24/96, mest luft eller?

[Strmbrg]

Vid vilken samplerate (provtagningsfrekvens?) skulle ni säga att uppenbara konstigheter skulle höras?
Hur skulle exempelvis en samplerate på 8 kHz låta? Skulle det låta "helt okay" om toner under denna rate? Om vi skiter i eventuellt övertonsspektra från genereringen.
Detta kanske var en prestige-sänkande fråga som visar hur lite jag vet. Men det kan man ju skita i om man vill.

[Morello]

Samplingsfrekvensen definierar den högsta frekvens som kan återges. Med 8 KHs samplingsfrekvens så blir frekvensomfånget DC- 4kHz, dvs som en bra telefon.

[Kaha]

Pedagogisk bild eller bara nys?



I ruta ett står det "original" i ruta 2 "16/44" i ruta 3 "24/96"

I princip bara nys.

De där rektangulära formerna representerar på intet sätt gränsen för vågformer som går att representera av respektive format. Dumheterna
att illustrera vad sampling innebär på det där viset har pågått allt sedan
CD-systemet var nytt.

Varje sample representerar INTE en DC-nivå som hålls tills nästa sample
tar över. Ett sample representerar, i tiden, en puls som i tiden har funk-
tionen k*A*sinX/X, där A är summan av bitvikterna för resp sample.

Vilket betyder?
För mig, som amatör, betyder detta att man digitaliserar en analog signal och vid omvandlingen till analogt så interpolerar systemet det som saknas. Dvs vid ett "trappsteg" så räknar systemet ut en glidande signal däremellan. Men om nu inte signalen ser så ut i original?

/ B

Den delen som av ursprungssignalen som inte ser ut som den rekonstruerade signalen, kan du inte höra. Den ligger över halva samplingsfrekvensen. Allt under under halva samplingsfrekvensen återges.

[Martin]

Pedagogisk bild eller bara nys?



I ruta ett står det "original" i ruta 2 "16/44" i ruta 3 "24/96"

I princip bara nys.

De där rektangulära formerna representerar på intet sätt gränsen för vågformer som går att representera av respektive format. Dumheterna
att illustrera vad sampling innebär på det där viset har pågått allt sedan
CD-systemet var nytt.

Varje sample representerar INTE en DC-nivå som hålls tills nästa sample
tar över. Ett sample representerar, i tiden, en puls som i tiden har funk-
tionen k*A*sinX/X, där A är summan av bitvikterna för resp sample.

Vilket betyder?
För mig, som amatör, betyder detta att man digitaliserar en analog signal och vid omvandlingen till analogt så interpolerar systemet det som saknas. Dvs vid ett "trappsteg" så räknar systemet ut en glidande signal däremellan. Men om nu inte signalen ser så ut i original?

/ B

Tänk dig ett digitaliserat system som ett brant lågpassfilter med ett visst brusgolv för originalsignalen. Lågpassfiltrets frekvens bestäms av halva samplingsfrekvensen och brusgolvet beror av bitdjupet. Det är ingen interpolering utan samplingarna som representeras i är i sig själva en del av lågpassfiltret. Man kan se det matematiskt som pulser med bestämt tidsavstånd som läggs ihop till en signal. Brusgolvet hamnar i storleksordningen på nivåfelen som blir mellan minst signifikanta biten och den förfiltrerade originalsignalen.

Högre frekvenser än halva samplingsfrekvensen kommer inte att hinna uppfattas korrekt i samplingen utan filtreras bort innan så att det inte uppstår missljud av dem (vikningsdistorsion).

[IngOehman]

Det är en snygg presentation onekligen.

Samma information fanns dock att läsa i MoLt för jag tror det är 23 år
sedan jag skrev artiklarna.


Vh, iö

[Strmbrg]

Samplingsfrekvensen definierar den högsta frekvens som kan återges. Med 8 KHs samplingsfrekvens så blir frekvensomfånget DC- 4kHz, dvs som en bra telefon.

Men ger den samplingsfrekvensen någon väsentlig inverkan på området 0-4kHz?
Alltså hörbar inverkan?

[pLudio]

Samplingsfrekvensen definierar den högsta frekvens som kan återges. Med 8 KHs samplingsfrekvens så blir frekvensomfånget DC- 4kHz, dvs som en bra telefon.

