Satori ersätter SC165

[petersteindl]

Ser bra ut!

Det jag skulle tycka vara intressant att se är 4 akustiska mätningar.

1. Bas med filter.
2. Diskant med filter.
3. Bas + diskant, d v s diskanter i samma polaritet som bas.
4. Bas - diskant, d v s diskanter i motsatt polaritet mot bas.

Man lägger dessa 4 mätningar i olika färger på samma papper.

Man kan också få fram 3 impedanskurvor.

1. Bas med filter.
2. Diskant med filter.
3. Hela högtalaren med filter.

Det finns några kurvor till som är önskvärda men det kan jag ta upp senare.

Mvh
Peter

[grafpro]

Ser bra ut!

Det jag skulle tycka vara intressant att se är 4 akustiska mätningar.

1. Bas med filter.
2. Diskant med filter.
3. Bas + diskant, d v s diskanter i samma polaritet som bas.
4. Bas - diskant, d v s diskanter i motsatt polaritet mot bas.

Man lägger dessa 4 mätningar i olika färger på samma papper.

Man kan också få fram 3 impedanskurvor.

1. Bas med filter.
2. Diskant med filter.
3. Hela högtalaren med filter.

Det finns några kurvor till som är önskvärda men det kan jag ta upp senare.

Mvh
Peter

Det ska jag komma med när jag snart är klar så långt jag just nu siktar.

Dagens insats har varit notchlänken för att ta bort bullen runt 800Hz. Taktiken fungerade men komponentvärdena blev (som oftast) ganska mycket annorlunda än jag gissade i förra inlägget. Att dämpa bara ett par dB visade sig alldeles för lite, för att se verklig skillnad krävdes ca 5dB. Resonansfrekvensen i länken måste också flyttas lite, med länken på plats blir den påverkad av andra komponenter. Men så här blir det riktigt bra:

Resultatet på filtrets utgång blir:

...och i akustisk mätning:

När såg ni senast en högtalare med en sådan tonkurva?

Har förresten tagit bort kondensatorn på dämpmotståndet till diskanten, den delen ska göras om i morgon för att ge möjlighet till dämpning i tre steg med tonbyglarna.

[petersteindl]

... En massa roliga saker ...

Tänkte jag skulle få med båda kurvorna på samma sida.



Mvh
Peter

[IngOehman]

Jag har aldrig hört Stig Carlsson klaga på att ett högtalarelement, oavsett om det är ett mellanregister, en bas, eller diskant, haft för stor spridning Däremot tvärt om.

Mvh
Peter

Njae, i princip håller jag med, men talar man register istället för element
så ser det lite annorlunda ut.

Exempelvis menade Stig, i synnerhet på äldre dar, men faktiskt redan på
60-talet i viss mån, att specifika spridningsegenskaper skilda från rund-
strålande, är önskvärda, framförallt för just mellanregisterområdet.

Tittar man på hans konstruktioner genom tiderna så ser man också att
just mellanregisterområdet i nästan alla konstruktioner har skapats av
element som orienterats väldigt medvetet och med avsikt att motverka
fullständig rundstrålning. Flera gånger som jag talade med honom om
just det där med rundstrålning så berättade han att han INTE gillade att
se sina högtalare kallas så - men att han accepterat att de som sagt sig
veta mera än han om marknadsföring menade att det var ett bra sätt att
förenklat beskriva hans högtalare. "Rundstrålning" var det tydligare sättet
att säga att de inte var konventionella direktstrålande högtalare.

En vanlig uppfattning har varit att kondiskanterna i t ex OA-5 och deras
sprindning primärt var att betrakta som ett problem, ett som löstes genom
att de sattes i en ring och siktade åt olika håll*.

Men den så kallade rundstrålningen var dels bara tvådimensionell av detta
arrangemang (snarare cirkel- än klot strålning alltså) och dels menade stig
att det var ett stort värde i att kunna ha element med viss riktverkan - så-
ledes att man därmed genom att leka med konfigurationen kan skulptera
högtalarens egenskaper!


I nästa generation ser man samma sak mycket tydligare, för där så är de
ju inte längre orienterade i en cirkel... Hos 70-talarna så är ungefär hälften
av diskanterna riktade mot lyssnaren. Och går man vidare till 80-talarna så
är det uppenbart att högtalarnas riktverkan är en viktig del av konstruk-
tionerna. I själva verket så upplevde Stig själv, i ingången till 80-talet, att
han inte gått vidare evolutionärt utan revolutionärt. Att han lämnat alla sina
gamla ideer - som varit fel, och nu startat på en helt ny väg.

