Sämre ljud vid nattning. Varför då?

[IngOehman]

En liten sammanfattning av min uppfattning:
Att inte skilja mellan ljud och ljudupplevelser (som du pratar om och tycks
vilja kalla ljud) är bara dumt.
Vh, iö

Ditt svar visar med övertygande tydlighet att inte förstått vad jag försökte föra fram.
Jag uppmanar dig att läsa igenom vad jag skrev engång till. Försök vara mindre konkret i ditt tänkande. Skippa hur en tekniker tänker.

Antag att du sitter framför världen bästa anläggning med en mätutrustning o får fram optimala ljudtrycksmätningar. Tyvärr har du fått akustitkusneurinom på både höger o vänster hörselnerv (NVIII) dvs du är helt döv. Dvs du mäter det perfekta ljudet med dina tekniska apparater. Psykologiskt hör inget ljud du kan uppleva. Medicinskt hör du ingenting o det finns ingen stimulering av hörselcentra hjärnan. Det är tvärstopp i åttonde kranialnerven - hörselnerven.
Finns det då ljud för dig?

JM

Nu är jag ju inte döv, men en människa som inte hör behöver ju inte
vara idiot för det.

Om jag inte hör något av säg en vild fest, t ex för att jag är långt bort
därifrån, säg 2 mil, så är jag ju inte för den sakens skull så korkad att
jag skulle säga att ljudet inte finns bara för att just jag inte hör det.

Och självklart finns ett ljud även då en döv person är i ljudfältet, och
om personen dessutom har lite akustisk mätutrustning så kan han/hon
kanske även berätta något om ljudet.

- - -

Igen - lär dig skilja mellan ljud och ljudupplevelse. Det enda du uppnår
med att blanda ihop dem och envisas med att det är ljudupplevelsen
som är ljudet, är att du får svårt att kommunicera med dem som förstår
att skilja de tu.

Låt ljud vara ljud och ljudupplevelse vara ljudupplevelse.

Språk är till för kommunikation, så varför förstöra den möjligheten?


Vh, iö

[IngOehman]

Den här diskussionen kan bli intressant att följa.
Men det beror på en annan intressant aspekt av densamma - skulle jag vilja säga:
Nämligen diskutörernas syfte med sina inlägg.

Ja, det kanske är lämpligt att snarare säga syftesbalans.
Det vill säga - Har syftesbalansen slagsida mot prestige eller mot insikt?

Annorlunda uttryckt:
Vill man vinna diskussioner - eller vill man vinna insikt?

Jag vet inte varför du bara ser dessa två alternativ, men det kan ju
finnas många goda skäl att lägga sig i saker.

Alla handlar inte om att vinna något, det kan handla om att rädda
något också.

Det gäller även slagsmål på stan. Om man ser en människa göra
någon annan illa (behöver inte vara fysiskt, det kan handla om att
någon beter sig illa verbalt också, t ex genom att yttra något rasis-
tiskt) så kan man lägga sig i utan att varken vara ute efter någon
sorts prestige-vinst eller för att lära sig något. Man kan känna att
man har ansvaret att göra något helt enkelt, för att stävja det som
håller på att gå snett.

Man kan helst enkelt hamna i olika situationer som leder till att man
"vill" göra något, som man dock helst skulle vilja slippa.


Vh, iö

[sebatlh]

Just när det gäller en stereo så ställer jag mig nog på ljud=upplevelse-sidan.
Syftet med anläggningen är ju just upplevelser, inte nödvändigtvis hur tryckvariationerna påverkar örat.

Det är väl en språklig fråga snarare än en filosofisk.

[IngOehman]

Vad är det för sida du talar om?

Att det finns en ljudupplevelse och att det är den som betyder något i
hifi-fallet tror jag alla är överens om. Det är ju en självklarhet.

Det som har talats om här är dock om det även finns ljud och om det
kan vara ovillkorat om någon hör det.

Det gör det.

Arbetar man med ljudåtergivning är det nog även av vikt att förstå att
det är just ljudet som är huvudansvarigt för ljudupplevelsen.


Vh, iö

[sebatlh]

Vad ljud är är en språklig fråga.
Vad du gör är att först definiera ordet, och sen säga att andra har fel när de använder en annan definition.
Men vems definition är mest relevant?

Det är inte alls uppenbart att din definition är bättre.

[AndreasArvidsson]

Jag skulle utan tvekan säga att ljud är en fysisk företeelse. Ljudet är densamma oavsett hur olika personer uppfattar den.
Ljud är vågor, svårare än så är det faktiskt inte.

