Trekamp Genelec-KEF-Ino

[petersteindl]

http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=20&ved=0CGQQFjAJOAo&url=http%3A%2F%2Fh24-files.s3.amazonaws.com%2F42685%2F100211-QW3Df.pdf&ei=wl2OUpfdMcmH4ATql4G4CA&usg=AFQjCNGG7ODaJIdF18jNnYpqHMFZbV4x8w

Bökigt hoppas en pdf om LTAS och högtalare poppar upp?

Och ja, det är en metod som också används i samband med tal, ofta brukar man då appen "praat" från Holland

Vilken rolig artikel. Idel kända namn och mycket duktigt folk som ligger bakom och vissa känner även jag från den tiden det begav sig, som Gerhard Elger t.ex. Tackar. Skall läsas.

Alf Gabrielsson är ju jättekänd, likaså Ulf Rosenberg. Håkan Sjögren med Rolf Ingelstam gjorde inspelningar från sent sextital, En Skiva och En skiva till på Proprius är exempel. Det var väl Rolf som trimmade bandspelaren och skötte det tekniska medans Håkan gjorde själva mikrofonplaceringarna om jag inte minns fel. Deras bolag hette SonoConsult.

Klicka på denna: https://www.google.se/search?sourceid=navclient&ie=UTF-8&rlz=1T4GGLJ_enSE275SE275&q=Alf+gabrielsson+h%C3%A5kan+sj%C3%B6gren+proprius

Klicka sedan på: Karolinska Institutet Technical Audiology Report TA No. 82.

Spara filen. Då ser man att Håkan Sjögrens och jag tror även Semmy Lazaroffs inspelningar används. Kul.

Kolla även in denna. http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=1207050

F-n, man börjar bli gammal

Mvh
Peter

[grafpro]

Detta var ju en intressant tråd.

Ja, visst är det! Den talar så att säga till alla sinnen och känslor.

Grafpros mätmetoder kan man säga en del om men jag nöjer mig att konstatera att mätningarna troligtvis har gjorts i fjärrfältet och utanför rumsradien/efterklangsradien/critical distance. Det är att därför betrakta som huvudsakligen representera energitonkurvan. Om det är en lämplig metod att använda för att mäta på närfältsmonitorer kan man ju ifrågasätta.

Nej, det protesterar jag tvärt mot! Om vi är överens om begreppen så är energikurva den totala utstrålningen sammanlagt i alla riktningar. Tonkurva i en viss riktning kan man mäta ekofritt, och mätning i rum ger en blandning genom att direktljudet blandas med ljud som gått en omväg via reflekterande ytor. Då blir det en smaksak vad man menar med närfält och fjärrfält. 1dB påverkan av det ena på det andra? 0,1dB kanske?

Tjejerna och grabbarna på Genelec har varit vänliga nog att mäta både rent direktljud i vissa riktningar (mest framåt), och energikurva. Energikurvan är den längst ner i undre diagrammet.



Jag har mätt på 1-2m avstånd, med avsikt att huvudsakligen få direktljudet. Precis som vid typiskt användande för monitorändamål. Det är uppenbart vad jag också fått. Min kurva har inga likheter med energikurvan, men mycket likhet med direktljudskurvan. Det är också både väntat och avsett. Med en omväg på dubbla avståndet eller mer för reflexer blir de starkt undertryckta, observera över 300Hz, och det räcker för att kalla det närfält och direktljud.

I diagrammen finns också mer som kan vara intressant. I det övre i den övre bilden ses skillnaderna mellan kompensationen för rumseffekt. I öken (överst), i hårt dämpat rum, lätt dämpat rum och placering mot vägg. Sannolikt statistiskt välgrundat.

Peters beskrivning av komplexiteten i högtalarmätningar är nog en mycket bra och kunnig sammanfattning. Men då ska man minnas A Einsten: Keep it simple, as simple as possible, but no simpler.

Det är inte alls hopplöst. Man kan förenkla en bra bit.

[Naqref]

Innan jag svarar på ditt inlägg; vilken efterklangsradie har du i mätrummet?

