Har baffelns material någon betydelse?

[Bill50x]

Jag tror det är en myt att bly skulle vara så bra. Det skulle vara kul om någon orkade tillverka en stämgaffel av bly, bara på kul.

Jag tror det skulle misslyckas rätt kapitalt, faktiskt.

Det är väl inga problem att tillverka en stämgaffel av bly? Hur den låter eller om den fungerar är förstås en annan sak

/ B

[Svante]

Jag tror det är en myt att bly skulle vara så bra. Det skulle vara kul om någon orkade tillverka en stämgaffel av bly, bara på kul.

Jag tror det skulle misslyckas rätt kapitalt, faktiskt.

Det är väl inga problem att tillverka en stämgaffel av bly? Hur den låter eller om den fungerar är förstås en annan sak

/ B

Blä på dig.

[Svante]

Jag tror det är en myt att bly skulle vara så bra. Det skulle vara kul om någon orkade tillverka en stämgaffel av bly, bara på kul.

Jag tror det skulle misslyckas rätt kapitalt, faktiskt.

Enligt dom värden jag har för bly så har det ungefär samma eller lägre inre förlustfaktor än gjutjärn.

Ja, nu har jag ju inga värden utan ovanstående gick helt på intuition. Nu är det ju så att resonansvillighet (=Q-värde) byggs upp av tre egenskaper: Massa, fjädring och förluster. Att enbart jämföra förluster är alltså dömt att misslyckas. Jag har på känn, men vet inte att fjädringsstyvheten (via elasticitetsmodulen) är ganska låg och att massan (via densiteten) är hög vet väl alla.

Fast kanske baseras min intuition på att bly deformeras så lätt. Och vid permanent deformation så gäller väl andra lagar?

[Bill50x]

Fast kanske baseras min intuition på att bly deformeras så lätt. Och vid permanent deformation så gäller väl andra lagar?

Vid all deformation absorberas energi. Men naturligtvis bara då deformationen sker. Är det en engångshändelse (och materialet sedan är stabiliserat) sker naturligtvis absorbationen bara denna gång. Men om materialet fjädrar tillbaka får man dels absorbation, dels vibrationer som kan ligga i fas eller motfas. Ungefär som om man älskar i en fjädrande säng. Beroende på resonansfrekvens får man antingen hjälp på traven eller blir motarbetad

Tänk dig en cykel. Om ramen är fjädrande går det åt energi för att böja den vid varje tramptag. Om den inte fjädrar tappar du ingen energi. Är ramen mjuk är det resonansfrekvensen som bestämmer om du tappar energi, för trampar du tillräckligt snabbt så ramen inte hinner böja sig är den i praktiken oändligt styv.

Jag kan inte matematiken bakom detta, men om man kan det kan man också räkna ut hur olika material/konstruktioner fungerar i dessa lägen.

Rent spontant känns dock bly som ett väldigt dämpat och resonansfritt material, i alla fall i den mjukhet som man använder i tex fiskesänken....

/ B

[lilltroll]

Min gymnasilärare skrev ett kompedium, som kan ha hetat; plaster och elaster.

Jag har fått för mig att en deformation av bly inte är särskillt elastisk och återfjädrande, utan är mer som att deformera modell-lera, dvs det blir värme. (Jag är varken materialvetare eller maskinare)

En cykelram är dock mycket mer elastisk och kan behandlas som massa, fjädring samt dämpning i något klurigt koordinatsystem.

[lilltroll]

Fast kanske baseras min intuition på att bly deformeras så lätt. Och vid permanent deformation så gäller väl andra lagar?

Vid all deformation absorberas energi. Men naturligtvis bara då deformationen sker. Är det en engångshändelse (och materialet sedan är stabiliserat) sker naturligtvis absorbationen bara denna gång. Men om materialet fjädrar tillbaka får man dels absorbation, dels vibrationer som kan ligga i fas eller motfas. Ungefär som om man älskar i en fjädrande säng. Beroende på resonansfrekvens får man antingen hjälp på traven eller blir motarbetad

Tänk dig en cykel. Om ramen är fjädrande går det åt energi för att böja den vid varje tramptag. Om den inte fjädrar tappar du ingen energi. Är ramen mjuk är det resonansfrekvensen som bestämmer om du tappar energi, för trampar du tillräckligt snabbt så ramen inte hinner böja sig är den i praktiken oändligt styv.

Jag kan inte matematiken bakom detta, men om man kan det kan man också räkna ut hur olika material/konstruktioner fungerar i dessa lägen.

Rent spontant känns dock bly som ett väldigt dämpat och resonansfritt material, i alla fall i den mjukhet som man använder i tex fiskesänken....

/ B

I en ideal fjäder så går ingen energi förlorad. Den energi som du "laddar upp" fjädern med när den påverkas av en kraft, kan du senare få tillbaka.

[Svante]

Jag har fått för mig att en deformation av bly inte är särskillt elastisk och återfjädrande, utan är mer som att deformera modell-lera, dvs det blir värme. (Jag är varken materialvetare eller maskinare)

Ja, ungefär så tänkte jag också. Man kan väl iofs tänka sig att för små deformationer är den elastisk och med liten förlust, och att detta beskrivs med det värde man hittar i tabeller etc. Det värdet skulle också beskriva hur mycket en (svag) ljudvåg skulle dämpas i maerialet. Men om man klämmer till på skänklarna på en blystämgaffel skulle deformationen bli mer permanent, "som modellera" som du säger.

Så tänker jag iaf.

[photeu]

Krell kör ju med aluminium i sin högtalarserie LAT.




