Shifts tipsar…

[shifts]

Tänkte att den här tråden ska komma att innehålla sånt som jag stöter på i musikväg som kittlar mig lite extra mycket. Det blir nog mestadels tips man ska kunna ta del av direkt; Spotify, Soundcloud, YouTube osv. kommer det länkas till frekvent.

Kommer inte posta jättefrekvent då jag vet hur svårt jag själv har att sätta mig in i andras tips om de överöser en med för mycket. Särskilt om det känns lite svårtillgängligt till en början. Kommer försöka skriva lite egna intryck också, med detaljer kring inspelningarna om jag vet om något sånt och vad helst annat jag kommer på som gör tråden mer intressant. Kanske lite länkar till bolag, inköpsställen osv. Vi får se helt enkelt.

Kommer inte bara ge tips om sådant jag kommit att förknippats med på Faktiskt (knepigheter andra knappt kallar musik), utan försöka röra mig genom flera genrer. Däremot blir det nog en hel del knepigheter också, har svårt att låta bli.

Ska låta första tipset komma under dagen. Har inte riktigt bestämt vad det blir ännu. På återseende!

[AndreasArvidsson]

Spännande och bra initiativ

[jeff_belowski]

Inget tips i förstaposten?

Låter som om det kommer bli en intressant tråd.

[shifts]

jeff_lebowski: Skrev den mest för att ge mig själv lite eld i baken inför tipsandet. Lovade ju att jag skulle återkomma med ett tips under dagen. Det kommer här!



Nils Petter Molvær - Baboon Moon (Spotify)

Discogs: http://www.discogs.com/Nils-Petter-Molv ... ter/504614
All About Jazz: http://www.allaboutjazz.com/php/article ... mJUxmTkUoU

Enligt All About Jazz är Baboon Moon utgivet av Nils Petter Molværs egna skivbolag Sula Records, men Discogs förvirrar. Den verkar vara utgiven på licens av åtminstone tre olika bolag. Själv väljer jag att inte säga någoning, men länkar till Sula Records egen sida där man kan köpa lite andra skivor med Molvær: http://www.gubemusic.com/label_67

Vet att flera på forumet har koll på det legendariska bolaget ECM Records och där har trumpetaren gett ut flera skivor med start någonstans vid slutet av 90-talet.

Baboon Moon har blivit ett album jag återkommit till gång på gång och platsar lätt i den doomjazzlista några på Faktiskt har skapat (kanske var det till och med där jag hittade den, minns faktiskt inte). Hur som helst fann jag Nils Petter Molvær via en producent och ljudmakare från Norge vid namn Helge Sten: Nils Petter Molvær - Kakonita (Deathprod Mix) (Spotify). Sten har för övrigt mastrat denna skivan.

Skivan vandrar mellan att vara försiktigt trevande mörk, till att bli häftigt bombastisk stundtals. Formen för flera låtar är rätt lik och därför tycker jag inte skivan blir en riktig fullpoängare, men en fin stämningsförmedlare är den helt klart.

Den som är rädd för spattigt frijazzspret på trumpeten kan känna sig lugn. Att kalla denna skiva jazzig över huvud taget är en felbeskrivning. Vackert ambient, men dominerande inslag av tunga trummor snarare. Ibland är det riktigt drag i tunggunget, nästan så det känns som vilken rockplatta som helst. Tack och lov händer mer spännande saker än bredbent rockposande om man ger albumet lite tid.

[shifts]

Det fanns med två spår av Molvær på doomjazzlistan visade det sig: Mörk Jazz - Dark Jazz / Doom Jazz - Faktiskt.se (Spotify)

[jeff_belowski]

Mycket stämning på den där skivan... lyssnade lite slött men blev infångad
då och då.

[FalloutBoy]

Intressant tråd!
Instämmer i tipset om Molvær. Riktigt mysigt album.

[BORIS]

Kul initiativ!
Extra kul med personliga reflektioner och lite kuriosa

[agent_cooper79]

Bra trådidé och jättebra tips shifts, keep 'em coming! Verkligen uppskattat när någon med så bred och djup musiksmak som du har bidrar så här.

//Magnus

[jeff_belowski]

Hur är det med elden i baken?

[shifts]

Jodå, den finns där. Klurade lite på nästa skiva att skriva om i går, men blev inte överens med mig själv.

[jeff_belowski]

Det godtar jag! Det är nästan så att jag uppmuntrar oöverenskommandet.

Ta med båda skivorna då, eller alla tre?

[shifts]

Bra idé, då gör jag precis så. Hade tänkt undvika sådana poster, men bättre det än inga poster alls.