[Xiro]

Nu när detta hettat till ordentligt vore det schysst om grafpro redovisade tillräckligt med detaljer så att andra med samma förutsättningar kan upprepa mätningarna (edit: hyfsat) exakt.

edit: glömde citatet...

Vilka detaljer saknar du? Tycker nog jag redovisat allt som behövs för att repetera experimentet.

Jag är glad amatör och har säkert missat något. Men jag uppfattar det som att du mätt över en såpass lång tid att rummets akustik inverkar betydande. Då hade det varit intressant att ha en bild/skiss över hela rummet, inte bara foto på bordet där högtalarna stod. Med förklaring av material i olika ytor.

Och du har alltså verkligen mätt med högtalarna på rad på bordet såsom fotot visar? Så är de väl inte tänkta att användas, ingen av dem. Om man har dem på ett bord så står de väl inte vid framkanten. Och man har kanske något för att dämpa första reflexen i bordet, och de är kanske något bakåtlutade för att nå öronen på någon som sitter hyfsat upprätt i en kontorsstol (du nämner ju närfält och monitor). Kanske även betydande invinklade. Och kanske inte mitt i rummet. Du pratar ju om konsumentperspektiv. En medveten konsument använder apparaten inom sitt rekommenderade område.

Och mikrofonens position/rörelse skulle nog beskrivas noggrannare. Jag gissar att du rört den i ett horisontellt plan i höjd med diskanternas centrum.

Jag håller med om poängen med rörlig mikrofon och medelvärdesbildning i en mätning ur lyssnarens perspektiv. Dock ser jag inte det som självklart att mikrofonen endast ska röras i ett horisontellt plan parallellt med direktljudet som når lyssnarens öron. Viss rörelse i höjdled ser jag som motiverad. Har själv sett hur ganska liten höjdrörelse (1-2 dm) har gjort stor skillnad.

Sedan när det gäller all form av produktkritik, produktutveckling och vetenskap är det bra med mycket ödmjukhet, såklart utan avkall på integriteten. Jag tror diskussionen hade blivit mer givande om du presenterat vad du gjort, observerat och upplevt, utan hårda domar, och bett om andras, kanske även Ingvars synpunkter. Man behöver inte handgranater för att skapa intresse/diskussion.

[petersteindl]

Jag undrar om inte skillnaden mellan närfält och fjärrfält definieras av rumsradien.

På rumsradien är nivån på direktljudet = nivån på reflexerna. Proportionen är 1:1 mellan direktljud och reflekterat ljud. Vid ett mätförfarande med rundkännande mikrofon torde rumsradien kanske vara kring 1 meter från högtalaren. Därefter ökar reflexernas andel kraftigt.

Mvh
Peter

[Xiro]

Jag undrar om inte skillnaden mellan närfält och fjärrfält definieras av rumsradien.

På rumsradien är nivån på direktljudet = nivån på reflexerna. Proportionen är 1:1 mellan direktljud och reflekterat ljud. Vid ett mätförfarande med rundkännande mikrofon torde rumsradien kanske vara kring 1 meter från högtalaren. Därefter ökar reflexernas andel kraftigt.

Är det beroende på hur rummet är behandlat/inrett? Tänker mig att t ex mer reflektion och mindre absorption ger mindre rumsradie - man behöver komma närmare för att få 1:1. Eller tänker jag galet?
Varför 1 meter?

[petersteindl]

Jag undrar om inte skillnaden mellan närfält och fjärrfält definieras av rumsradien.

På rumsradien är nivån på direktljudet = nivån på reflexerna. Proportionen är 1:1 mellan direktljud och reflekterat ljud. Vid ett mätförfarande med rundkännande mikrofon torde rumsradien kanske vara kring 1 meter från högtalaren. Därefter ökar reflexernas andel kraftigt.

Är det beroende på hur rummet är behandlat/inrett? Tänker mig att t ex mer reflektion och mindre absorption ger mindre rumsradie - man behöver komma närmare för att få 1:1. Eller tänker jag galet?
Varför 1 meter?

Du tänker rätt. Men det finns en aspekt till, nämligen absorbtionens frekvensberoende och ljudkällans utstrålningsmönster. Jag har dock för mig att man räknar med att ljudkällan räknas som rundstrålande vid sådana mätningar.