Men några år senare när han betraktade sina tankar retrospektivt så såg
han att likheterna faktiskt var större än skillnaderna. Det vill säga att han i
huvudsak befann sig i samma tankevärld.

Sista steget var egentligen det han inledde 80-talet med, men som aldrig
togs fullt ut, nämligen trevägaren. Den hade ett exceptionellt riktat mellan-
registerområde, och faktiskt även stor riktverkan i mellanbasområdet och
hela vägen upp till första delningen (vid 1 kHz enligt hans ursprungliga ide).

- - -

Så visst ville Stig ha riktverkan. Men inte några hastiga diskontinuiteter. i
spridningen.

- - -

Jag visade vid något tillfälle en studie jag gjort på ungefär 100 olika hög-
talarelement, av boomer och av tweeter typ, och att man statistiskt kunde
visa att man hade störst likhet mellan energikurvan och direktljudet i unge-
fär 40 graders vinkel från elementet.

Det gör just den vinkeln lite extra intressant om målet är att skapa en hög-
talare vars direkt- och totalt utstrålade ljud har samma tonkurva.

Stig tyckte att det var en intressant iakttagelse och konstaterade att han
skapligt ofta hamnat i närheten av det, men att han arbetat mera experi-
mentellt och helt enkelt mest mätt sig fram med avseende på resultatet.
Ändrat tills det mätte som han ville.

En fras som bränt sig fast i min hjärna och som väldigt tydligt för mig illust-
rerade hans sätt att arbeta var när han berättade att han överhuvudtaget
inte lyssnade på sina konstruktioner innan han kommit så långt med dem
att han var i princip nöjd med hur de mätte.


Vh, iö

- - - - -

*Det kan sägas att konelement oftast sprider avsevärt mycket bättre än
dome-element när man närmar sig det register där det börjar beama, så
en 2" stor kondiskant sprider typiskt mycket mera i det höga registret än
en lika stor dome, så för att nå samma spridning med en dome måste den
göras mycket mindre.

Medan kondiskanten ändå genom sitt större membran har högre riktverkan
än en mindre dome (som sprider ungefär lika högst upp i frekvens). Så om
man sammanfattar lite så är en lite större kondiskant som regel en mera
frekvensoberoende spridande ljudkälla än en hälften så stor dome. Därför
blir den även ett bättre verktyg om man vill använda riktverkan.

Största svagheten med kondiskanter är som regel att de har en mycket
mindre talspole och därför får lägre statisk effekttåligjhet. Detta kan man
kompensera genom att använda många, att konstruera dem med väldigt
kraftfullt magnetsystem (hög verkningsgrad) och/eller genom att kyla den
lilla talspolen med magnetisk olja.

[petersteindl]

Jag har aldrig hört Stig Carlsson klaga på att ett högtalarelement, oavsett om det är ett mellanregister, en bas, eller diskant, haft för stor spridning Däremot tvärt om.

Mvh
Peter

Njae, i princip håller jag med, men talar man register istället för element
så ser det lite annorlunda ut.

Exempelvis menade Stig, i synnerhet på äldre dar, men faktiskt redan på
60-talet i viss mån, att specifika spridningsegenskaper skilda från rund-
strålande, är önskvärda, framförallt för just mellanregisterområdet.

Tittar man på hans konstruktioner genom tiderna så ser man också att
just mellanregisterområdet i nästan alla konstruktioner har skapats av
element som orienterats väldigt medvetet och med avsikt att motverka
fullständig rundstrålning. Flera gånger som jag talade med honom om
just det där med rundstrålning så berättade han att han INTE gillade att
se sina högtalare kallas så - men att han accepterat att de som sagt sig
veta mera än han om marknadsföring menade att det var ett bra sätt att
förenklat beskriva hans högtalare. "Rundstrålning" var det tydligare sättet
att säga att de inte var konventionella direktstrålande högtalare.

En vanlig uppfattning har varit att kondiskanterna i t ex OA-5 och deras
sprindning primärt var att betrakta som ett problem, ett som löstes genom
att de sattes i en ring och siktade åt olika håll*.