Men ger den samplingsfrekvensen någon väsentlig inverkan på området 0-4kHz?
Alltså hörbar inverkan?

Du får en helt korrekt återgivning av 0-4kHz.

[Strmbrg]

Samplingsfrekvensen definierar den högsta frekvens som kan återges. Med 8 KHs samplingsfrekvens så blir frekvensomfånget DC- 4kHz, dvs som en bra telefon.

Men ger den samplingsfrekvensen någon väsentlig inverkan på området 0-4kHz?
Alltså hörbar inverkan?

Du får en helt korrekt återgivning av 0-4kHz.

Misstänkte det.

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

[AndreasArvidsson]

Samplingsfrekvensen definierar den högsta frekvens som kan återges. Med 8 KHs samplingsfrekvens så blir frekvensomfånget DC- 4kHz, dvs som en bra telefon.

Men ger den samplingsfrekvensen någon väsentlig inverkan på området 0-4kHz?
Alltså hörbar inverkan?

Du får en helt korrekt återgivning av 0-4kHz.

Misstänkte det.

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

Musik för hundar är en ännu outforskad marknad?

[pLudio]

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

Dämpa din audiophilia nervosa.

Men lite högre samplingsfrekvens än 44.1kHz underlättar bortfiltreringen av skräpet utan att inverka på det hörbara området.

[Strmbrg]

Samplingsfrekvensen definierar den högsta frekvens som kan återges. Med 8 KHs samplingsfrekvens så blir frekvensomfånget DC- 4kHz, dvs som en bra telefon.

Men ger den samplingsfrekvensen någon väsentlig inverkan på området 0-4kHz?
Alltså hörbar inverkan?

Du får en helt korrekt återgivning av 0-4kHz.

Misstänkte det.

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

Musik för hundar är en ännu outforskad marknad?

Plus att jag får tillfälle att tjacka ett par sådana där läckra supertwittrare från Tannoy.

Tannoy Supertwittrer Carl Bildt edition.

[Bill50x]

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

Av samma anledning som man inte sparar musik i 128k mp3 bara för att det låter OK i sin iPhone... Eller att en 72 dpi-bild ser helt OK ut i fullskärm på 23"-skärmen...

/ B

[Bill50x]

Pedagogisk bild eller bara nys?

I ruta ett står det "original" i ruta 2 "16/44" i ruta 3 "24/96"

I princip bara nys.
De där rektangulära formerna representerar på intet sätt gränsen för vågformer som går att representera av respektive format. Dumheterna
att illustrera vad sampling innebär på det där viset har pågått allt sedan CD-systemet var nytt.

Varje sample representerar INTE en DC-nivå som hålls tills nästa sample
tar över. Ett sample representerar, i tiden, en puls som i tiden har funk-
tionen k*A*sinX/X, där A är summan av bitvikterna för resp sample.

Vilket betyder?
För mig, som amatör, betyder detta att man digitaliserar en analog signal och vid omvandlingen till analogt så interpolerar systemet det som saknas. Dvs vid ett "trappsteg" så räknar systemet ut en glidande signal däremellan. Men om nu inte signalen ser så ut i original?

Tänk dig ett digitaliserat system som ett brant lågpassfilter med ett visst brusgolv för originalsignalen. Lågpassfiltrets frekvens bestäms av halva samplingsfrekvensen och brusgolvet beror av bitdjupet. Det är ingen interpolering utan samplingarna som representeras i är i sig själva en del av lågpassfiltret. Man kan se det matematiskt som pulser med bestämt tidsavstånd som läggs ihop till en signal. Brusgolvet hamnar i storleksordningen på nivåfelen som blir mellan minst signifikanta biten och den förfiltrerade originalsignalen.

Högre frekvenser än halva samplingsfrekvensen kommer inte att hinna uppfattas korrekt i samplingen utan filtreras bort innan så att det inte uppstår missljud av dem (vikningsdistorsion).

Det är just detta jag inte förstår. Vad har tex brus med det hela att göra? Jag frågar mig snarare, vart försvinner de signaler som finns mellan (trapp-)stegen? För mig innebär det att bortfiltrerad information återskapas, det är alltså inte det som fanns från början.

