Jag tror vi är överens om det mesta, nästan allt i själva verket. Åtminstone vad avser fysikens lagar. Sen drar vi kanske olika slutsatser, men det är väl kul att inte alla väljer lika.
Eftersom din sammanfattning innehåller så mycket kloka ord vill jag specifikt citera och kommentera den:
Det är väl känt att "dämpning" av högtalarlådor gällande luftfjäderns egenskaper har debatterats i ca 40 år utan att någon konsensus uppnåtts. Det är således inte så stor sannolikhet för att vi lyckas den här gången heller.
Visst lyckas vi! Konsensus är, att det går att använda dämpmaterial (eller hellre - isotermiserande material) till sin fördel, men att det förvisso kan anses vara ganska svårt. Om det är så svårt att det, möjligen, kan vara befogat att råda amatörer att avstå från införande av dämpmaterial vet jag inte. Jag förstår att det är så du menar. Jag hävdar dock motsatsen, medveten om att det inte garanterar bättre konstruktioner i ladorna...

. Jag är dock personligen av den uppfattningen att det är så svårt för amatörer att göra goda högtalare sett ur nästan alla aspekter, att det, isåfall igen, vore vettigt att avråda alla från att bygga högtalare, heltåhållet. Men inte tusan skall man avråda från saker bara för att det är svårt. Det är ju helt tillåtet att misslyckas. Och även ett misslyckande kan vara en lärdom. Klart folk som har drivkraft och vilja skall göra saker. Jag har gjort massor av saker som varit kul och nyttiga, även om jag i många fall avslutat med att konstatera "inget för mig".

Studerar man vad som skrivits i t.ex. JAES (Small m.fl.) så finner man en del belägg för att att man med optimal dimensionering kan uppnå en verkningsgradsökning (reference efficiency, samma LF-respons) på ca 15 % (0.6 dB) för element i slutna lådor med fix volym genom att fylla dessa med porös absorbent. Detta är en teoretisk övning och innebär att man kan använda element med något annorlunda parametrar med "dämpmaterial" i lådan och ändå få samma frekvensgång. Det är dock lätt att man med en felaktig dimensionering får motsatt effekt och en ganska viktig poäng är att det i praktiken är lika vanligt att verkningsgraden sjunker som att att den ökar. Här ingår effekter från "isotermisering" (positivt), luftfriktion (negativt) och medsvängande "dämpmaterial" (negativt).
Sedär! Isotermisering är till fördel om man vet vad man gör alltså! Just det.

Att det går att misslyckas genom att göra fel håller jag helt med om, men det är inte något som är unikt för just denna lilla del av högtalarkonstruerandet. Det gäller alla delar. Inget bra skäl att avråda från den bästa lösningen alltså.
En anledning till de olika ståndpunkterna i denna fråga kan vara att responseffekterna trots allt är relativt små, speciellt om man talar om element med hög elektromagnetisk dämpning som är vanliga idag (frekvensgångsskillnader i storleksordningen någon dB eller så). Det är således lätt att det som under rätt förutsättingar kan vara en fördel lika gärna kan vara en nackdel i en annan situation.
Som alltid gäller: Gör man rätt så blir det rätt, gör man fel så blir det fel.
Ganska självklart egentligen.
Däremot finns inga av mig kända publicerade undersökningar som visar fördelar med "isotermisering" i basreflexlådor. Detta är enligt min mening inte speciellt märkligt heller, eftersom luftfjädern i basreflexlådorna har en direkt inverkan på effektiviteten hos helmholtzresonansen, med därmed följande hög systemkänslighet för ökade kavitetsförluster. Denna direkta koppling är inte fallet för slutna lådor där förlusterna i kaviteten måste ställas i relation till förlusterna i elementet.
Det stämmer inte alls! Vinsten med isotermisering för basreflexlådor kan göras nästan lika stor som för slutna lådor. Dock inte fullt lika lätt, eftersom de stora luftflödena i basreflexlådan inte medger användning av fyllnadsmaterial i mer än maximalt 60-65% av lådans volym (denna siffra är inte teoretisk, utan vad jag funnit i praktiska tester där det är just detta jag undersökt).
Förvisso ger dämpning förluster i Fh's Q, men isotermiseringen tenderar samtidigt att öka portens ljudtrycksalstring (som är proportionell mot pumpvolymen) proportionellt mot isotermiseringen.
Tänk dig en förlustfri 80 l låda med ett 10" baselement med Bl=12 och Re =6.
Om man vid avstämningen kör in en spänning i baselementet om säg 2,83 volt (RMS), som genererar säg 2,83/6 = 472 mA (RMS), som i sin tur tur genererar en kraft om 5,66 N (RMS), vilket blir ett tryck om 162 N/m^2 (RMS, 229 N/m^2 i peak), då kan vi lätt konstatera att vi med isotermisering får en luftpumpning om +/-183 milliliter. Om vi inte isotermiserar luften i lådan emellertid, så blir pumpvolymen bara 128,3. Alltså drygt 3 dB mindre eller en ganska signifikant skillnad!
Fantastisk hur lätt fysiken är som beskriver högtalares funktioner egentligen... Omvänt kan man häpna över att alla högtalarkonstruktörer stirrat sig blinda på T&S när vanlig hederlig fysik funkar hur bra som helst! Jag räknar alltid med penna och papper. Det går snabbast och blir alltid rätt. Datorer och färdiga beräkningsprogram suger!
Åter till saken:
Nu är ju saken den, att;
1. Helt förlustfria system finns inte, så isotermisering kan inte ske utan att införa förluster,
2. Basreflexsystem drabbas dessutom lätt något (men inte mycket) mera än slutna system, men det beror på hur man utformar "dämpningen",
3. Basreflexsystem kan bara isotermiseras med rimliga förluster upp till max 65% av deras volym, oftast är hälften lagom,
4. Sist men inte minst är det av avgjord betydelse att man inte behåller samma dimensionering av baselementet när man kör isotermiserat, eftersom det isåfall leder till olika tonkurvor. Tvärtom skall man naturligtvis utnyttja möjligheterna och dimensionera baselementet optimalt för en isotermiserad låda när man har för avsikt att använda en.
Med allt detta med i ekvationen (och givetvis med experimentellt stöd! Man skall inte hypotetisera. Om man inte kan finna stöd i praktiskt experiment har vi ingen teori att beräkna med) kan man konstera att man faktiskt vinner ungefär lika mycket på isotermisering av basreflexlådor som av slutna lådor!
. Man kan faktiskt till och med vinna uppåt 0,8 dB med basreflexlådor (det gäller även slutna lådor faktiskt). Detta givet vettigt upplagd konstruktion som använder för ändamålet lämpliga dämpmaterial, och dito placering av detsamma. Kanske kan man till och med vinna ännu mera, men det har inte jag lyckats med. Än.
Slutligen vill jag ge dig rätt i att man för ett system styrt av kompromisser kan utnyttja porös absorbent som förlustskapande eller "isotermiserande" element för att styra responsen åt rätt håll. Detta faktum är inte oviktigt och bör inte försummas.
Visst! Så är det förstås, också, men det var inte det jag talade om. Jag har aldrig själv gjort några sådana konstruktioner. Jag talade om absolut vinst av isotermisering i "ickekompromiss"-fallen.
Stig Carlsson har dock i de berömda Carlssonhögtalarna tillgripit dylika lösningar många gånger när han använd element med lite ofördelaktiga grundparametrar. Främst i OA5, men även andra senare modeller. Det har inte nämnts alla gånger...