Upplevelsen av ljudet däremot är individuell.

[Svante]

Man bevisar ingenting med en fråga. Snarare tvärtom - frågor är ett sätt att efterlysa svar.

Det är också ett mycket vanligt sätt att underförstå saker som man kan slippa stå för eftersom man inte har varit explicit. I efterhand kan man säga just det du sa: "Jag har inte påstått något, jag bara frågade".

Även du gör så. Ganska ofta.

Om du vill hävda att du gör så så tror jag dig. Dina spekulationer om
att andra menar något annat än de säger, för stå för dig dock.

Jag står för det jag skrivit, inklusive att jag när jag ställer en fråga
som regel gör det för att jag undrar något. Även om jag har ett hum
om svaret så håller jag det öppet.

Och i det här fallet var det dessutom JM som ställde frågan som han
sen försökte antyda bevisade något. Men igen - en fråga är en fråga,
oavsett om Svante påstår att det är ett påstående. Och oavsett vilket
så kan man ändå inte bevisa saker genom att säga något substanslöst
och sen dra en slutsats om något annat genom att bara ta stöd emot
det nyss sagda, och det gäller oavsett om det sagda var en fråga eller
om det var ett osubstansifierat påstående. Det är liksom lika illa.


Vh, iö

Ok, jag omformulerar mig för att passa din bokstavsläsande debattstil.

Man kan få läsarna att tro att man påstår saker genom att skriva en fråga.

Även du gör så.

Det är bekvämt för den som gör så eftersom han egentligen inte har sagt det som läsarna uppfattar. I efterhand kan man säga just det du sa: "det finns inget påstående, bara en fråga".

Avsikten med frågan kan man i strikt objektiv mening inte veta något om, men varje läsare kan skaffa sig en uppfattning om huruvida skribenten använder det som ett retoriskt knep, medvetet eller omedvetet.

[Svante]

Jag skulle utan tvekan säga att ljud är en fysisk företeelse. Ljudet är densamma oavsett hur olika personer uppfattar den.
Ljud är vågor, svårare än så är det faktiskt inte.

Ja, annars skulle tex begreppen ultraljud och infraljud vara meningslösa.

[aisopos]

Men det jag undrar över nu är varför det tycks mig vara per def så att ljudanläggningar låter sämre på väldigt låg volym/effekt. Samma ljudanläggning låter även sämre när utsätts för hög effekt.

Frågan är om det är mina öron som är sämre vid låga ljudnivåer eller om det är högtalarna som är sämre på att spela upp ljud på låg effekt.

Jag är säker på att det åtminstone delvis beror /kan bero på anläggningen.
Med mitt senaste högtalarbygge har jag märkt att jag kan lyssna riktigt lågt på
kvällarna och ändå låter det fortfarande rätt bra.
Högtalarna innan lät i princip skit innan volymen hade nått en viss nivå.

Men sen vet jag inte, om man skulle ha 100% perfekta högtalare, det går inte att göra
bättre, så vet jag inte om det fortfarande skulle saknas något jämfört med verkligheten,
jag tänker nu på dina syrsor.

[JM]

Jag skulle utan tvekan säga att ljud är en fysisk företeelse. Ljudet är densamma oavsett hur olika personer uppfattar den.
Ljud är vågor, svårare än så är det faktiskt inte.

Ja, annars skulle tex begreppen ultraljud och infraljud vara meningslösa.

Härligt med lite motstånd.

Omformulerat kan ljud delas upp i olika delar.

1 Tekniskt mätbart ljud.

2 Psykologiskt upplevt ljud.

3 Medicinskt registrerbart ljud.

Obs det råder inget absolut kausalsamband mellan de olika ljudbegreppen enligt mina tidigare inlägg!!!

Att ha renodlat väldefinierat tekniskt ljud är en förutsättning för att kunna mäta ljudupplevelsen och förstå fMRI-bilderna.
Majoriteten av texten på faktiskt.se handlar om tekniskt mätbart ljud.
Gränsdragningen mot psykologiskt o medicinskt ljud kan vara bra att ha i bakhuvudet.
Vid vanlig lyssningsutvärdering av 2 par högtalare som ställs mot varandra i ett rum handlar det om psykologiskt ljud. Ställer vi en mätmikrifon i lyssningspositionen kan vi få en mätning - ett tekniskt ljud.