Jag tror även att efterklangsradie kan vara ett mer korrekt ord att använda d v s reverberation radius eller critical distance.

Jag har för mig att i normaldämpade bostadsrum av normal storlek är efterklangsradien kring 1 meter (Jag skjuter lite från höften här, men har jag fel så kommer Svante, Naq eller IÖ att rätta mig)

Efter en viss distans har ljudtrycksnivån på direktljudet från ljudkällan sjunkit en viss nivå. Samtidigt ökar nivån på det reflekterade ljudet. När man når avståndet då dessa nivåer är lika stora så befinner man sig på efterklangsradien.

Mvh
Peter

[bomellberg]

Efter en viss distans har ljudtrycksnivån på direktljudet från ljudkällan sjunkit en viss nivå. Samtidigt ökar nivån på det reflekterade ljudet. När man når avståndet då dessa nivåer är lika stora så befinner man sig på efterklangsradien.

Mvh
Peter

Då borde man bygga en mätmetod där man istället för att medelvärdesbilda vitt brus, körde korta pulser av vitt brus, och bara räkna med den del av pulsen som kan anses vara opåverkad av rummet. Det är sedan dessa som ska summeras och medelvärdesbildas.

Nästföljande puls får inte påbörjas förrän rumsbidraget från dem förra klingat ut. Det blir olika lång tid i olika rum, så klart.

[PappaBas]

Efter en viss distans har ljudtrycksnivån på direktljudet från ljudkällan sjunkit en viss nivå. Samtidigt ökar nivån på det reflekterade ljudet. När man når avståndet då dessa nivåer är lika stora så befinner man sig på efterklangsradien.

Mvh
Peter

Då borde man bygga en mätmetod där man istället för att medelvärdesbilda vitt brus, körde korta pulser av vitt brus, och bara räkna med den del av pulsen som kan anses vara opåverkad av rummet. Det är sedan dessa som ska summeras och medelvärdesbildas.

Nästföljande puls får inte påbörjas förrän rumsbidraget från dem förra klingat ut. Det blir olika lång tid i olika rum, så klart.

Eller så mäter man gate:at flera kurvor och medelvärdesbildar dem ARTA ftw.

[sebatlh]

Mja, men nu är väl poängen att få med lite lagom av rummet. Man sveper micken vid lyssningsplats.
Rajt?

I det här fallet 1-2 meter ifrån högtalaren då det bedömdes vara lyssningsavstånd.
Men 2 meter känns som ett rätt långt avstånd från en monitor, speciellt dessa små.

[phon]

Jag har mätt på 1-2m avstånd, med avsikt att huvudsakligen få direktljudet.

Innan jag svarar på ditt inlägg; vilken efterklangsradie har du i mätrummet?

Om mätrummet är det på bilden i första inlägget i tråden så undrar jag samma sak.

[phon]

Här är mitt vardagsrum som är helt utan akustikfix, men där finns en hel del möbler och andra saker.
Några lösa mattor finns också men ej heltäckande. Inget perfekt lyssningsrum men ändå uthärdligt att lyssna i.

[petersteindl]

Efter en viss distans har ljudtrycksnivån på direktljudet från ljudkällan sjunkit en viss nivå. Samtidigt ökar nivån på det reflekterade ljudet. När man når avståndet då dessa nivåer är lika stora så befinner man sig på efterklangsradien.

Mvh
Peter

Då borde man bygga en mätmetod där man istället för att medelvärdesbilda vitt brus, körde korta pulser av vitt brus, och bara räkna med den del av pulsen som kan anses vara opåverkad av rummet. Det är sedan dessa som ska summeras och medelvärdesbildas.

Nästföljande puls får inte påbörjas förrän rumsbidraget från dem förra klingat ut. Det blir olika lång tid i olika rum, så klart.