Men den så kallade rundstrålningen var dels bara tvådimensionell av detta
arrangemang (snarare cirkel- än klot strålning alltså) och dels menade stig
att det var ett stort värde i att kunna ha element med viss riktverkan - så-
ledes att man därmed genom att leka med konfigurationen kan skulptera
högtalarens egenskaper!


I nästa generation ser man samma sak mycket tydligare, för där så är de
ju inte längre orienterade i en cirkel... Hos 70-talarna så är ungefär hälften
av diskanterna riktade mot lyssnaren. Och går man vidare till 80-talarna så
är det uppenbart att högtalarnas riktverkan är en viktig del av konstruk-
tionerna. I själva verket så upplevde Stig själv, i ingången till 80-talet, att
han inte gått vidare evolutionärt utan revolutionärt. Att han lämnat alla sina
gamla ideer - som varit fel, och nu startat på en helt ny väg.

Men några år senare när han betraktade sina tankar retrospektivt så såg
han att likheterna faktiskt var större än skillnaderna. Det vill säga att han i
huvudsak befann sig i samma tankevärld.

Sista steget var egentligen det han inledde 80-talet med, men som aldrig
togs fullt ut, nämligen trevägaren. Den hade ett exceptionellt riktat mellan-
registerområde, och faktiskt även stor riktverkan i mellanbasområdet och
hela vägen upp till första delningen (vid 1 kHz enligt hans ursprungliga ide).

- - -

Så visst ville Stig ha riktverkan. Men inte några hastiga diskontinuiteter. i
spridningen.

- - -

Jag visade vid något tillfälle en studie jag gjort på ungefär 100 olika hög-
talarelement, av boomer och av tweeter typ, och att man statistiskt kunde
visa att man hade störst likhet mellan energikurvan och direktljudet i unge-
fär 40 graders vinkel från elementet.

Det gör just den vinkeln lite extra intressant om målet är att skapa en hög-
talare vars direkt- och totalt utstrålade ljud har samma tonkurva.

Stig tyckte att det var en intressant iakttagelse och konstaterade att han
skapligt ofta hamnat i närheten av det, men att han arbetat mera experi-
mentellt och helt enkelt mest mätt sig fram med avseende på resultatet.
Ändrat tills det mätte som han ville.

En fras som bränt sig fast i min hjärna och som väldigt tydligt för mig illust-
rerade hans sätt att arbeta var när han berättade att han överhuvudtaget
inte lyssnade på sina konstruktioner innan han kommit så långt med dem
att han var i princip nöjd med hur de mätte.


Vh, iö

- - - - -

*Det kan sägas att konelement oftast sprider avsevärt mycket bättre än
dome-element när man närmar sig det register där det börjar beama, så
en 2" stor kondiskant sprider typiskt mycket mera i det höga registret än
en lika stor dome, så för att nå samma spridning med en dome måste den
göras mycket mindre.

Medan kondiskanten ändå genom sitt större membran har högre riktverkan
än en mindre dome (som sprider ungefär lika högst upp i frekvens). Så om
man sammanfattar lite så är en lite större kondiskant som regel en mera
frekvensoberoende spridande ljudkälla än en hälften så stor dome. Därför
blir den även ett bättre verktyg om man vill använda riktverkan.

Största svagheten med kondiskanter är som regel att de har en mycket
mindre talspole och därför får lägre statisk effekttåligjhet. Detta kan man
kompensera genom att använda många, att konstruera dem med väldigt
kraftfullt magnetsystem (hög verkningsgrad) och/eller genom att kyla den
lilla talspolen med magnetisk olja.

Jag pratar inte register. Jag pratar om högtalarelement.

Stig Carlsson pratade alltid om kvoten mellan direktljud och reflekterat ljud. Det var kombinationen av Stigs högtalarelementplacering på högtalaren och högtalarens placering i rummet som tillsammans med valda högtalarelement gav Stig den kvot mellan direktljud och reflekterat ljud som Stig ville uppnå. Stig pratade även en hel del om direktljudet och dess betydelse och vad Stig inkluderade i direktljudet.

Stig gav en ingående beskrivning varför han placerade diskanterna och mellanregister och bas på de positioner och vinklar som han gjorde i 70 och 80-talarna, men även i Kolboxen och 60-talsmodellerna.