JM

[Naqref]

Inom psykofysiken så skiljer man på sound event och auditory event där det första är det fysiskaliska ljudet och det senare är en människas uppfattning av ljudet. Det är ett rätt rimligt sätt att se det.

[aisopos]

Tja grabbar, kan vi inte återgå till trådens ämne?

Jag har gjort vad jag kunnat ...

[sebatlh]

Jag skulle utan tvekan säga att ljud är en fysisk företeelse. Ljudet är densamma oavsett hur olika personer uppfattar den.
Ljud är vågor, svårare än så är det faktiskt inte.

Ja, annars skulle tex begreppen ultraljud och infraljud vara meningslösa.

Nja, ords definition beror även på sammanhanget.
Men skit samma, det handlar ju bara om att förstå varandra.

Men hur som, i första inlägget frågas det om två saker.
- Är högtalare sämre på att spela upp ljud vid låg volym?
- Är öron sämre vid låga ljudnivåer?

Men det finns fler frågor:
- Upplever vi ljud likadant oberoende av amplitud? (det vet vi att vi inte gör)
- Om ja, kan det vara så att ett inspelat ljud är modifierat för att ge en önskad upplevelse vid ett annat ljudtryck än vid ursprungshändelsen (om nu en sådan finns)? Det tror jag definitivt sker, även om det är omedvetet.

Här kommer ljud som en upplevelse in. Upplevelsen inte är garanterad om uppspelningsvolymen skiljer sig kraftigt från avsedd volym.
Kom ihåg sammanhanget. Det är ett upplevelsesammanhang där signalen redan passerat ett filter styrt av upplevelser, inte ett vågfrontsåterskapandesammanhang.

Om vår perception av ljudet vore irrelevant, varför då lägga så mycket fokus på hur örat kan separera direktljud från reflexer med mera?

PS
Kan väl lägga till också att jag nästan alltid menar ljud som den fysikaliska händelsen. Men när frågan är "varför låter det såhär" så är det väl inte helt tokigt att tänka i termer av ljudupplevelse snarare än ljudtrycksvariationer.

[JM]

Inom psykofysiken så skiljer man på sound event och auditory event där det första är det fysiskaliska ljudet och det senare är en människas uppfattning av ljudet. Det är ett rätt rimligt sätt att se det.

"Auditory event" förefaller likna det jag kallar det psykologiska ljudet.
Perceptions ljudforskningen blir lätt rätt flummig när komplicerade beräkningar görs på data som ligger mer på ordinalskalan. Dvs perceptionsmässigt är det svårt att gör mer än rangordna ljudperceptionerna. Typ sämre eller bättre.

Den intressanta utvecklingen sker inom den medicinska forskningen ffa fMRI. Det är inte så att det finns ett hörselområde där hörseln registreras utan att det är en enorm parallell koppling med andra stimulerande o hämmande frontallobsområden, sinnen som syn, balans, känsel mm.

Ett bra exempel är om du får en hörselskada efter ett pistolskott så skadas de yttre hårcellerna i cochlea. De inre hårcellerna är vanligen intakta. De yttre hårcellerna har en hämmande funktion styrd från hjärnstammen. De nu ohämmade inrehårcellerna skickar nu spontant signaler till hjärnan motsvarande frekvensen där skadan sitter. Dvs du har nu tinnitus pga hjärnans hämmande funktion inte fungerar

JM

[Naqref]

Auditory event kan vara det psykologiska ljudet. Vad man avser är det ljud som når medvetandet. Det finns ett mellanläge mellan sound och auditory och det är när "ljudet" detekteras av örat och transporteras i nervbanorna. Jag vet inte exakt vad det kallas. Men det "ljudet" är det man kan se med en MRI. Det är inte alltid det bubblar upp till medvetandet.

[Svante]

Jag skulle utan tvekan säga att ljud är en fysisk företeelse. Ljudet är densamma oavsett hur olika personer uppfattar den.
Ljud är vågor, svårare än så är det faktiskt inte.

Ja, annars skulle tex begreppen ultraljud och infraljud vara meningslösa.

Härligt med lite motstånd.

Omformulerat kan ljud delas upp i olika delar.

1 Tekniskt mätbart ljud.

2 Psykologiskt upplevt ljud.

3 Medicinskt registrerbart ljud.

Obs det råder inget absolut kausalsamband mellan de olika ljudbegreppen enligt mina tidigare inlägg!!!