Cindytalk - A life is everywhere (Spotify)

Discogs: http://www.discogs.com/Cindytalk-A-Life ... ter/558435
Editions Mego (bolaget): http://editionsmego.com/release/eMEGO-167

Den här skivan är fantastisk. Så otroligt vacker, vilket slår mig vid nästan varje genomlyssning. För mig har den helt klart kommit att bli ett av favoritsläppen från 2013. Jag vet inte så mycket om Cindytalk, men vet att de hållit på sedan mitten på 80-talet, tog ett uppehåll och kom tillbaka för några år sedan. Det enda jag var bekant med innan var bandnamnet, men inte musiken.

Den låter nog mest skränig och med ett atonalt oväsen vid en första anblick, men harmonierna finns där, djupt nere under allt bröt och brus och pip. Gissar att det inte är en skiva som passar så värst många, men gissar också att det är en skiva ett litet fåtal kommer uppskatta väldigt mycket.

[shifts]

Jana Winderen - Heated: Live in Japan (Spotify)


En fin skiva fältinspelningar. Den puttrar på mycket smakfullt och har med tiden kommit att bli en av mina favorit i denna konstform. Ljuden är upptagna under havsytan. Tankarna vandrar till Thomas Köners fruset mörka ambient, men när han målar med stora penseldrag, känns Winderen mer försiktig i framförandet. Tjusningen ligger i detaljerna.

Från hennes hemsida: "Live performance at Super Deluxe, Tokyo, 24th October 2008. Source material recorded with 2 x 8011 DPA hydrophones, 2 x DolphinEAR/PRO hydrophones and 2 x 4060 DPA microphones on a Sound Devices 744T recorder in Greenland, Iceland and Norway."





KK Null, Chris Watson, Z'ev - Number One (Spotify)

Tre namnkunniga avantgardister. KK Null har gjort sig känd inom noisegenren, Chris Watson började i Cabaret Voltaire, men är nu en av de riktigt stora inom fältinspelningsskolan. Han har gjort en hel del ljudarbeten åt BBC:s olika naturdokumentärer. Z'ev är trumslagare.

Det här är en riktig oljudsresa, men utan att för den skull bli särskilt påfrestande. Intensiteten är dock hög och efteråt känner man sig en aningen utmattad och mörbultad. Väl värd resan, precis som med Cindytalk! Här finns hur mycket detaljer att upptäcka som helst.

----------

De senaste albumen har kanske varit en aningens svårlyssnade. Lovade en stor spridning i början av tråden, så ska försöka återkomma med något mer lätttillgängligt framöver.

[jeff_belowski]

Svårlyssnade? Det är väl bara att klicka på länken? Har-har...

[shifts]

Skulle hålla mig från konstigheter, men nu föll jag som en fura för en skiva förra veckan. Den har snabbt blivit en favorit från året som gått. Så utan någon längre väntan, min bästa skiva från 2013:



Marina Rosenfeld - P.A. / Hard Love (Spotify)

Recension på svenska: http://www.soundofmusic.nu/recension/ma ... -hard-love
Recension på engelska: http://www.tinymixtapes.com/music-revie ... -hard-love
Room40 (bolaget): http://emporium.room40.org/products/516 ... -hard-love (jag köpte den härifrån. Hela albumet för $7 i FLAC).

Har inte riktigt hunnit formulera några ord i skallen om denna, mer än att den kittlar mig till förtjusning! Avantgarde-nerv plus dancehall, plus lite inspelat rum och akustisk cello på det. Mums! I recensionen på svenska Sound of music skriver recensenten att det är musik med låg dynamik. Tror han menar något annat än det vi brukar mena, för på den här skivan kan jag dra upp nivån bra mycket mer än jag kan på det mesta annat jag spelar. Några av spåren har duktigt med energi kring låga 20 Hz om man tycker sånt är kul.

Det är en sådan där skiva som när jag lyssnat genom hela med glädje spelar om igen på direkten.

Om någon kunde köra denna via MasVis skulle jag bli en glad(are) prick.

[jeff_belowski]

Är det inte dags igen?

[phloam]

Svårlyssnade? Det är väl bara att klicka på länken? Har-har...

[shifts]

Jo, mycket hög tid. Har lite gött på lager, men har varit lite Faktisktinaktiv på sistone.

