Lite tjat om hur man bedömer saker och ting.

[Strmbrg]

Om man inte får jämföra blir det rätt svårt. Får man inte jämföra med något alls?

Svara på detta:
Är snöret tillräckligt långt?

Vad är det som blir svårt?

Nä, inte alls svårt, vad tycker du?

Jag har ju redan fått ett svar och det var att det var tillräckligt långt, stämmer det?

Mja, om snöret är tillräckligt långt beror rimligtvis på vad snöret skall åstadkomma. Och i vilken utsträckning längden är en för ändamålet väsentlig parameter.

[Strmbrg]

En anläggning som jag sitter jättenöjd med kan ju bli väldigt dålig när jag fått jämföra den med en annan anläggning.

Fast samtidigt har ju den första anläggningen samma egenskaper före som efter min jämförelse. (Bortsett från slitage, åldrande och så, naturligtvis.)

Eller ett objektiv: Mitt objektiv är så bra att jag inte överhuvudtaget reflekterar över dess prestanda då jag betraktar de bilder jag tagit.
Men, så provar jag att fota med ett annat objektiv...

Ombyte förnöjer, fick hem tre packar polaroidfilm igår. Blir skitdålig kvalité med dem... Där KAN men inte jämföra (det blir i alla fall meningslöst ut ifrån ett tekniskt perspektiv).

Absolut håller jag med om att ombyte kan förnöja. Utan några somhelst förändringar i tillvaron blir ju hela skiten hyfsat meningslös.

[Strmbrg]

Den bästa av två saker kan fortfarande vara dålig. En jämförelse säger bara vad som skiljer de jämförda objekten åt. Inget fel alls att jämföra, men man bör ha klart för sig vad det är man vill ta reda på och vilka slutsatser man kan dra av jämförelsen.

Precis så tänker jag!

Det kan ju vara så att man står i begrepp att skaffa sig något, och tar sig för att jämföra utföranden, specifikationer och priser och vad det nu kan vara.
Men, INGEN visade sig vara bra.
Rankigen gick dock hyfsat lätt att göra. Två av de tolv objekten hamnade dessutom väldigt högt ovanför resten.
Men bra var de inte.

Trots att de vann.

[celef]

Den bästa av två saker kan fortfarande vara dålig. En jämförelse säger bara vad som skiljer de jämförda objekten åt. Inget fel alls att jämföra, men man bör ha klart för sig vad det är man vill ta reda på och vilka slutsatser man kan dra av jämförelsen.

Jo, men det är ju alla som jämför väl medvetna om, ofta tycker jag att det i debatten låter som att folk skulle bli förda bakom ljuset vid jämförelsetestanden, att det skulle finnas en slags ondska vid sådana tester, jag tycker det är synd att det så ofta låter så

[LeifB]

Den bästa av två saker kan fortfarande vara dålig. En jämförelse säger bara vad som skiljer de jämförda objekten åt. Inget fel alls att jämföra, men man bör ha klart för sig vad det är man vill ta reda på och vilka slutsatser man kan dra av jämförelsen.

Precis så tänker jag!

Det kan ju vara så att man står i begrepp att skaffa sig något, och tar sig för att jämföra utföranden, specifikationer och priser och vad det nu kan vara.
Men, INGEN visade sig vara bra.
Rankigen gick dock hyfsat lätt att göra. Två av de tolv objekten hamnade dessutom väldigt högt ovanför resten.
Men bra var de inte.

Trots att de vann.

Klart att man måste ta hänsyn till vad dessa jämförs med.
Pris / prestanda har trots allt en förhållande. Därmed inte sagt att dyrast alltid är bäst.

[celef]

Den bästa av två saker kan fortfarande vara dålig. En jämförelse säger bara vad som skiljer de jämförda objekten åt. Inget fel alls att jämföra, men man bör ha klart för sig vad det är man vill ta reda på och vilka slutsatser man kan dra av jämförelsen.

Precis så tänker jag!

Det kan ju vara så att man står i begrepp att skaffa sig något, och tar sig för att jämföra utföranden, specifikationer och priser och vad det nu kan vara.
Men, INGEN visade sig vara bra.
Rankigen gick dock hyfsat lätt att göra. Två av de tolv objekten hamnade dessutom väldigt högt ovanför resten.
Men bra var de inte.

Trots att de vann.