Att ha renodlat väldefinierat tekniskt ljud är en förutsättning för att kunna mäta ljudupplevelsen och förstå fMRI-bilderna.
Majoriteten av texten på faktiskt.se handlar om tekniskt mätbart ljud.
Gränsdragningen mot psykologiskt o medicinskt ljud kan vara bra att ha i bakhuvudet.
Vid vanlig lyssningsutvärdering av 2 par högtalare som ställs mot varandra i ett rum handlar det om psykologiskt ljud. Ställer vi en mätmikrifon i lyssningspositionen kan vi få en mätning - ett tekniskt ljud.

JM

...fast det du beskriver är ju inte ljud utan följdverkningar av ljudet. Lika lite som spänningen i en RCA-kabel är ljud är MRI-bilderna det. Och upplevelserna är upplevelser. Ljudupplevelser, javisst, men ändå upplevelser.

Sen att en del människor inte förstår skillnaden på det de upplever och vad det egentligen är är en annan sak.

[JM]

...fast det du beskriver är ju inte ljud utan följdverkningar av ljudet. Lika lite som spänningen i en RCA-kabel är ljud är MRI-bilderna det. Och upplevelserna är upplevelser. Ljudupplevelser, javisst, men ändå upplevelser.

Sen att en del människor inte förstår skillnaden på det de upplever och vad det egentligen är är en annan sak.

Fråga 1000 personer på faktiskt.se - vad är ljud?
Sannolikt skulle en majoritet svara - tryckförändringar i ett medium - tekniskt ljud.

Ställ samma fråga på gatan. Hur många tror du kommer svara tryckförändringar i ett medium? Sannolikt svarar en majoritet – “det jag hör är ljud”. Dvs perceptionen av det tekniska ljudet. Psykologiskt ljud.

Det finns ultraljud o infraljud dvs tekniskt ljud som ligger utanför det hörbara ljudet.
Det hörbara ljudet - psykologiska ljudet - det medicinska ljudet innefattar en delmängd av det tekniska ljudet - mellan infra- o ultraljud.
Det psykologiska ljudet - det medicinska ljudet har delmängd som ej innefattas av tekniskt ljud! Se ovan.

Jag skrev tidigare:
"Det vi lite slarvigt kallar ljud är ett psykologiskt - medicinskt fenomen ej tekniskt. Tekniskt kan vi mäta vissa delmängder av det vi kallar ljud."

Ordet ljud har olika innebörd i olika kontext.
Pratar jag med Svante betyder ljud tekniskt ljud.
Pratar jag med mina medicinska forskningskollegor betyder ljud medicinskt ljud.
Pratar jag med med folk på stan är sannolikheten stor att ordet ljud betyder psykologiskt ljud.

JM

[Nattlorden]

Ställa frågan på gatan - ja, då får du ju alltid veta vad som INTE är rätt.

[AndreasArvidsson]

Att många gör fel är väl ingen bra motivation för att göra det själv?

[Naqref]

Att många gör fel är väl ingen bra motivation för att göra det själv?

Definitivt inte men vem gör fel tycker du?

[AndreasArvidsson]

Att många gör fel är väl ingen bra motivation för att göra det själv?

Definitivt inte men vem gör fel tycker du?

Att fråga folk på stan är ingen bra lösning. Bara för att majoriteten säger något betyder inte att det är rätt.

[Naqref]

Att många gör fel är väl ingen bra motivation för att göra det själv?

Definitivt inte men vem gör fel tycker du?

Att fråga folk på stan är ingen bra lösning. Bara för att majoriteten säger något betyder inte att det är rätt.

Det kan man ju tycka men om folk i gemen anser att ett ord har en viss betydelse medan andra anala personer anser att det har en annan så är det faktiskt den stora massan som definitionsmässigt har rätt.

Men oavsett så måste man inse att ordet ljud är alldeles för begränsat och man får därför införa kompletterande beteckningar på det. JMs förslag tycker jag är rätt bra.

Tekniskt ljud, psykologiskt ljud samt medicinskt ljud. Att vi här har en bias här att automatiskt prata om tekniskt ljud när vi skriver ljud gör det inte mer rätt men rätt förståeligt.

[PerStromgren]

"Ljud" används nog rätt ofta om sådant som inte rent tekniskt är tryckförändringar i en gas, t.ex. om elektriska signaler. Googling på "ljudkabel" ger 118000 träffar. Jag är rätt säker på att de handlar om elektriska kablar i en absolut majoritet av fallen.