/ B

[Martin]

Signalen behöver vara periodisk över flera "trappsteg" (samples) för att den ska återskapas likadant som den filtrerade ursprungssignalen, dvs under en viss frekvens återskapas signalen noggrant; ovanför återskapas den helst inte alls eftersom det bara skulle bli fel. Bruset blir överlagrat på signalen i form av nivåfel som är lika små som nivåskillnaden av den minsta signifikanta biten. Det blir den praktiska upplösningen i signalen: onnogrannheten. Om ljuden är så låga i nivå att de hamnar under brusgolvet så passerar de inte igenom systemet.

Så svaret är att signalerna mellan trappstegen försvinner i systemet eftersom de har för hög frekvens. Är frekvensen inom bandbredden för systemet så kommer det synas på flera utav trappstegen och kan därför återskapas korrekt men med ett tillagt brus på en viss nivå -96dB under max-nivån för CD.

[shifts]

Bill50x: Se filmen.

[pLudio]

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

Av samma anledning som man inte sparar musik i 128k mp3 bara för att det låter OK i sin iPhone... Eller att en 72 dpi-bild ser helt OK ut i fullskärm på 23"-skärmen...

En helt tokig jämförelse då mp3-filen inte kan återskapa signalen helt korrekt.

[Bill50x]

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

Av samma anledning som man inte sparar musik i 128k mp3 bara för att det låter OK i sin iPhone... Eller att en 72 dpi-bild ser helt OK ut i fullskärm på 23"-skärmen...

En helt tokig jämförelse då mp3-filen inte kan återskapa signalen helt korrekt.

Kan en 16-44-signal återskapas korrekt? Är den verkligen exakt densamma som den analoga signalen den skapades ifrån? I teorin, ja kanske. Men i praktiken med de omvandlingar det medför?

/ B

[pLudio]

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

Av samma anledning som man inte sparar musik i 128k mp3 bara för att det låter OK i sin iPhone... Eller att en 72 dpi-bild ser helt OK ut i fullskärm på 23"-skärmen...

En helt tokig jämförelse då mp3-filen inte kan återskapa signalen helt korrekt.

Kan en 16-44-signal återskapas korrekt? Är den verkligen exakt densamma som den analoga signalen den skapades ifrån? I teorin, ja kanske. Men i praktiken med de omvandlingar det medför?

CD-formatet ger möjligheten i alla fall, det gör inte mp3-formatet.

Och du slipper ju inte implementationsproblemen med ett 24/192-format.

[Kronkan]

Någon har (i mitt tycke) splittrat dialogen i olika trådar. Här kopierar jag in vad Kaha har bidragit med (i en annan onödig tråd) som jag tycker kan vara värdefullt.

Alltså att det går under vissa förhållanden att höra en skillnad mellan cd och en fil med mera högupplöst material. Men förhållandena verkar ha väldigt lite med normala lyssningsförhållanden. Så jag fortsätter att sova lugnt. Bekymret är ju hur musiken bearbetas efter inspelning.

Vil man ta reda på hur begränsningarna i CD-systemet låter (eller inte låter), så kan man ju alltid göra en F/E-lyssning på ett 16bitars 44,1kHz A/D/A system. En sådan lyssning är t ex publicerad här av AES.

I klartext om jag förstår resultatet rätt. Det går inte att normalt att höra någon skillnad mellan cd och ett mera högupplöst format.

Ja, i det testet, kunde ingen höra skillnad mellan högupplöst format och högupplöst format som också passerat genom en "CD-kedja", på rimliga nivåer.
Den enda person som lyckades pricka någon skillnad gjorde det genom att bara lyssna på ett väldig svagt parti och spela upp det ca 10 db högre än vad som skulle vara max volym på skivan.

[Strmbrg]

Så, vad skulle då SYFTET vara med att öka samplingsfrekvensen till säg det dubbla av de 44 kHz som CD-systemet använder?

Dämpa din audiophilia nervosa.

Men lite högre samplingsfrekvens än 44.1kHz underlättar bortfiltreringen av skräpet utan att inverka på det hörbara området.

Det är ingen somhelst audiophilia nervosa. Jag är bara intresserad av hur det fungerar.
Och alldeles oavsett hur det fungerar, så tycker jag att CD-formatet fungerar bra.

[pLudio]

Det är ingen somhelst audiophilia nervosa. Jag är bara intresserad av hur det fungerar.
Och alldeles oavsett hur det fungerar, så tycker jag att CD-formatet fungerar bra.

Jag menar syftet är att dämpa folks audiophilia nervosa, inte att du skall dämpa din nyfikenhet.