Höll inte du själv och jämförde bilar nu senast, bil à mot bil b mot bil c, du till och med ville ha andras åsikter, trots att ingen av bilarna var världsbäst så var den en av bilarna som vann och står nu i ditt garage, hur tänkte du då?

[LeifB]

Den bästa av två saker kan fortfarande vara dålig. En jämförelse säger bara vad som skiljer de jämförda objekten åt. Inget fel alls att jämföra, men man bör ha klart för sig vad det är man vill ta reda på och vilka slutsatser man kan dra av jämförelsen.

Jo, men det är ju alla som jämför väl medvetna om, ofta tycker jag att det i debatten låter som att folk skulle bli förda bakom ljuset vid jämförelsetestanden, att det skulle finnas en slags ondska vid sådana tester, jag tycker det är synd att det så ofta låter så

Håller med, men man är allt på sin vakt att dra för snabba slutsatser av tester. Ovetenskap gör att man lätt styrs och köper tester med hull och hår.

[Strmbrg]

Den bästa av två saker kan fortfarande vara dålig. En jämförelse säger bara vad som skiljer de jämförda objekten åt. Inget fel alls att jämföra, men man bör ha klart för sig vad det är man vill ta reda på och vilka slutsatser man kan dra av jämförelsen.

Precis så tänker jag!

Det kan ju vara så att man står i begrepp att skaffa sig något, och tar sig för att jämföra utföranden, specifikationer och priser och vad det nu kan vara.
Men, INGEN visade sig vara bra.
Rankigen gick dock hyfsat lätt att göra. Två av de tolv objekten hamnade dessutom väldigt högt ovanför resten.
Men bra var de inte.

Trots att de vann.

Höll inte du själv och jämförde bilar nu senast, bil à mot bil b mot bil c, du till och med ville ha andras åsikter, trots att ingen av bilarna var världsbäst så var den en av bilarna som vann och står nu i ditt garage, hur tänkte du då?

Jag tycker nog själv att jag jämför lite för mycket.
Jag borde nog jämföra lite mindre. Men jag menar inte att man inte skall jämföra alls, eller ens att mitt förhållningssätt är mycket bättre och mer genomtänkt än någon annans.
Å andra sidan brydde jag mig inte ens om att provköra vare sig Volvo V60 eller V70. Av en händelse fick jag provköra en kollegas 320d. Jag tyckte att den verkade rätt okay, och beställde en.

[AndreasArvidsson]

Den bästa av två saker kan fortfarande vara dålig. En jämförelse säger bara vad som skiljer de jämförda objekten åt. Inget fel alls att jämföra, men man bör ha klart för sig vad det är man vill ta reda på och vilka slutsatser man kan dra av jämförelsen.

Jo, men det är ju alla som jämför väl medvetna om, ofta tycker jag att det i debatten låter som att folk skulle bli förda bakom ljuset vid jämförelsetestanden, att det skulle finnas en slags ondska vid sådana tester, jag tycker det är synd att det så ofta låter så

Ja jag tror att de flesta klara detta bra utan större problem.

[Callisto]

Strömberg, är du osäker på din hifi-rigg. Bottnar inte "ämnet" från den inre rösten som säger, "hur bra är min återgivning här hemma".

[Strmbrg]

Strömberg, är du osäker på din hifi-rigg. Bottnar inte "ämnet" från den inre rösten som säger, "hur bra är min återgivning här hemma".

Nej, jag tror inte det.
Däremot kan jag nog säga att den är bra nog.
Bra nog för att jag skall kunna lyssna på musiken UTAN att distraheras av sådana funderingar.

Däremot - distraheras jag av att soffan jag stter i, ger lite träsmak. Det om något distraherar mitt lyssnande.

[LeifB]

Strömberg

Är det som låter bäst alltid det som engagerar mest?

[Strmbrg]

Strömberg

Är det som låter bäst alltid det som engagerar mest?

Njä, det tror jag inte att det är.
Bäst behöver ju inte ens vara bra, till att börja med.

Och, VAD skall engageras? Min pularådra? I så fall kanske det är en viss fördel om det låter lite sådär o-bra. Tillräckligt bra för att jag skall se någon potential i att pula lite, men inte tillräckligt bra för att jag skall avstå från pulandet.

Men, om du menar engagerar musikmässigt, så pja, det skall åtminstone låta såpass bra att jag blir engagerad i musiken snarare än i hur det låter.

[LeifB]

Strömberg

Är det som låter bäst alltid det som engagerar mest?