"Kopplar du upp ljudet?" kan man väl tänka sig sägs rätt ofta?

Var inte så insnöade!

("Says who!", kan jag höra någon utbrista... ")

[AndreasArvidsson]

Det kan man ju tycka men om folk i gemen anser att ett ord har en viss betydelse medan andra anala personer anser att det har en annan så är det faktiskt den stora massan som definitionsmässigt har rätt.

Men oavsett så måste man inse att ordet ljud är alldeles för begränsat och man får därför införa kompletterande beteckningar på det. JMs förslag tycker jag är rätt bra.

Tekniskt ljud, psykologiskt ljud samt medicinskt ljud. Att vi här har en bias här att automatiskt prata om tekniskt ljud när vi skriver ljud gör det inte mer rätt men rätt förståeligt.

Så du tycker att skolade personer som använder terminlogin korrekt skall anpasa sig efter den stora massan som inte har en aning om vad många av orden de hör betyder?

Jag håller helt med Nattlorden att fråga på stan är ett ypperligt sätt att få felaktiga svar.

Bara för att alla säger att jorden är platt gör det inte mer rätt. Språk är mer flexibelt än så, men absolut finns det rätt och fel sätt att använda språk på.

Och jag har aldrig sagt att man inte kan använda ordet ljud i olika sammanhang, men det gäller att vara tydlig på vad man pratar om.

[Strmbrg]

"Det är ett ljud" - Oberoende av mottagare.
"Det låter" - Beroende av mottagare.

Kanske det kan vara en enkel och användbar särskiljning?

Nå, vad var ursprungsfundrationen?

...
Men det jag undrar över nu är varför det tycks mig vara per def så att ljudanläggningar låter sämre på väldigt låg volym/effekt. Samma ljudanläggning låter även sämre när utsätts för hög effekt.

Frågan är om det är mina öron som är sämre vid låga ljudnivåer eller om det är högtalarna som är sämre på att spela upp ljud på låg effekt.

...

/A

Jag kanske bara har fått det för mig, men jag har ett intryck av att det är väl ofta som en "bristande ljudupplevelse" tillskrivs problem hos avsändaren, dvs anläggningen.

En tanke jag har är att det krävs ett ljudtryck som renderar i en åtminstone någorlunda trovärdig upplevelse. Spelas en rockplatta riktigt svagt, eller en akustisk gitarr riktigt starkt, så påverkas kvalitetsupplevelsen negativt. Men här spelar sannolikt även tolerans-egenskaperna hos lyssnaren en roll.

En intressant sak i sammanhanget är min egen erfarenhet av lyssning via olika högtalare:
Jag kunde förr aldrig spela på de låga nivåer jag idag kan, med samma upplevda detaljeringsgrad och "närvarokänsla".
Så, i viss mån har rimligen apparaturen en roll i detta.

Ja, jag parkerar där för stunden.

[CODY]

Redan 1710 bevisade filosofen Berkeley det som senare klarare uttryckes 1880 med frågan..

"If a tree were to fall on an island where there were no human beings would there be any sound?"

Teknikern svarar: Ja. Det finns tryckvariationer även om ingen är där för att mäta ljudet.
Psykologen svarar: Nej. Det finns ingen som kan uppleva ljudet. Har ingen upplevt ljudet finns inget vi kan mäta i ett test.
Läkaren svarar: Nej. Det finns ingen där som kan höra ljudet. Vi kan inte mäta hjärnans registrering av ljudet.

snipp

JM

Enligt Berkely är detta, att det finns ljud på den obebodda ön, ett bevis för guds existens. Och omvänt: hur kan man veta att det finns ljud där? - jo för att gud finns.

[Naqref]

Så du tycker att skolade personer som använder terminlogin korrekt skall anpasa sig efter den stora massan som inte har en aning om vad många av orden de hör betyder?