Som "vi botar din huvudvärk".

[pLudio]

Någon har (i mitt tycke) splittrat dialogen i olika trådar. Här kopierar jag in vad Kaha har bidragit med (i en annan onödig tråd) som jag tycker kan vara värdefullt.

Alltså att det går under vissa förhållanden att höra en skillnad mellan cd och en fil med mera högupplöst material. Men förhållandena verkar ha väldigt lite med normala lyssningsförhållanden. Så jag fortsätter att sova lugnt. Bekymret är ju hur musiken bearbetas efter inspelning.

Vil man ta reda på hur begränsningarna i CD-systemet låter (eller inte låter), så kan man ju alltid göra en F/E-lyssning på ett 16bitars 44,1kHz A/D/A system. En sådan lyssning är t ex publicerad här av AES.

I klartext om jag förstår resultatet rätt. Det går inte att normalt att höra någon skillnad mellan cd och ett mera högupplöst format.

Ja, i det testet, kunde ingen höra skillnad mellan högupplöst format och högupplöst format som också passerat genom en "CD-kedja", på rimliga nivåer.
Den enda person som lyckades pricka någon skillnad gjorde det genom att bara lyssna på ett väldig svagt parti och spela upp det ca 10 db högre än vad som skulle vara max volym på skivan.

"In one brief test with two subjects we added 14 dB of gain to the reference level quoted and tested the two sources with no input signal, to see whether the noise level of the CD audio channel [which has no noise shaping] would prove audible. Although one of the subjects was uncertain of his ability to hear the noise, both achieved results of 10/10 in detecting the CD loop."

http://drewdaniels.com/audible.pdf

[hcl]

Någon har (i mitt tycke) splittrat dialogen i olika trådar. Här kopierar jag in vad Kaha har bidragit med (i en annan onödig tråd) som jag tycker kan vara värdefullt.

Alltså att det går under vissa förhållanden att höra en skillnad mellan cd och en fil med mera högupplöst material. Men förhållandena verkar ha väldigt lite med normala lyssningsförhållanden. Så jag fortsätter att sova lugnt. Bekymret är ju hur musiken bearbetas efter inspelning.

Vil man ta reda på hur begränsningarna i CD-systemet låter (eller inte låter), så kan man ju alltid göra en F/E-lyssning på ett 16bitars 44,1kHz A/D/A system. En sådan lyssning är t ex publicerad här av AES.

I klartext om jag förstår resultatet rätt. Det går inte att normalt att höra någon skillnad mellan cd och ett mera högupplöst format.

Ja, i det testet, kunde ingen höra skillnad mellan högupplöst format och högupplöst format som också passerat genom en "CD-kedja", på rimliga nivåer.
Den enda person som lyckades pricka någon skillnad gjorde det genom att bara lyssna på ett väldig svagt parti och spela upp det ca 10 db högre än vad som skulle vara max volym på skivan.

"In one brief test with two subjects we added 14 dB of gain to the reference level quoted and tested the two sources with no input signal, to see whether the noise level of the CD audio channel [which has no noise shaping] would prove audible. Although one of the subjects was uncertain of his ability to hear the noise, both achieved results of 10/10 in detecting the CD loop."

http://drewdaniels.com/audible.pdf

Den här tråden innehåller en del intressant läsning på temat.

[Kronkan]

Någon har (i mitt tycke) splittrat dialogen i olika trådar. Här kopierar jag in vad Kaha har bidragit med (i en annan onödig tråd) som jag tycker kan vara värdefullt.

Alltså att det går under vissa förhållanden att höra en skillnad mellan cd och en fil med mera högupplöst material. Men förhållandena verkar ha väldigt lite med normala lyssningsförhållanden. Så jag fortsätter att sova lugnt. Bekymret är ju hur musiken bearbetas efter inspelning.

Vil man ta reda på hur begränsningarna i CD-systemet låter (eller inte låter), så kan man ju alltid göra en F/E-lyssning på ett 16bitars 44,1kHz A/D/A system. En sådan lyssning är t ex publicerad här av AES.

I klartext om jag förstår resultatet rätt. Det går inte att normalt att höra någon skillnad mellan cd och ett mera högupplöst format.