Njä, det tror jag inte att det är.
Bäst behöver ju inte ens vara bra, till att börja med.

Och, VAD skall engageras? Min pularådra? I så fall kanske det är en viss fördel om det låter lite sådär o-bra. Tillräckligt bra för att jag skall se någon potential i att pula lite, men inte tillräckligt bra för att jag skall avstå från pulandet.

Men, om du menar engagerar musikmässigt, så pja, det skall åtminstone låta såpass bra att jag blir engagerad i musiken snarare än i hur det låter.

Tänkte främst på musiken, men pularådran är det roliga för min del. Att få prova sig fram för att klämma ur den där sista droppen.

Det sägs ju ofta att om man oavsiktligt minskar ner på sitt lyssnande så är något galet. Kan det stämma? Oengagerat..

[Strmbrg]

Ja, så är det nog.
Det galna kan ju även bero på att man är trött på den musik man har kommit på att man kan lyssna på.
Eller på något annat i tillvaron som distraherar.

[Callisto]

Därför bra med Spotify, alltid "ny" bra musik att finna.

[roggaro]

är ett jäddrans tävlande i dessa tider om precis allt och man blir ju bara så trött............
så visst förstår jag OP (strmbrg) frågeställning

GOTT NYTT tävlande

[roggaro]

Ja, så är det nog.
Det galna kan ju även bero på att man är trött på den musik man har kommit på att man kan lyssna på.
Eller på något annat i tillvaron som distraherar.

men vad ska andra tycka, som är ett tävlande i sig

[LeifB]

Ja, så är det nog.
Det galna kan ju även bero på att man är trött på den musik man har kommit på att man kan lyssna på.
Eller på något annat i tillvaron som distraherar.

men vad ska andra tycka, som är ett tävlande i sig

Vem sa att livet är lätt !

Skönt när man inte har någon typ av dessa tvångstankar.

[roggaro]

Ja, så är det nog.
Det galna kan ju även bero på att man är trött på den musik man har kommit på att man kan lyssna på.
Eller på något annat i tillvaron som distraherar.

men vad ska andra tycka, som är ett tävlande i sig

Vem sa att livet är lätt !

Skönt när man inte har någon typ av dessa tvångstankar.

men håller väl mä dårå (yschliga tvång hitan å ditan)

[roggaro]

fast ändååå "det ska va lätt å leva, annars kan det kvitta" tjoflöjt!

[Conan]

Men, nu gällde frågan inte ATT det är så, utan snarare hur mekanismerna bakom fungerar.
Jag har hållt på och jämfört både det ena och det andra i hela mitt liv.
Jag har dessutom allt som oftast tyckt att detta jämförande varit ganska frustrerande.
Den där stressande känslan av att jag kanske valt fel, eller tappat kollen och inte valt det bästa.
Eller MISSAT det där bästa alternativet fullständigt.

Jag tror det har väldigt mycket att göra med eskalerande valmöjligheter och att vi överskjöljs av reklam för ditten & datten hela tiden. Förr i tiden, på bondgården, när köttkniven din vart dålig gick du till grosshandlaren och köpte den köttkniv han hade hemma. Du gick hem helnöjd med din nya kniv och tänkte inte mer på saken.

I dag har du hundratals knivar att välja mellan och alla tillverkare basunerar ut att just deras kniv är det bästa du kan välja. Du läser tester på nätet och diskuterar med vänner, bekanta och "grabbarna på forat" och nagelfar sen dina krav på kniven i minsta detalj för att se om du hittar det optimala valet för dig.

Tillslut hugger (!) du till på en handsmidd, koreansk kockkniv med anor från 1400-talet och känner att du gjort ett optimalt val baserat på tillgänglig information, men... det finns ju de som säger att stålet ijust den kniven är lite för hårt och kan chippa sig om man skärper den fel... och din jobbkollega skulle aldrig välja din koreanska kniv framför sin egen tyska... och se TV-kocken där som alltid har kört med den där kniven från Staterna - han måste väl veta ett å annat om knivar...

Summa sumarum; du har förmodligen fått en bättre kniv än bonden som tog vad grosshandlaren hade hemma, men risken är stor att du är mindre nöjd med din nya kniv.