Ja. I den mån begreppet används och betyder något för den stora massan. Annars har vi en teknokrati och ingen demokrati. Men det finns ingen egentlig motsättning att "skolade" personer använder det i en liten annan betydelse. Problemet här är att vi alla kan identifiera vad ljud är precis som resten av den hörande mänskligheten och det finns en sådan betydelse som stämmer exakt rätt men vi vill använda begreppet i andra bemärkelser. Man får inte glömma att ordet ljud fanns långt innan den tekniska förståelsen och den tekniska definitionen fanns. Använde då människorna då ordet i en oegentlig betydelse? Det tror jag ingen vill hävda. Då är det snarare som så att vi fysikskolade har kidnappat ordet för så att det passar vår egna lilla anala del av världen. D v s som tekniskt ljud. Sanningen är att ordet kan betyda många saker och om man vill komma vidare så måste man acceptera det och vara mer precis och kanske utveckla nya ord för det man vill beskriva. Här med det svenska språket som grund kan vi stava det olika. Ljud är sådant som människor i gemen använder ordet. Tjud är sådant som fysikerna och teknikerna använder ordet. Pjud är sådant som psykofysikerna använder ordet. Ocm Mjud är den medicinska bemärkelsen. Men nu börjar det bli lite tramsigt. Med lite normal förståelse och flexibilitet (vi är väl inte alla autistiska?!) så behöver man inte förtydliga det. Mer än i vissa tvetydiga sammanhang.

[JM]

Det kan man ju tycka men om folk i gemen anser att ett ord har en viss betydelse medan andra anala personer anser att det har en annan så är det faktiskt den stora massan som definitionsmässigt har rätt.

Men oavsett så måste man inse att ordet ljud är alldeles för begränsat och man får därför införa kompletterande beteckningar på det. JMs förslag tycker jag är rätt bra.

Tekniskt ljud, psykologiskt ljud samt medicinskt ljud. Att vi här har en bias här att automatiskt prata om tekniskt ljud när vi skriver ljud gör det inte mer rätt men rätt förståeligt.

Så du tycker att skolade personer som använder terminologin korrekt skall anpassa sig efter den stora massan som inte har en aning om vad många av orden de hör betyder?

Jag håller helt med Nattlorden att fråga på stan är ett ypperligt sätt att få felaktiga svar.

Bara för att alla säger att jorden är platt gör det inte mer rätt. Språk är mer flexibelt än så, men absolut finns det rätt och fel sätt att använda språk på.

Och jag har aldrig sagt att man inte kan använda ordet ljud i olika sammanhang, men det gäller att vara tydlig på vad man pratar om.

Jag har noterat här på faktiskt.se när ordet ljud används är det oftast underförstått att det gäller tekniskt ljud.

Det finns inget rätt eller fel i användningen av ordet ljud. Att många tillskriver ordet en viss innebörd innebär inte att det den enda sanningen.
För mig är alla tre varianterna av ljud sanna i sitt sammanhang.
Det kan ibland vara bra att lyfta blicken o inkludera alternativa synsätt som är en realitet för andra utanför den egna referensramen.
Jag övertygad om att det kan vara fruktbart att vara uppmärksam på vilken typ av ljud som avses och i vilket sammanhang ordet används.

JM

[AndreasArvidsson]

Jag övertygad om att det kan vara fruktbart att vara uppmärksam på vilken typ av ljud som avses och i vilket sammanhang ordet används.

JM

Jag håller helt med. Missförstånd är ingen man vill ha.

[petersteindl]

Personligen använder jag helst orden akustiska ljudvågor då jag vill beskriva ljud i den fysikaliska akustiska världen.

Det som genom aktionspotentialer och genom transmittorsubstans i synapserna på något sätt blir till det upplevda fenomenet som människan kallar ljud tillhör den neurala världen och just den specifika del av den neurala världen som blir till medvetetenhet.

En viktig frågeställning är om upplevt ljud i den medvetna psykologiska världen är en direkt och linjär funktion av aktionspotentialer och transmittorsubstansövergångar i synapserna i den neurala världen.

En annan frågeställning är om aktionspotentialer och transmittorsubstansövergångar i synapserna i den neurala världen är en direkt och linjär funktion av inkommande akustiska ljudvågor mot respektive trumhinna.

Vetenskapligt sett är dessa frågeställningar idag tillräckligt bra utrett och belagt för att jag skall ta steget fullt ut och separera den akustiska världen med dess akustiska ljudvågor från den neurala världen som medvetet ljud uppstår ur. Exakt hur den upplevda världen uppstår är dock än så länge inte utrett. Varseblivning och medvetande tillhör det människan kallar livet, men det räcker inte, man måste dessutom vara vaken och i ett tillstånd av medvetenhet. Hur detta tillstånd uppstår vet man än så länge inte.

Att den medvetna och upplevda världen har med aktionspotentialer och transmittorsubstansövergångar att göra är dock idag ett axiom. Man kan utan att använda akustiska ljudvågor som exciterar trumhinnorna skapa aktionspotentialer som upplevelsemässigt upplevs som ljud.

Mvh
Peter