Varför vitt brus? Om man har vitt brus från DC till 20 kHz så ligger 50% av energiinnehållet mellan 10 kHz och 20 khz. Det betyder att det är väldigt liten del av energin som ligger vid lägre frekvenser med sämre upplösning som följd om jag förstått saken rätt. Vill man ha upplösning i basen så får man ha annan typ av brus samt ta hänsyn till brusets frekvensgång då tonkurvorna representeras. Pulser är en annan metod och Chirpar (stavas det så?) ytterligare en annan.

Då lilltroll och jag mäter så används bl a repetitiva pulser och jag flänger runt med miken Sedan får lilltroll fram ett slags medelvärde från alla positioner där miken har befunnit sig. Man bör försöka ha konstant avstånd från ljudkällan då man förflyttar mikrofonen. Jag brukar vilja dela in mätområden i ytsegment från en sfär på ungefär ½ kvm per segment. 1 meter X 0,5 meter där 0,5 meter är vertikalt. Lyssnarens huvud har ungefär konstant höjd då lyssnaren sitter. Takreflexen ser jag som 45 grader vertikalt och då kan jag mäta i takreflexsegmentet.

Ibland använder sig lilltroll av Matlab och räknar ihop en frekvenskurva från alla mätpunkter

Jag säger sesam och så säger det pliff och så trillar det ut en kurva

Själv mäter jag med ATB. Lilltroll får nöjet att mäta med Clio.

Jag gillar kraftfull redundans.

Mvh
Peter

[Svante]

Ja, det är ju synd att sånt här inte kan diskuteras sakligt.

Högtalarmätning går att göra på många sätt, inget är fel, men man måste förstå vad mätningarna säger. Först när man gör det kan man värdera om de visar något som är intressant.

[petersteindl]

Bump!

Jag undrar om inte skillnaden mellan närfält och fjärrfält definieras av rumsradien.

På rumsradien är nivån på direktljudet = nivån på reflexerna. Proportionen är 1:1 mellan direktljud och reflekterat ljud. Vid ett mätförfarande med rundkännande mikrofon torde rumsradien kanske vara kring 1 meter från högtalaren. Därefter ökar reflexernas andel kraftigt.

Är det beroende på hur rummet är behandlat/inrett? Tänker mig att t ex mer reflektion och mindre absorption ger mindre rumsradie - man behöver komma närmare för att få 1:1. Eller tänker jag galet?
Varför 1 meter?

Du tänker rätt. Men det finns en aspekt till, nämligen absorbtionens frekvensberoende och ljudkällans utstrålningsmönster. Jag har dock för mig att man räknar med att ljudkällan räknas som rundstrålande vid sådana mätningar.

Jag tror även att efterklangsradie kan vara ett mer korrekt ord att använda d v s reverberation radius eller critical distance.

Jag har för mig att i normaldämpade bostadsrum av normal storlek är efterklangsradien kring 1 meter (Jag skjuter lite från höften här, men har jag fel så kommer Svante, Naq eller IÖ att rätta mig)

Efter en viss distans har ljudtrycksnivån på direktljudet från ljudkällan sjunkit en viss nivå. Samtidigt ökar nivån på det reflekterade ljudet. När man når avståndet då dessa nivåer är lika stora så befinner man sig på efterklangsradien.

Mvh
Peter

Phons mätkurva visar nog på att varken Svante, Naq eller IÖ kommer att rätta mig angående ungefär 1 m

Här är mitt vardagsrum som är helt utan akustikfix, men där finns en hel del möbler och andra saker.
Några lösa mattor finns också men ej heltäckande. Inget perfekt lyssningsrum men ändå uthärdligt att lyssna i.

Snygga kurvor. Vad heter hon?

Mvh
Peter

[IngOehman]

Slutsatsen var att piparna upplevdes spela likadant som med enklare grejor medans Linnhögtalaren växte med elektroniken.

DETTA är intressant
Varför kan det bli så tror du o alla andra forumiter?

Snällare impedans. Jag gör alltid vad jag kan för att även enklare elektronik
skall kunna prestera så bra som möjligt.

Det finns högtalare som har så hopplös impedans att precis alla förstärkare
låter helt olika, Det finns till och med en högtalare så är så svår att driva att
det knappt finns någon förstärkare överhuvudtaget som gör det perfekt.

