Bill50x skrev:dimitri skrev:Bill50x skrev:dimitri skrev:Bill50x skrev:dimitri skrev:Bill50x skrev:IngOehman skrev:Läst men inte förstått?
Oavsett vilket - fram med argumenten.
Är det inte lite väl kallt i sandlådan så här års?
ja, eller hur? särskilt map inlägget IÖ besvarar vilket du valde att inte citera
Vilket inlägg syftar du då på? IÖ citerade inget i sitt inlägg...
inlägget precis innan det du citerar
Ahh, den där IÖ menar att Peter Steindl läst en massa böcker men inget förstått? Ja, det var ju vänligt...
så kan man också tolka det, med dina glasögon på.
Och hur ska man tolka det med dina?
/ B
Inlägget som jag besvarade var inte ett jag själv skrivit. Det hoppas
jag du förstår. Det var ett inlägg där Peter skrev:
petersteindl skrev:Det är nog du som missuppfattat

Mvh
Peter
Och mitt svar på detta var att efterlysa argumentet.
- - -
Men om vi återgår till JND (eller jnd) så kan man t ex diskutera jnd för
toner (objektet) och komma fram till att det i snitt över audioområdet
är sisådär en tiondels halvton som är jnd för frekvenser.
Men i de delar av registret där vi är som bäst på frekvensdiskrimination
blir jnd hos toner (som är objektet) nedåt 1/40 halvton för riktigt goda
lyssnare. Det betyder 0,72 Hz för 500 Hz*.
Ställer man samma fråga med avseende på jnd med en specifik person
så kan man förstås få ett annat svar. Personen kan ju vara mycket ton-
dövare än de flesta, t ex. Men man talar som regel fortfarande om jnd
HOS objektet (och MED det utvalda subjektet (personen)).
Kanske är den underliga pseudodiskussionen en fråga om språklig för-
bistring?
Att det inte är självklart för alla vilken preposition som anger tillhörig-
heten.
När jag säger att man talar om jnd hos objektet (precis noterbar för-
ändring hos objektet) med en normallyssnare så är det "hos" som jag
kallar tillhörighet och objektet är en ton med en frekvens.
Så om man talar om säg Frekvensdiskriminationförmåga hos normalhör-
ande så menar jag att jnd kommer att anges i Hz eller Hz/Hz eller pro-
cent - alltså något som tillhör objektet.
Subjektet (lyssnaren) har ingen frekvens och ingen jnd, utan är bara
den som med sin förmåga ger toner en jnd för frekvensavvikelser.
Därför har objektet (tonen) en jnd MED den ena eller andra lyssnaren,
som i sin tur har en frekvensdiskriminationsförmåga - inte en jnd.
Jag tycker faktiskt att jnd är rätt så självförklarande. Det är ju bara att
läsa ut förkortningen så förstår man vad det är.
Det är den "precis noterbara avvikelsen" hos något. Konstigare än så
är det inte.
- - -
Och det där med 50% är inte konstigt heller. Det betyder inte att man
svarar rätt hälften av gångerna, det betyder att man t ex klarar någon
sorts gräns för statistik 50% av gångerna man försöker, och gränsen
kan vara t ex 99% SS.
Det kan tilläggas att upprepade studier av det slaget där utfallet i hälf-
ten av fallen blir >99% i sin helhet blir >>99% i SS.
Men hälften av fallen kan även syfta till att man använder en adaptiv
mätprocedur - det vill säga att använder en pågående ström av jäm-
förelser och man gör det svårare genom att minska differensen när
subjektet lyckas skilja, men gör det lättare genom att öka differensen
när subjektet misslyckas skilja.
På så vis skaffar man sig en uppfattning om JND för den egenskap
som man undersöker, t ex tonkurva.
Vh, iö
- - - - -
*http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=1390245&highlight=telefonen#1390245
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).