Jag tror man kan komma runt mycket av hetsen med att ständigt vilja välja bästa bredbandet, gympadojan eller fönsterputsmedlet genom att "välja sina fighter" och fokusera på vad som verkligen är viktigt i livet. Tycker man att hifi är det roligaste som finns, kanske man kan skita i att alltid försöka välja bästa tandkrämen på ICA. Ta alltid ett bestämt fabrikat på tandkrämen eller välj det billigaste så blir du säkert nöjd med din nya tandkräm på kvällen när du ska borsta.

[Strmbrg]

Tänkvärt.

Det enorma utbudet betyder ju dessutom inte att det är särskilt stora skillnader mellan prylarna. Utbudet är ju inte till för konsumenten utan bottnar i att jättemånga vill vara med och sälja i stort sett samma saker.
Konsumenten får väl egentligen mest problem av det?

Den där tanken som jag förstått att många har, om att "Man vill ju ha det bästa.", den har jag lite svårt att förlika mig med. Inte så att jag menar att det är FEL att tänka så, men jag förstår inte den tanken - vilket ju är en helt annan sak, egentligen.
Samma sak här: Vilka är MEKANISMERNA bakom en sådan målsättning?
Det bästa kanske är bäst i sådana avseenden som inte spelar någon roll?

Eller spelar ALLT roll?

Fan vad jag är jobbig.

[Bagaget]

Alla vill ha det bästa de kan få för då överlever deras avkomma.

Resten kan du utveckla ur det...

[Conan]

Det är väl inte konstigt att det kan kännas otillfredställande att ha valt en vara som sen skulle visa sig vara sämre än en annan vara du lika gärna kunde ha valt? Vi har ju ett enormt utbud och det står dig fritt att välja, så om det då inte blir optimalt så är ju felet i slutändan ditt:

"Vaffan, betalar du 499:-/mån för bredband 100/10, bundet i 24 månader och från den där skitleverantören!? Hur tänkte du där egentligen!?"

[LeifB]

Tänkvärt.

Det enorma utbudet betyder ju dessutom inte att det är särskilt stora skillnader mellan prylarna. Utbudet är ju inte till för konsumenten utan bottnar i att jättemånga vill vara med och sälja i stort sett samma saker.
Konsumenten får väl egentligen mest problem av det?

Den där tanken som jag förstått att många har, om att "Man vill ju ha det bästa.", den har jag lite svårt att förlika mig med. Inte så att jag menar att det är FEL att tänka så, men jag förstår inte den tanken - vilket ju är en helt annan sak, egentligen.
Samma sak här: Vilka är MEKANISMERNA bakom en sådan målsättning?
Det bästa kanske är bäst i sådana avseenden som inte spelar någon roll?

Eller spelar ALLT roll?

Fan vad jag är jobbig.

Nu börjar vi gå djupare ner i hur vi konsumenter tänker vid ett inköp.
Om jag tittar på mig själv så gillar jag att gå på typ ICA och hitta fynden för dagen medan Svensson plockar åt sina saker från sin inköpslista och skyndar kvickt ut från affären.
En sak senaste året är att jag har nöjt mig med de vettigaste och billigaste sakerna när det gäller olika köksredskap och maskiner. Kanske inte det bästa valet men helt ok resultat av dylika inköp. Dvs inga skrytgrejer och statusprylar men fyller sin uppgift.

Är det fel att snåla på det som man inte använder ofta??

[Strmbrg]

Alla vill ha det bästa de kan få för då överlever deras avkomma.

Resten kan du utveckla ur det...

Jag förmodar att du kopplar den grundläggande överlevnadsinstinkten rakt av till hifi.
Men, jag utgår nog från att du har lite mer detaljerade tankar kring det.

Jag till exempel, vill sällan ha det bästa möjliga. Jag vill ha det som är riktigt bra. Så mycket mer än så ser jag ingen anledning att sträva efter.

Men, det kanske bara gäller sådana som mig, som inte heller vill ha barn, och därmed inte har någon inbyggd fortlevnadsinstikt via avkomma?
Nej, jag ironiserar inte - om någon tror det - kom bara att associera i de banorna och såg en möjlig koppling som känns lite intressant.

[hcl]

Tänkvärt.

Det enorma utbudet betyder ju dessutom inte att det är särskilt stora skillnader mellan prylarna. Utbudet är ju inte till för konsumenten utan bottnar i att jättemånga vill vara med och sälja i stort sett samma saker.
Konsumenten får väl egentligen mest problem av det?