Men sådana högtalare är rätt ovanliga. Det brukar ju gå att hitta förstärkare
som kan driva nästan vad som helst, även om det kan bli väldigt dyrt.


Vh, iö

[IngOehman]

Ja, det är ju synd att sånt här inte kan diskuteras sakligt.

Högtalarmätning går att göra på många sätt, inget är fel, men man måste förstå vad mätningarna säger. Först när man gör det kan man värdera om de visar något som är intressant.

Du har just bevisat att det går att skiva sakliga inlägg.


Vh, iö

[IngOehman]

Jag undrar om inte skillnaden mellan närfält och fjärrfält definieras av rumsradien.

På rumsradien är nivån på direktljudet = nivån på reflexerna. Proportionen är 1:1 mellan direktljud och reflekterat ljud. Vid ett mätförfarande med rundkännande mikrofon torde rumsradien kanske vara kring 1 meter från högtalaren. Därefter ökar reflexernas andel kraftigt.

Mvh
Peter

Njae, nästan.

Du blandar ihop två saker som inte får blandas ihop när man mäter högtalare.
Rumsradien är ett helt och hållet rumsakustisk begrepp och inkluderar inte alls
högtalare. Så vilken kvot man för på en meters avstånd från högtalaren i ett
rum med en RR om 1 meter, är omöjligt att veta om man inte vet en massa om
högtalaren.

Det vill säga - nästan rätt kan bli rätt så fel ibland.

Rumsradien är inget annat än ett rumsakustiskt begrepp. Det säger ingenting
ensamt om vilken kvot mellan direkt och reflekterat ljud man får på ett givet
avstånd.

För att man skall få veta något om det måste man veta hur direktivitetsindex
för högtalarna ser ut också OCH hur spridningnmönstret ser ut. Det sista är
viktigt men glöms ofta bort helt. Men ett högt direktivitetsindex säger inte att
halten direktljud per reflekterat ljud ökar. Det gör det bara om man är i huvud-
riktningen.

Så då måste man addera ännu ett begrepp, vi kan kalla det för den praktiska
kastlängden, som blir RR*DI/RA, där RA är relativ amplitud. Den praktiska kast-
längden blir oftast större än RR, men den kan faktiskt bli mindre också.


Kort sagt - har man inte 100% koll på alla dessa saker och förstår hur de sam-
verkar så blir det lätt bara pannkaka om man försöker mäta med någon tossig
bondsmidesmetod.


Vh, iö

- - - - -

PS. Höll på att glömma det viktigaste - du har helt rätt i att vardagsrum av idag
statistiskt ligger med en efterklangsradie/rumsradie om runt 1 meter.

Vilket enligt min uppfattning är alldeles för dåligt för högklassig musikåtergivning.

[Xiro]

heja öhman du är vår zlatan!

men seriöst, jag är glad att du är med på plan igen

[petersteindl]

Jag undrar om inte skillnaden mellan närfält och fjärrfält definieras av rumsradien.

På rumsradien är nivån på direktljudet = nivån på reflexerna. Proportionen är 1:1 mellan direktljud och reflekterat ljud. Vid ett mätförfarande med rundkännande mikrofon torde rumsradien kanske vara kring 1 meter från högtalaren. Därefter ökar reflexernas andel kraftigt.

Mvh
Peter

Njae, nästan.

Du blandar ihop två saker som inte får blandas ihop när man mäter högtalare.
Rumsradien är ett helt och hållet rumsakustisk begrepp och inkluderar inte alls
högtalare. Så vilken kvot man för på en meters avstånd från högtalaren i ett
rum med en RR om 1 meter, är omöjligt att veta om man inte vet en massa om
högtalaren.

Det vill säga - nästan rätt kan bli rätt så fel ibland.

Rumsradien är inget annat än ett rumsakustiskt begrepp. Det säger ingenting
ensamt om vilken kvot mellan direkt och reflekterat ljud man får på ett givet
avstånd.

För att man skall få veta något om det måste man veta hur direktivitetsindex
för högtalarna ser ut också OCH hur spridningnmönstret ser ut. Det sista är
viktigt men glöms ofta bort helt. Men ett högt direktivitetsindex säger inte att
halten direktljud per reflekterat ljud ökar. Det gör det bara om man är i huvud-
riktningen.