Ja, i det testet, kunde ingen höra skillnad mellan högupplöst format och högupplöst format som också passerat genom en "CD-kedja", på rimliga nivåer.
Den enda person som lyckades pricka någon skillnad gjorde det genom att bara lyssna på ett väldig svagt parti och spela upp det ca 10 db högre än vad som skulle vara max volym på skivan.

"In one brief test with two subjects we added 14 dB of gain to the reference level quoted and tested the two sources with no input signal, to see whether the noise level of the CD audio channel [which has no noise shaping] would prove audible. Although one of the subjects was uncertain of his ability to hear the noise, both achieved results of 10/10 in detecting the CD loop."

http://drewdaniels.com/audible.pdf

Citerar nedan lite ur den redovisning av den test som pLudio länkar till. Det verkar vara såsom jag misstänker att materialet som finns på SACD inte är begränsat på det sätt såsom CD-utgåvorna är.
Men att det inte princip inte finns någon hörbar skillnad mellan cd och mera högupplöst material. Utan den hörbara skillnaden, om sådan finns, beror på att musikindustrin väljer att levererara komprimerad och limiterad musik till den stora massan av musiklyssnare.

......................................................................................
"Though our tests failed to substantiate the claimed advantages
of high-resolution encoding for two-channel audio,
one trend became obvious very quickly and held up
throughout our testing: virtually all of the SACD and
DVD-A recordings sounded better than most CDs—
sometimes much better. Had we not “degraded” the sound
to CD quality and blind-tested for audible differences, we
would have been tempted to ascribe this sonic superiority
to the recording processes used to make them.
Plausible reasons for the remarkable sound quality of
these recordings emerged in discussions with some of the
engineers currently working on such projects. This portion
of the business is a niche market in which the end users are
preselected, both for their aural acuity and for their willingness
to buy expensive equipment, set it up correctly,
and listen carefully in a low-noise environment.
Partly because these recordings have not captured a
large portion of the consumer market for music, engineers
and producers are being given the freedom to produce
recordings that sound as good as they can make them,
without having to compress or equalize the signal to suit
lesser systems and casual listening conditions. These recordings
seem to have been made with great care and
manifest affection, by engineers trying to please themselves
and their peers. They sound like it, label after label.
High-resolution audio discs do not have the overwhelming
majority of the program material crammed into the top 20
(or even 10) dB of the available dynamic range, as so
many CDs today do.
Our test results indicate that all of these recordings
could be released on conventional CDs with no audible
difference. They would not, however, find such a reliable
conduit to the homes of those with the systems and listening
habits to appreciate them. The secret, for two-channel
recordings at least, seems to lie not in the high-bit recording
but in the high-bit market".

[IngOehman]

Samplingsfrekvensen definierar den högsta frekvens som kan återges. Med 8 KHs samplingsfrekvens så blir frekvensomfånget DC- 4kHz, dvs som en bra telefon.

Men ger den samplingsfrekvensen någon väsentlig inverkan på området 0-4kHz?
Alltså hörbar inverkan?

Du får en helt korrekt återgivning av 0-4kHz.

Ja, och nej.

Hörseln har lite speciella egenskaper som gör att det inte blir riktigt rätt
att utgå ifrån bara statiska egenskaper, under vissa förutsättningar.

Även om vi bara hör upp till 4 kHz så betyder det inte nödvändigtvis att
vi klarar oss med en bandbredd på 4 kHz. Men nästan sant att vi gör det
är det.


Vh, iö

[Strmbrg]

Samplingsfrekvensen definierar den högsta frekvens som kan återges. Med 8 KHs samplingsfrekvens så blir frekvensomfånget DC- 4kHz, dvs som en bra telefon.

Men ger den samplingsfrekvensen någon väsentlig inverkan på området 0-4kHz?
Alltså hörbar inverkan?

Du får en helt korrekt återgivning av 0-4kHz.

Ja, och nej.

Hörseln har lite speciella egenskaper som gör att det inte blir riktigt rätt
att utgå ifrån bara statiska egenskaper, under vissa förutsättningar.

Även om vi bara hör upp till 4 kHz så betyder det inte nödvändigtvis att
vi klarar oss med en bandbredd på 4 kHz. Men nästan sant att vi gör det
är det.


