Mätningar på Scan Speak:s inte oåtkomligt dyra 10"-bas 26W-4558T00:
http://www.scan-speak.dk/datasheet/revi ... 2011-2.pdf
Mätningar på Scan Speaks mycket dyrare och lite större 32W-4878T00:
http://www.scan-speak.dk/datasheet/revi ... 2013-3.pdf
32W-4878T00 i Klang & Ton:
http://www.scan-speak.dk/datasheet/revi ... 2013-2.pdf
Här är ett ihopklippt utdrag med 10" 26W-4558T00 till vänster och 32W-4878T00 till höger:
På figur 13 ser man att 26W-4558T00-elementets motorkraft håller i sig bättre när elementet rör sig utåt än inåt?
Och på figur 15 nedan ser man att fjädringen är mjukare när elementet rör sig utåt?
Borde inte dessa två faktorer bidra till att konen lättare slår utåt än inåt och det skapas asymmetri
Men om elementet monteras i en sluten låda uppstår ju även en sorts geometrisk olinjäritet som beror på luften som ingvar skriver om här
IngOehman skrev:Jag brukar be dem som har svårt att föreställa sig vari problemet ligger,
(nämligen att det är en sorts geometriska problem av liknande slag som
att man kan tjäna pengar på att förhandla med ett pris med 50% för att
sen ecceptera ett påståg om 50%) att föreställa sig en låda med en volym
om 1 liter.
I den lådan är det ett tryck om 1 atmosfär.
Om man i lådan sedan placerar ett baselement som kan pumpa 0,5 liter
luft (utåt eller inåt) så kan man titta på vad som händer med trycket i
lådan...
Pumpar membranet inåt så trycks volymen ihop till 0,5 liter vilket betyder
den dubbla (1/0,5) gastätheten eller dubbla trycket (vilket inte är sant,
men med det sagt så får det ändå duga som exempel).
Pumpar membranet utåt ändras volymen till 1,5 liter och ett gastätheten
blir 0,666... (1/1,5) av vad den var från början.
I första fallet ökar alltså trycket med 1 atmosfär medan tycket i det senare
fallet minskar med bara 1/3 ammosfär!
Men vad spelar det då för roll vad som händer med trycket inuti lådan?,
frågar sig kanske vän av ordning.
Jo, saken är ju den att ett högtalarmembrans rörelser ju inte är oändligt
högohmligt (ostoppbart) drivna, utan rörelsesträckan är en konsekvens
av en kraft som beror av båda insignalen och av membranets haastighet,
och ett antal olika motkrafter, vars förhållanden är frekvensberoende.
Det gör att den hypotetiska utgångspunkten om det dära symmetriskt/
linjärt förflyttade membranet (lika mycket inåt som utåt) inte kommer att
vara för handen om det är ett normalt högtalarelement som satts i lådan,
hur högkvalitativt och välkonstruerat det än är.
I verkligheten så kommer rörelsen att bli deformerad på så vis att det
kommer att slå mera utåt än inåt för en sinusformad insignal - eftersom
det krävs så mycket mera kraft för att trycka ihop 1 liter till en halv liter
än det krävs för att dra isär 1 liter till 1,5 liter.
Distorsionen utanför lådan blir lägre om den blir högre inuti lådan (efter-
som det är ett tecken på att elementets drivimpedans är hög och att det
därför besväras mindra av den geometriska olinjäriteten) och således blir
distorsionen utanför lådan högre om den blir lägre inuti lådan (t ex om
elementet beter sig som en ren kraftgenerator).
Kanske är detta självklarheter för många, men jag har tidigare sett vissa
försöka beskriva problemet som om det vore distorsionen inuti lådan som
man skall vara orolig för, medan det i verkligheten snarare är tvärtom - ju
mera distorsion som elementet förmår hålla emot (vilket betyder att de
blir så hög som geometrin dikterar) desto lägre distorsion får man utanför
lådan!
Det enda praktiskt användbara sättet att effektivt bekämpa klassiskt små
slutna lådors problem (tänker på alla små aktiva subwoofers), är att förse
dem med rörelseåterkoppling (det spelar ingen roll om man återkopplar
läge, hastighet eller acceleration, enda skillnaden är vilken eq eller börvärde
som behövs, men accererationsåterkoppling som regel det som gör det lät-
tast för kontrollelektroniken som sådan att vidmakthålla en hög upplösning,
men med svagheten (gäller även hastighetsåterkoppling) att man förlorar
lägesinfo och därför inte kan motverka DC-vandring) som ökar den mekan-
iska impedansen som konen verkar mot den inneslutna luften närmare oänd-
ligheten. Ju närmare oändligheten impedansen kan pressas ju mera går dist-
orsionen (av just detta) mot noll.
Vh, iö
Alltså är det i en sluten låda enklare för elementet att röra sig utåt och expandera luft, än inåt och komprimera luft.
Detta i kombination med ett element som redan från början har en mjukare upphängning utåt och starkare motor utåt borde dessa olinjäriteter addera tycker jag?
Men om man vänder elementet med magneten utåt i lådan då?
Kan man på så vis lyckas få olinjäriteterna att delvis släcka ut varandra och få ett hyggligt linjärt resultat?