Så då måste man addera ännu ett begrepp, vi kan kalla det för den praktiska
kastlängden, som blir RR*DI/RA, där RA är relativ amplitud. Den praktiska kast-
längden blir oftast större än RR, men den kan faktiskt bli mindre också.


Kort sagt - har man inte 100% koll på alla dessa saker och förstår hur de sam-
verkar så blir det lätt bara pannkaka om man försöker mäta med någon tossig
bondsmidesmetod.


Vh, iö

- - - - -

PS. Höll på att glömma det viktigaste - du har helt rätt i att vardagsrum av idag
statistiskt ligger med en efterklangsradie/rumsradie om runt 1 meter.

Vilket enligt min uppfattning är alldeles för dåligt för högklassig musikåtergivning.

I mitt nästa inlägg skrev jag angående ljudkällans utstrålningsegenskaper vid mätning av rumsradie Det borde redan ha stått i mitt föregående inlägg d v s att högtalaren i så fall är rundstrålande.

Jag undrar om inte skillnaden mellan närfält och fjärrfält definieras av rumsradien.

På rumsradien är nivån på direktljudet = nivån på reflexerna. Proportionen är 1:1 mellan direktljud och reflekterat ljud. Vid ett mätförfarande med rundkännande mikrofon torde rumsradien kanske vara kring 1 meter från högtalaren. Därefter ökar reflexernas andel kraftigt.

Är det beroende på hur rummet är behandlat/inrett? Tänker mig att t ex mer reflektion och mindre absorption ger mindre rumsradie - man behöver komma närmare för att få 1:1. Eller tänker jag galet?
Varför 1 meter?

Du tänker rätt. Men det finns en aspekt till, nämligen absorbtionens frekvensberoende och ljudkällans utstrålningsmönster. Jag har dock för mig att man räknar med att ljudkällan räknas som rundstrålande vid sådana mätningar.

Jag tror även att efterklangsradie kan vara ett mer korrekt ord att använda d v s reverberation radius eller critical distance.

Jag har för mig att i normaldämpade bostadsrum av normal storlek är efterklangsradien kring 1 meter (Jag skjuter lite från höften här, men har jag fel så kommer Svante, Naq eller IÖ att rätta mig)

Efter en viss distans har ljudtrycksnivån på direktljudet från ljudkällan sjunkit en viss nivå. Samtidigt ökar nivån på det reflekterade ljudet. När man når avståndet då dessa nivåer är lika stora så befinner man sig på efterklangsradien.

Mvh
Peter

Precis som du skriver, att mäta högtalare innebär många fallgropar. T.ex. att mäta on-axis då direktljudet kanske är 20 grader off-axis enligt tillverkarens rekommendation. Det kan man få om man vinklar in högtalarna så de korsar varandra långt framför lyssnaren. Sådan situation vill man dock knappast ha vid närfältsmonitorering.

Jag tycker denna kurva är intressant att dissikera.


Det är denna högtalare.



Frekvensgången on-axis verkar ju inte helt fel. Det hade väl i o f kanske varit roligare att redovisa en spikrak kurva ända ner till 20 Hz.

Om JBL har gjort basen så att den uppnår ungefär samma directivity index som deras konstant directivity index horn har strax under 1 kHz så inbillar jag mig att sådana mätresultat uppstår. Känsligheten on-axis bör i så fall vara lika för bas och horn vid delningen.

Det ser ju extremt sobert ut. Låter det lika sobert som det mäter?

Det rör sig ju också om monitorhögtalare fast aningen större så det kanske inte är helt OT.

Mvh
Peter

[single_malt]

Ah, äntligen ett tillfälle att diskutera sakligt och lära sig något!
Beror skillnaderna i utseendet på kurvorna mellan mina och andra "oberoende mätare" och Grafpros mätningar i området över 10 kHz på uppbrytningar i diskantmembranet eller är det bara en orsak av membranets storlek?