. Det är en utmärkt lösning när man skall utforma en högtalare och är bunden av småsignalparametrarna på element som det finns andra skäl till att man vill använda.
Om man har frihet att i detalj konstruera sina egna element, som jag har, så finns det inga skäl att elda bort effekt till ingen nytta.
Själv har jag i och med aktiva och elektroniskt korrigerade system för länge sedan släppt de elektromekanoakustiska bojorna och kan unna mig lyxen att slippa dessa överväganden. Jag vet, det är nästan fusk.
He, he. Ja, det är det!

Jag hoppas du är medveten dock, om att din bojfrihet är delvis virtuell.

Det gissar jag i varje fall. Jag tror inte att du är fri från dem annat än i den lilla linjära småsignalvärlden. I verkligheten därutanför (den olinjära världen) är du nog drabbad på i princip samma sätt som helt passiva konstruktioners konstruktörer.
. Hur du än kompenserar kommer dina talspolars uppvärmning vara relaterad till 1/verkningsgraden.
Däremot kan man förstås kompensera aktiva olinjära och lågverkningsgradiga system genom att driva dem med negativ utimpedans som dessutom är termiskt återkopplad med en loopbandbredd på 1 Hz eller så. Så gjorde jag i min gamla superaktiva (inte bara aktiv drivning och frekvenskompensation, utan elektroniskt ingrepp djupt in i ekvationer som styrde membranets kraft och rörelse) basmodul från 70-talet. Den saknade helt termisk kompression!
. Dock måste jag tillstå att det var långt ifrån något fulländat bassystem. Det hade sina brister, men jag vara bara 12 år gammal när jag konstruerade det. Jag lärde mig nya saker flera år därefter.
Man skall som alltid undvika att stirra sig blind på bara en, några stycken eller ett tiotal parametrar. Det finns hundratals saker som kan fördärva återgivningskvaliteten om de inte alla är i styr. Man måste hålla ALLA egenskaper i huvudet samtidigt om det inte skall bli sämre än det kan bli, så det försöker jag göra nuförtiden.

Vh, Ing. Öhman
PS: Det finns en faktor ytterligare som kan anföras, för att dämpa baskonstruktioner, även om de bara arbetar upp till 80 Hz, nämligen att de distorderar! Man får aldrig glömma att den verkliga världen är olinjär. Nu kan ju vissa konstruktioner distordera värre än andra, men oavsett vilken konstruktion man talar om är distorsionen alltid hög vid något ljudtryck. Frågan är då, hur uppfattas det då att ha en odämpad låda?
Du anförde ett exempel där tonerna genom filtrering var dämpade 60 dB när första stora oregelbundenheten i tonkurvan som följd av lådresosnnans hittades. Menar du att distorsionkomponenten ligger på -60 dB också? Låt säga vid 110 dB ut från basmodulen? -60 dB är 0,1 % distorsion. Nä just det.

Vidare: En större baslåda (säg klart över 100 liter) kan utan vidare ha mått som överstiger en meter i någon dimension. Det betyder att första oregelbundenheten (förstärkning p g a 1/4 våglängd till reflekterande yta) kan hamna vid 85 Hz! Inte flera hundra Hz som i ditt exempel, där den fundamentala resonansen inte syntes alls. Förvisso gäller detta bara om baselementet är "illa placerat", men verkligheten ser ut som så, att man ibland är en "olämpligt placerad" bas i lådan det vettigaste, eftersom man har inte bara de inre akustiska egenskaperna att ta hänsyn till, utan även de yttre.