För övrigt hade Stig exakt samma svar på varför diskanterna var placerade på det sättet i OA5 och OA-6 som Jon Idestam-Almqvist hade angående sin placering av diskanterna på hans högtalare popboxen.

Dessa herrar hade likadana åsikter vad gäller elementplacering och placeringarnas för och nackdelar. Däremot hade Stig och Jon olika subjektiva preferenser vad gäller ljudresultatet.

Stig och jag diskuterade ganska mycket under hans framtagande av OA-51 och trevägaren. Det var ju inte enbart fördelar med OA-51 kontra de bästa av hans tidigare modeller.

Vid tillfälle då tid ges kommer jag skriva angående detta.

Mvh
Peter

[grafpro]

Får jag i all vänlighet efterfråga lite tråddisciplin. Inlägg med fler än fem "Stig" passar antagligen bättre i andra trådar.

[Fjonkalicious]

Får jag i all vänlighet efterfråga lite tråddisciplin. Inlägg med fler än fem "Stig" passar antagligen bättre i andra trådar.

[jooe]

Får jag i all vänlighet efterfråga lite tråddisciplin. Inlägg med fler än fem "Stig" passar antagligen bättre i andra trådar.

Detta måste vara en stark kandidat till årets bästa inlägg!
Har för mig att det fanns en tråd där det tävlades om vem som kände Stig bäst, kanske någon moderator kan flytta de två inläggen dit där de hör hemma.

Underbart jobb du gör Grafpro!

[IngOehman]

Ja, att tala om Stig Carlsson och hans inställning och tankar, i en tråd
som handlar om att ersätta ett element som Stig Carlsson specificerat
med sina specifika egenskaper, är förstås väldigt dumt.

Om ni nu är så ointresserade av Stig, hur han tänkte och varför, varför
inte bygga egna högtalare istället för att meka med Stigs?


Vh, iö

[schmutziger]

Ja, att tala om Stig Carlsson och hans inställning och tankar, i en tråd
som handlar om att ersätta ett element som Stig Carlsson specificerat
med sina specifika egenskaper, är förstås väldigt dumt.

Om ni nu är så ointresserade av Stig, hur han tänkte och varför, varför
inte bygga egna högtalare istället för att meka med Stigs?


Vh, iö

Vi är nog många som tycker det är intressant, och något som verkligen bör beaktas i förbättringsarbetet av oa14.
Men det kanske är så intressant att det förtjänar en egen tråd, så att det blir lättare att hålla koll på längre fram med?

[IngOehman]

Hur är basen då?
Den borde vara väldigt bessynnerlig med flödesdämpning, mjuk upphängning och svag motor, om jag förstått nån rätt.

eller låter det helt ok?
eller bättre?
berätta!

Vill du slänga upp en impedans:are med?

Bra frågor/synpunkter allihopa.

Man bör börja med att klargöra att det inte finns några problem så stora
att man - oavsett hur bra andra saker kan lösas - inte vill leva med det
färdiga resultatet.

Basåtergivningen är en sådan sak. Jag skulle ha börjat med att titta på
denna och jämföra med en original OA-14.


Vh, iö

[grafpro]

Får jag, än en gång i all hövlighet, be om avhållsamhet inte bara när det gäller inlägg off topic, utan också inlägg baserade på okunskap om det som redan finns att läsa - i denna tråd!

Därefter är nog min hövlighet slut.

[mangrove]

Finns det några åsikter angående detta element + T22? Känsligheterna är ju liiiiite annorlunda.

[Fjonkalicious]

Får jag, än en gång i all hövlighet, be om avhållsamhet inte bara när det gäller inlägg off topic, utan också inlägg baserade på okunskap om det som redan finns att läsa - i denna tråd!

Därefter är nog min hövlighet slut.

mysigt inlägg. Folk pyntar in pengar för att du skall laborera med element men folk får inte ställa frågor?

[BengtA]

Får jag, än en gång i all hövlighet, be om avhållsamhet inte bara när det gäller inlägg off topic, utan också inlägg baserade på okunskap om det som redan finns att läsa - i denna tråd!

Därefter är nog min hövlighet slut.

Kan bara hålla med, tycker en som varit med och bidragit.
Jobba du på i din takt.

[grafpro]

Finns det några åsikter angående detta element + T22? Känsligheterna är ju liiiiite annorlunda.

