farbman skrev:Svante skrev:phloam skrev:Frågan är alltså om iTunes Radio har tillräckligt stort inflytande för att artister ska rätta sina inspelningar efter den behandling som sker där.
Det är ju bra att iTunes och radion där knappast kan kallas en liten aktör
Jag skulle vilja se det så här: Det är en absolut förutsättning för att loudness war ska upphöra att distributionsmedierna blir medelvärdesbegränsade i stället för toppvärdesbegränsade. Frågan är därmed inte om iTunes ensamt kan förmå producenterna att göra rätt, utan hur länge det dröjer till tillräckligt många har infört R.128 (e.d.) så att producenterna sakta börjar märka att de kan göra något som låter bättre.
Det tog 30 år att hamna där vi är idag och det kommer inte att försvinna över en natt. Varje steg i rätt riktning är ett steg mot att nöta ut den ryggmärgsreflex som allt för många mastrare har idag att trycka ihop allt de får tag i.
Har suttit och försökt diskutera frågan med folk med insyn i branschen.
De som sysslar med mastring hävdar att dom absolut inte på något sätt vill döda inspelningen med denna limitering. Dock så är det deras kunder (Den som beställer jobbet inte de som förväntas köpa skivor) som kräver att få sin inspelning att 'slicka nollan'. Mastringsteknikern har då två val. Tacka nej till ett jobb eller göra som kunden beställt. Allt som oftast får ekonomin styra och man dödar inspelningen för att göra jobbet som kunden beställt. Även om resultatet låter skit.
Säkert är det så. Det är därför jag menar att incitamentet till att "slicka nollan" måste försvinna och det gör det med ett medelvärdesbegränsat medium.
Sett i backspegeln är loudness war en logisk konsekvens av toppvärdesbegränsade medier, psykoakustik och kommersiella intressen. Det enda av de tre som det är realistiskt att fixa är det toppvärdesbegränsade mediet.
Alltför länge har vi försökt fixa det med idealism/antikommersialism, men det funkar inte.