[shifts]

Äntligen har jag hittat en skiva värd att nämna i tråden. Har de senaste månaderna lyssnat massvis på Kent - Tigerdrottningen, Jonathan Johansson - Ett språk för dom dömda och Lorentz & Sakarias - Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser som starkast, men har inte känt att de varit nödvändiga att tipsa om i denna tråden. Det är skivor som inte är så svåra att ramla på. Är däremot lite förvånad över att jag gillar dem så, men också att de hållit länge för upprepade lyssning. Särskilt Lorentz & Sakarias…

The Lowland Hundred - The Lowland Hundred (Spotify)
Vet väldigt lite om denna duo. De kommer från Wales och gör i alla fall på detta album (deras tredje, men det första jag bekantat mig med) den form av dystra stämningspop som David Sylvian gjort sig känd för. De använder liknande grepp och ambienta intoning och har lite liknande sångmanér (men passerar sällan över i det irriterande som Sylvian ofta gör enligt mig). Finner även spår av Talk Talk och Rober Wyatt, vilket får sägas vara ett av de godaste omdömen som kan ges. Skivan rör sig sakta framåt, men håller sig absolut inte på samma lugna tysta nivå. Stundtals brakar det loss rejält med allehanda fältinspelningar och oljudskaskader. Mycket fint.

Två ex av skivan finns att beställa från deras Bandcamp sida här.

[phloam]

Tänkte på denna tråd idag och så kom detta! Tackar för tips, jämförelser med DS gör mig nyfiken (håller med om det där "irriterande", men man kanske skulle sakna det om det försvann helt Iaf, less is more, precis som med Björk imho)

[shifts]

phloam: Lyssnade du någonsin på The Lowland Hundred?

[shifts]

The Bug - Angels & Devlis

Har haft lite svårt för The Bug tidigare, men på hans nya skiva träffar han väldigt rätt. Mörk och dystopiskt som sig bör. Orkar inte riktigt bege mig in i genreträsket men kallar väl detta för dubstep lite på slentrian. Fina insatser från flera namnkunniga höjer helt klart skivan.




Alessandro Cortini

Alessandro Cortini – till vardags medlem i Nine Inch Nails – har släppt ny soloskiva av bästa, space-iga flumsyntstil. Ok, kanske inte superflummigt tack och lov, men vaggande mysigt åtminstone.

[phloam]

phloam: Lyssnade du någonsin på The Lowland Hundred?

Lyssnar på dem nu, helt med på det du skriver ovan. Gillar den egensinniga blandningen av stilar, man vet liksom inte vad som kan komma härnäst... annat än många magiska ögonblick

Edit: Alessandro Cortini gillar jag mycket. Alltid roligt med bandmedlemmar som kan stå på egna ben plus att man kan försöka lista ut vad de bidragit med i övrigt..!

[shifts]

Lite i slappaste laget att göra så här, men satte ihop en liten lista efter jag läste Nattlorden och Bill50xs diskussion om att det saknas bra ny musik. Finns ju massor. Det mesta från denna är från 2014:

http://open.spotify.com/user/amlux/play ... cr2lgWtgrF

1. Hildur Gudnadottir - Til baka
2. Hildur Gudnadottir - Li∂ur
3. Arne Deforce, Mika Vainio - Phelgethon (Stream of Fire)
4. Bohren & Der Club of Gore - Verloren (Alles)
5. The Lowland Hundred - 1
6. The Silverman - Fitzroy Cromatry
7. Thomas Köner - Paris (Hour Seven)
8. Mokira - Invitation to Love
9. Vladislav Delay - Vihollinen
10. Oberman Knocks - Dilankex (Original Mix)
11. Dead Blunt - 50 CENT
12. Arne Deforce, Mika Vainio - Styx (River of Rage)
13. Scott Walker, Sunn O))) - Bull
14. Swans - Screen Shot
15. Mirel Wagner - Dreamt of a Wave

[jeff_belowski]

Tycker det är ännu slappare att säga att det inte finns bra, ny musik. Eller, nja, jag
tycker iofs att det krävs en massa arbete för att hitta det om man inte läser tidnigar
eller får tips av omtänksamma människor. Sen är det en smakfråga, men kvallité är
det i den här listan. Jag saknar bara en bild på Hildur...

[shifts]

Dags att ruska liv i den här tråden igen. Har de senaste dagarna fallit djupt ner i Swans samlade skivutgivning och kan inte riktigt smälta hur genomgående bra allting här (i alla fall så långt som jag kommit). Swans är inget nytt under min radar, men jag har hanterat dem en smula styvmoderligt. Förälskat mig i någon låt här och någon låt där, men har när jag lyssnat på hela album fått någon hemskt klibbig ogenomtränglig gröt-känsla. Den här gånger faller däremot allting på plats och förstår inte riktigt hur jag inte kan ha fallit som en fura tidigare.

De har nämnts lite här och där på Faktiskt, men ytterst sporadiskt, så dags att öka frekvensen något. Tipset får bli något nytt som kom efter det att Michael Gira satte ihop bandet igen efter en paus på några år: Swans - The Seer (Spotify)

[Tarzan]

Alltid kul med ett återupplivande