Den där tanken som jag förstått att många har, om att "Man vill ju ha det bästa.", den har jag lite svårt att förlika mig med. Inte så att jag menar att det är FEL att tänka så, men jag förstår inte den tanken - vilket ju är en helt annan sak, egentligen.
Samma sak här: Vilka är MEKANISMERNA bakom en sådan målsättning?
Det bästa kanske är bäst i sådana avseenden som inte spelar någon roll?

Eller spelar ALLT roll?

Fan vad jag är jobbig.

Man får nog inse att man inte kan (orkar med, engagera sig, spendera tid på) allt till den grad att man alltid kan göra (i någon mening) optimala val. Det får bli "tillräckligt bra" då det spelar mindre roll och "så bra man kan" då man tycker att det spelar roll. Allt är upp till var och en. Det man ändå bör göra är nog att känna efter vad man själv har lust med och vill bry sig om. Vad är viktigt egentligen? Vad gör livet meningsfullt?

[Strmbrg]

Tänkvärt.

Det enorma utbudet betyder ju dessutom inte att det är särskilt stora skillnader mellan prylarna. Utbudet är ju inte till för konsumenten utan bottnar i att jättemånga vill vara med och sälja i stort sett samma saker.
Konsumenten får väl egentligen mest problem av det?

Den där tanken som jag förstått att många har, om att "Man vill ju ha det bästa.", den har jag lite svårt att förlika mig med. Inte så att jag menar att det är FEL att tänka så, men jag förstår inte den tanken - vilket ju är en helt annan sak, egentligen.
Samma sak här: Vilka är MEKANISMERNA bakom en sådan målsättning?
Det bästa kanske är bäst i sådana avseenden som inte spelar någon roll?

Eller spelar ALLT roll?

Fan vad jag är jobbig.

Nu börjar vi gå djupare ner i hur vi konsumenter tänker vid ett inköp.
Om jag tittar på mig själv så gillar jag att gå på typ ICA och hitta fynden för dagen medan Svensson plockar åt sina saker från sin inköpslista och skyndar kvickt ut från affären.
En sak senaste året är att jag har nöjt mig med de vettigaste och billigaste sakerna när det gäller olika köksredskap och maskiner. Kanske inte det bästa valet men helt ok resultat av dylika inköp. Dvs inga skrytgrejer och statusprylar men fyller sin uppgift.

Är det fel att snåla på det som man inte använder ofta??

Rent mentalt inbillar jag mig att det är ganska enkelt att ha "det bästa" som ledstjärna och målsättning
Lite mer funderande krävs nog om man vill balansera olika aspekter mot varandra med utgångspunkt i sina egna värderingar. Alltså att reflektera över hur bra saker man vill ha.
Och även priset på saken bör ju vara en aspekt som påverkar prylens total-braighet.

Alltså, en väldigt dyr och onödigt högspecad pryl kan ju då betraktas som en sämre pryl än en lite billigare men nödigt specad grunka.

[Strmbrg]

Tänkvärt.

Det enorma utbudet betyder ju dessutom inte att det är särskilt stora skillnader mellan prylarna. Utbudet är ju inte till för konsumenten utan bottnar i att jättemånga vill vara med och sälja i stort sett samma saker.
Konsumenten får väl egentligen mest problem av det?

Den där tanken som jag förstått att många har, om att "Man vill ju ha det bästa.", den har jag lite svårt att förlika mig med. Inte så att jag menar att det är FEL att tänka så, men jag förstår inte den tanken - vilket ju är en helt annan sak, egentligen.
Samma sak här: Vilka är MEKANISMERNA bakom en sådan målsättning?
Det bästa kanske är bäst i sådana avseenden som inte spelar någon roll?

Eller spelar ALLT roll?

Fan vad jag är jobbig.

Man får nog inse att man inte kan (orkar med, engagera sig, spendera tid på) allt till den grad att man alltid kan göra (i någon mening) optimala val. Det får bli "tillräckligt bra" då det spelar mindre roll och "så bra man kan" då man tycker att det spelar roll. Allt är upp till var och en. Det man ändå bör göra är nog att känna efter vad man själv har lust med och vill bry sig om. Vad är viktigt egentligen? Vad gör livet meningsfullt?

Nej, usch!
Många gånger har jag ju scannat av ett enormt utbud av saker - i förhoppning om att scannadet skall löna sig.
Men antingen blir man utmattad och mer eller mindre förvirrad eller så konstaterar man att det bara var en tidsödande process, eftersom skillnaderna var betydligt mindre än antalet alternativ.