Vh, iö

Va bra att du dök upp!
Alltså, 44 kHz-samplingen fixar 22 kHz-toner. "Mindre detaljer" än så finns ju liksom inte i det vi kan höra av musiken frekvensmässigt. Sålunda intakt.
Ja, sen har vi då den andra parametern, nivån. Sexton bitar... utgör detta en väsentlig begränsning då? Nivån är väl då den andra parametern i musikåterskapandet?

Finns det fler?

[IngOehman]

Mnjae...

Nu är ju inte allt frekvens och amplitud, det finns tid också.

Jag är inte säker på att jag kan såhär på direkten kan konstruera ett rik-
tigt bra och relevant hypotetiskt exempel, men jag skall försöka. Inte
nödvändigtvis en som ger en signalsituation som är ett faktiskt problem,
men en som jag tycker skulle kunna vara lite intressant att undersöka
mera.

- - -

Om man spelar ett "steg" (tittar på stegsvaret) så ser man att det blir ett
steg med förringningar och efterringningar*, när en sådan signal har pas-
serat CD-systemet.

Ringningarna hamnar utanför det hörbara området, läs vid 22,05 kHz.

Det gör att de inte hörs, utan allt man hör är själva steget. Det låter precis
likadant, trots att man tycker att det är lätt att se skillnaden om man tittar
på signalerna före och efter CD-systemet.

Tittar man spektralt på denna signal så ser man att den har ett kontinuerligt
spektrum från noll Hz och upp till den högsta frekvens vi kan se i signalen,
vilket är ringningsfrekvensen.

- - -

Statiska signaler är dock något annat, för de har inte kontinuerliga spektra,
utan diskreta.

Spelar man exempelvis istället en fyrkantvåg vid säg 1 050 Hz så hamnar
dess övertonerna på 3 150, 5 250, 7 350, 9 450, 11 550, 13 650, 15 750,
17 850, 19 950 och 22 050 Hz, sen kommer ingen högre än så igenom CD-
systemet.

Och väljer man att spela en fyrkantvåg vid 4410 Hz så hamnar överton-
erna vid 13230 och den sista som syns om signalen har passerat CD-sys-
temet är 22 050 Hz.

Det verkar så här långt som om det alltid ringer vid 22 050 Hz.

Men så är det faktiskt inte alls!

- - -

Spelar man t ex en fyrkantvåg på 2 451 Hz så har vi dennas övertoner vid
7 353, 12 255, 17 157, 22 059, 26 961... Hz.

Den högsta som passerar CD-systemet är då... 17 157 Hz!

Och då har vi ju plötsligt en (potentiellt) hörbar ringning.

Väljer vi 4411 Hz så blir den högsta övertonen låga 13 233 Hz...

- - -

Saken är dock den att det nu inte finns någon tystnad som gör att förring-
ningen blir lättare att höra. Det går att ordna genom att man startar den där
fyrkantvågen vid tidpunkten T, men då hamnar ju förringningen vid 22 050Hz
likt förbaskat...

Så jag är långt ifrån övertygad om att det finns någon hörbar skillnad mellan
en ofiltrerad fyrkantvåg på 4 412 Hz och en vid samma frekvens som passerat
CD-systemet, men påståendet att den CD-systemintroducerande ringningen
alltid hamnar över 20 kHz är i varje fall falskt.

Jag tror jag har nämnt detta tidigare här på faktiskt, och att det den gången
var någon som inte trodde mig.


Vh, iö

- - - - -

*Jag föredrar ju egentligen att kalla det för "vågningar" eftersom det inte
är en energilagring + avlämning det handlar om (såsom när man slår på en
kyrkklocka), men varje gång jag försöker ta upp skillnaden så ser Svante
till att det hela urartar i en rätt så meningslös (i mina ögon) metadebatt
om saken - där hans åsikt är att båda två skall kallas för ringningar.

Vid det här laget är jag skapligt trött på både den diskussionen och även
rent principiellt på att man skall behöva argumentera värdet med att kalla
saker som är olika vid olika namn, så i det ovanstående inlägget så kallar
jag det för ringningar, trots att jag tycker att det finns goda skäl att inte
göra det, utan att kalla det vågningar.

[patjoh]

Jag ser det såhär. CD standarden är över 30 år gammal. Den är ett barn av sin tid (tekniskt). Fantastiskt bra för dåtidens teknologi, de tog i verkligen.

Men om all musik spelas in i 24/96, 24/192 och vi idag har teknologi som är masspridd och finns i varje svenssons hem som kan spela upp det, varför inte då ge ut all musik i orört format, dvs som den spelades in?

