Jag vill börja med att nämna att jag håller med MichaelG i allt han skriver
här nedan.
Men - Peter reser ett antal intressanta frågor, som jag därför vill kommen-
tera lite i det nedanstående:
petersteindl skrev:MichaelG skrev:Objektivisten skrev:Vad mig anbelangar får prylen mäta hur som helst så länge den fyller sin funktion och låter bra där den är tänkt att implementeras.
Jag håller med så till vida att funktionen är det viktiga - inte hur en komponent mäter. Men för att kunna uppvisa en ändamålsenlig funktion, kan en komponent inte mäta hur som helst. Det är liksom ingen slump att välljudande förstärkare sällan har en
dist på 10%, signalbrusavstånd på 20 dB och
frekvensgång på +/- 10 dB.
Frekvensgång på +/- 10 dB är väl rätt normalt på lyssnarplats i bostadsrum
Om vi bortser ifrån basområdet - mnjae... Både ja och nej.
Det beror på vad man menar med tonkurva. En tonkurva är ju egentligen
bara ett namn för en kurva som ha amplitud på Y-axeln och frekvens på X-
axeln och som på något sätt försöker beskriva en överföringsfunktion.
Och när det gäller sådana där rumsmätningar så är det mycket som kan på-
verka hur kurvan ser ut, som egentligen har mer med mätmetoden att göra
än med rummet. Exempelvis så får man dramatiskt olika kurvor om man gör
mätningen med en svept sinus och varierar svephastigheten. Det beror på
att många av de vindlingar som visas bara är interferenser med gamla ljud
med lågre frekvens som fortfarande klingar kvar i rummet, och som är ömsom
i fas och ömsom ur fas med "direktljudet. Med en annan svephastighet får
men därför toppar och dalar vid andra frekvenser, men överföringsfunktionen
har inte ändrat sig alls.
Så allt som ser ut som krokigheter i en tonkurva, behöver inte vara på ett
entydigt sätt representativt för vaken högtalaren eller rummet. Speciellt inte
om man vill veta hur systemet hanterar musikaliska toner (med ändlig var-
aktighet) som spelas.
Men om det var just basområdet (säg under 300 Hz) du åsyftade så håller
jag förstås med dig om att det är vanligt med sådana avvikelser, oavsett
hu man mäter så länge man inte trollar bort dem med upplösningsbegräns-
ande behandling av mätningen eller mätresultatet.
petersteindl skrev:Högtalare har ofta harmonisk distorsion på mer än 10 % under 50 Hz beroende på nivå.
Well, det har ju även förstärkare, igen beroende på nivå (men vid alla frek-
venser).
Lägger man in sådana där reservationer så är ju ALLA system behäftade
med ickeoändliga rimligt linjära områden.

petersteindl skrev:Signalbrusavstånd på 20 dB kan vara typiska värden då man spelar ung 80 dB hemma där bakgrundsnivån är 60 dB.
Ja, men en bakgrundnivå om 60 dB än som jag ser det ändå att betrakta
som helt oacceptabel.
Så att det är faktum att sådant förekommer (S/N på 20 dB) i riktigt förfärliga
musiklyssningssammanhang (det kan till och med vara värre än så i t ex bilar),
är som jag ser det inte ett giltigt argument för att det skulle vara okej. Alltså
inte på samma sätt som de nämnda tonkurveavvikelserna i basen (när de är i
harmoni med rummet som skapar dem) och distorsion (godartad och sällsynt)
möjligen kan vara det.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).