[Martin]

Hej single_malt! Vad är det vi ser i bild nr. 2? Är det vertikalresponskurvor mätta direkt som högtalarna står på golvet?

[sebatlh]

Hej single_malt! Vad är det vi ser i bild nr. 2? Är det vertikalresponskurvor mätta direkt som högtalarna står på golvet?

Blå kurva är 5 cm framför diskanten.
Orange kurva är 1 m framför högtalaren.
Röd kurva är 1,7 m framför högtalaren.

Här är tråden i fråga (som Naqref länkade till tidigare) http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ic&t=12068

[Martin]

Aha, tack, verkar rimligt. Jag har en teori om varför den diskanten låter så speciellt som den gör i mitt tycke. Dels ser man det i distorsionsgraferna för högtalaren. Sedan finns det en markant skillnad i spridningsmönstret ovanför 10kHz med ett "resonant" knä någonstans runt 12-16kHz, beroende på vinkel. Det syns tydligt på den medelvärdesbildade grafen som grafpro har mätt upp.

Har ju tidigare uttryckt mina intryck av att den låter lite separerad från resten av ljudet i högtalaren. Att den inte låter som att översta diskanten hänger ihop och hör till resten av ljudet utan den låter lite för sig själv. Särskilt i rum som inte är väldämpade och när man inte sitter och lyssnar rakt mellan högtalarna.

Samtidigt så tycker jag inte högtalarna låter dåligt alls. De har ett ljud som är lätt att tycka om och jag är inte alls förvånad att många gillar ljudet som de presenterar.

Har ju Audaxvarianten av diskanten i mina surroundhögtalare och där funkar den helt ok dessutom när den inte behöver stå för fokuset framtill i ljudbilden. Den är ändå förvånande bra sett till hur enkel den är i konstruktionen och jag tror INO-varianten är ännu lite bättre. Spridningsmässigt borde den vara likartad iofs då frontplattan är exakt samma.

Jag vill be om att ta dessa funderingar och intryck med en nypa salt, då det är min syn på det hela.

[paa]

Jag tror inte huvudintrycket av hur diskantljudet låter beror på saker vid 16 kHz.

[Nattlorden]

Jag tror inte huvudintrycket av hur diskantljudet låter beror på saker vid 16 kHz.

Inte för min del i alla fall (baserat på senaste hörseltesten)...

[Lazyworm]

Jag förstår inte alls avrullningen av PiPs frekvenskurva vid 10kHz-20kHz.

Jag har gjort mätningar på ett par olika och skulle gissa att mikrofonen placerats minst 15grader off-axis från diskanten för att få den kurvan?

Med microfonen precis on-axis så har mina mätningar gett en väldigt rak kurva till 20kHz.

Mina mätmikrofoner är Earthworks M50:
http://www.earthworksaudio.com/?page_id=1468

Trenden med nedåtgående kurva över 10kHz på samtliga högtalare skvallrar om ett samband mellan mätning off-axis på diskanten tillsammans med en Microfon som inte mäter flackt till 20kHz. eller ett av de två fallen.

Edit: Läste nu om den svepande mikrofonförflyttningen och förstår mer den fallande kurvan.

[Martin]

Jag tror inte huvudintrycket av hur diskantljudet låter beror på saker vid 16 kHz.

Inte för min del i alla fall (baserat på senaste hörseltesten)...

Rent krasst, här kan ju vara en liten del av förklaringen varför högtalarna upplevs låta olika. Sist jag testade hörde jag till 18kHz någonting, men visst vad som händer vid 13kHz tror jag har större betydelse för upplevelsen av "översta diskanten".

[Eri]

Distorsion är mätt med 2,8V och för Genelec med uppskattad motsvarande volym. Jag håller med om att det vore relevant med en mätning också på högre nivå. Ska göra det när jag får tid.

Jag saknar uppgift om vid vilket ljudtryck distorsionsmätningarana är gjorda vid. En spänningsuppgift säger ju ingenting.

[Naqref]

Jag har gjort mätningar på ett par olika och skulle gissa att mikrofonen placerats minst 15grader off-axis från diskanten för att få den kurvan?

Mätproceduren är presenterad i förstainlägget.