

Återgå till DIY-forum


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 21 gäster