Behöver ju inte betyda att de är välljudande, men det visar väl iaf att det går att bygga i alu utan att de ringer som kyrkklockor.
Roade mig lite med att kolla vad systemet "The Inferno" skulle gå på om man köper allt löst:

http://www.krellonline.com/html/m_SYS_inferno.html

Kod: Markera allt

7 x Master Reference Amplifier Svart 2 ___ 999999 kr per st. -> 6999993
1 x DVD Standard Silver __________________ 112000 kr per st. ->  112000
1 x HTS 7.1 SvartSilver __________________ 110000 kr per st. ->  110000
6 x Krell LAT-1 __________________________ 560000 kr per par -> 1680000
1 x Krell LAT-C ________________ $18,500 = 144454 kr per st. ->  144454
4 x MRS Master Reference Subwoofer _______ 490000 kr per st. -> 1960000

= 11 006 447 kr tot.

Då tror jag iofs att fjärrkontrollen "Universal Krell Remote" ingår. Den har en såndär helfräck "touch-screen". Kablar vet jag inte, men EKK är ju inte så dyrt.

För min del är priset ändå aningens styvt... Men om man tar med sig matlåda till plugget och plankar på T-banan så kanske...

Vore ju typiskt om dom lät som kyrkklockor oxå!


______________

fred - ut

[silvervarg]

Den har en såndär helfräck "touch-screen".

En kompis köpte en multifjärr med touch-screen och massa programmeringsmöjligheter. Efter en vecka la en den i en låda och har inte använt den sedan dess.
Han ansåg att det fungerade kasst eftersom man inte kunnde känna knapparna. Dvs måste titta på fjärren och ingen bra känsla.

[Isidor]

Baffelns (och naturligtvis även övriga väggars) material har stor betydelse för ljudavstrålningen från lådan. Materialegenskaper, dimensioner och kopplingsförhållanden för väggarna bestämmer hur lättexciterad lådan blir. Även i vilken grad luftrörelserna kring lådan ger upphov till ljudtryck i fjärrfältet bestäms av ovanstående storheter.

I det följande utgår vi från att det handlar om en bredbandslåda, d.v.s. att det är givet att lådan används över första resonansfrekvensen. Enkelt uttryckt är det framför allt fördelaktigt med hög densitet i materialet, men även hög materialstyvhet, E-modul, och hög förlustfaktor reducerar ljudavstrålningen. Metaller och stenmaterial har hög densitet och E-modul, medan förlustfaktorn vanligtvis är låg. Notera att det är de totala förlusterna i lådan som är viktiga, inte bara de inre förlusterna i väggmaterialet, varför det blir lite extra knepigt att förutsäga hur en sammansatt konstruktion kommer att uppträda (se mer om detta nedan).

Högre resonansfrekvenser ger inte högre Q-värden eftersom egenskaperna för normala konstruktionsmaterial i det elastiska området bäst beskrivs med s.k. hysteresdämpning där en konstant förlustfaktor eta också ger konstant Q enligt Q = 1/eta.

Precis som paa konstaterar så har bly en för metaller mycket hög förlustfaktor, men denna är trots allt ändå inte större än ca 0.01-0.03. Naturligtvis gäller värdena endast i det linjära området. Vid plastisk deformation kan energiförlusterna vara omfattande i vilket material som helst. Det är nog det faktum att det är så pass lätt att ge bly en plastisk deformation, via den låga sträckgränsen, som givit upphov till den felaktiga idén om blyets goda inre dämpning. Att man i en del fall får hyggliga resultat med blymattor beror framför allt på blyets höga densitet. I övrigt har bly en icke föraktlig E-modul på ca 16 GPa, d.v.s. något styvare än furu (i fiberriktningen).
Var dock noga med att inte förväxla materialstyvhet med -styrka, bly är alltså förhållandevis styvt utan att för den skull vara vara starkt. Ett märkligt material, helt klart.

När det gäller material med låga inre förluster, t.ex. aluminium eller (i mindre grad) betong, så är det helt avgörande hur konstruktionen ser ut i övrigt. En sammansatt konstruktion med många skruvförband och diverse påhäng höjer, via yttre friktion och motsvängande massor, de totala förlusterna så mycket att de inre förlusterna i väggarna får mindre betydelse. Detta är säkerligen fallet i Krelllådorna som får goda egenskaper av hög massa, hög styvhet och rimligt höga totala förluster. Om man däremot gjuter en betonglåda, som i Raunafallet, får man inte mycket förluster utöver de inre dito och kan därför råka ut för problem. När väggarna även är tunna och därmed får relativt låg massa, trots en hög densitet, blir det med lite otur riktigt illa.

Slutligen vill jag som vanligt poängtera att ljudavstrålning från lådan generellt sett är ett betydligt mindre problem än många vill göra gällande. Endast när övriga parametrar är under god kontroll bör man ge sig på ordentliga åtgärder för själva lådan.

[lilltroll]

Mot bättre vetande varje dag. Tack för den redogörelsen Isidor.

Det finns ganska färska FEM simuleringar gjorda i JAES som visar vilket akustiskt bidrag som en vettig låda ger.
Oftast är det ganska litet som Isidor säger, men det kan för vissa frekvenser göra en liten skillnad i den totalt utstrålade energin. Detta p g a att den strålande ytan är så mycket större än elementets.

[lilltroll]

Kallas inte bitium-mattor slarvigt för blyfolie!?, trots att det inte finns något bly i dem? Liknar och luktar mer som tjock tjära/olja.