En standard Blu-ray spelare klarar fysiska skivor ("BD-audio"), vi har obegränsad bandbredd för nedladdningar (filerna blir större), lagring (HDD) är gratis i sammanhanget numera, våra recievers/DAC klarar det sen länge osv osv

Kostnaden för ljudframställningen blir kanske mindre tom än att sampla ned, dvs man tar bort ett steg i kedjan.

Så var inte framstegsfientlig, utan kör på

[Magnuz]

Jag ser det såhär. CD standarden är över 30 år gammal. Den är ett barn av sin tid (tekniskt). Fantastiskt bra för dåtidens teknologi, de tog i verkligen.

Njae, så jaevla mycket tog de nog inte i egentligen. Något högre samplingsfrekvens och lite kortare speltid hade nog varit bättre.

Men om all musik spelas in i 24/96, 24/192 och vi idag har teknologi som är masspridd och finns i varje svenssons hem som kan spela upp det, varför inte då ge ut all musik i orört format, dvs som den spelades in?

En standard Blu-ray spelare klarar fysiska skivor ("BD-audio"), vi har obegränsad bandbredd för nedladdningar (filerna blir större), lagring (HDD) är gratis i sammanhanget numera, våra recievers/DAC klarar det sen länge osv osv

Kostnaden för ljudframställningen blir kanske mindre tom än att sampla ned, dvs man tar bort ett steg i kedjan.

Så var inte framstegsfientlig, utan kör på

Det löser tyvärr inte det verkliga problemet - söndermastringen. Börja med att ge ut all musik oförstörd istället. Formatet är verkligen en fis i rymden i jämförelse (har lyssnat på en massa söndermastrade hemskheter på Spotify idag).

[IngOehman]

Jag ser det såhär. CD standarden är över 30 år gammal. Den är ett barn av sin tid (tekniskt). Fantastiskt bra för dåtidens teknologi, de tog i verkligen.

Njae, så jaevla mycket tog de nog inte i egentligen. Något högre samplingsfrekvens och lite kortare speltid hade nog varit bättre.

Jag håller med, och det är just det som är min poäng - de tog inte i, de
snålade.

De siktade på "tillräckligt bra", i betydelsen "så dåligt man kan göra sys-
temet innan det blir problem som är märkbara av majoriteten, på majori-
teten av allt programmaterial".

Jag gillar verkligen INTE den där "good enough"-attityden. De som har den
siktar praktiskt taget alltid på att hitta den undre gränsen.

Jättemarginaler behöver man inte, men liiite marginal.

Att alltid försöka köra med en negativ marginal i kombination med övertyg-
elsen att det duger... Det gör att ingenting någonsin blir så bra som det
skulle ha kunnat bli.

Men om all musik spelas in i 24/96, 24/192 och vi idag har teknologi som är masspridd och finns i varje svenssons hem som kan spela upp det, varför inte då ge ut all musik i orört format, dvs som den spelades in?

En standard Blu-ray spelare klarar fysiska skivor ("BD-audio"), vi har obegränsad bandbredd för nedladdningar (filerna blir större), lagring (HDD) är gratis i sammanhanget numera, våra recievers/DAC klarar det sen länge osv osv

Kostnaden för ljudframställningen blir kanske mindre tom än att sampla ned, dvs man tar bort ett steg i kedjan.

Så var inte framstegsfientlig, utan kör på

Det löser tyvärr inte det verkliga problemet - söndermastringen. Börja med att ge ut all musik oförstörd istället. Formatet är verkligen en fis i rymden i jämförelse (har lyssnat på en massa söndermastrade hemskheter på Spotify idag).

Så sant.

Och vad tusan menar patjoh med "Så var inte framstegsfientlig, utan kör
på"?

Vem är det som skrivit något som du patjoh uppfattat som framstegsfient-
ligt egentligen? Att såhär retrospektivt önska sig att CD-systemet hade
varit bättre må vara fruktlöst (det går inte att göra något åt att det är
som det är) men för diskussionen kan det ju ändå vara intressant att dis-
kutera hur bra systemet är och hur bra det hade kunnat göras.

Om något så är väl syftet med en sådan diskussion att inte göra samma
misstag i framtiden. Ju mer man vet desto klokare kan man göra val.


Vh, iö