Jodå, vi kommer dit. Det ska nog kunna bli bra. Behovet av T22 minskar dock drastiskt med Satorin. Även distorsionsmässigt kan MT20 användas för ett fullgott resultat. För den som redan har T22 ämnar jag dock försöka göra ett optimerat filter.

[grafpro]

Får jag, än en gång i all hövlighet, be om avhållsamhet inte bara när det gäller inlägg off topic, utan också inlägg baserade på okunskap om det som redan finns att läsa - i denna tråd!

Därefter är nog min hövlighet slut.

mysigt inlägg. Folk pyntar in pengar för att du skall laborera med element men folk får inte ställa frågor?

Slut med hövligheten.

Det var inte vad jag skrev och inte vad jag menade. Jag avsåg Öhmans ovanligt förvirrade inlägg om att vi borde börjat med att kolla om elementet avstämningsmässigt passar i en OA14. Den läskunnige kan se att det var där intresset för elementet började.

Maila mig ditt bankkontonummer så återbetalar jag dina pengar.

Detta är en byggtråd - kreativitet, erfarenhetsutbyte, tips, nya öppnande frågeställningar, hjälpsamhet. Låt oss för guds skull slippa meningslöst tugg. Håll igen!

Dags att återgå till jobbet.

(Tips: den riktigt grälsjuke kan nu hävda att mitt inlägg här är meningslöst tugg och så kan vi dra igång ordentligt.)

[mangrove]

Finns det några åsikter angående detta element + T22? Känsligheterna är ju liiiiite annorlunda.

Jodå, vi kommer dit. Det ska nog kunna bli bra. Behovet av T22 minskar dock drastiskt med Satorin. Även distorsionsmässigt kan MT20 användas för ett fullgott resultat. För den som redan har T22 ämnar jag dock försöka göra ett optimerat filter.

OK. Jag har ju åtta T22 idag (+ B65oaII) i mina OA14, säg till om något slags hjälp/jämförelse behövs. Du ska få ett ekonomiskt bidrag också...

[grafpro]

När jag kommer till att utveckla det filtret vore det förstås mycket tacknämligt att få låna en färdig OA14-baffel med T22 monterade. Jag ber att få notera denna hjälpsamhet och återkomma med lite sådant tjat när det närmar sig.

[grafpro]

Steg för steg...

Närmare bestämt gällde det idag tre steg. För tonbyglarna. I OD11/OA12/OA14 är det inte specificerat någonstans vad jag vet, hur mycket ett steg på byglarna ska ge. Det är i alla fall en eller två dB. För OA116 säger Carlsson däremot i databladet att byglarna ger plus/minus 1,5dB - så vi kör väl på det. Honom vill man inte krångla med i onödan.

Då blir det:



...vilket ger:



Linjerna blev lite konstiga i kopieringen men det syns ändå någorlunda att hela registret över 5kHz kan flyttas upp eller ner 1,5dB.

Jag försökte också göra det fasta motståndet till en RC-länk genom att shunta med små kondingar för att lyfta 14-20kHz lite och pressa ut ett par kHz extra bandbredd ur gamla MT20. Det var knepigt, antingen får man obetydlig effekt eller en höjning neråt 8-10kHz som man inte vill. Jag skjuter upp det till en regnig dag eller överlåter det åt läsaren som en hemuppgift.

Nu är att kolla impedans på filtrets ingång. Lte nervöst, det kan bli problem. Därefter de kompletta akustiska mätningar som Steindl efterlyst.

Om allt ser bra ut anser jag därmed att vi har en releasekandidat. Filter version 0.99.

Då blir nästa stora sak, den tredje av tre, att se hur avstämning och djupbas möjligen kan optimeras.

[grafpro]

Puh! Måste genast få visa, eftersom det var en sådan lättnad:


En fullt anständig fas- och impedanskurva för en 8ohms-högtalare. (Tagen i OA14-låda.) Som lägst ligger impedansen på 6ohm, i samband med notch-länken, vid 700Hz och där är fasen (spänning kontra ström) nära noll. Inga problem ens för den darrigaste rörförstärkare. På alla ställen där fasen är uppåt 45 grader är impedanen hög.

Här finns också annat kul att läsa ut. De två pucklarna och dippen mellan dem ska vi använda för att justera simuleringen av avstämningen framöver. Varsågod förresten, ni som har Basta. Alla kort ligger nu på bordet! Den lilla knixen vid 1,2kHz följer med överallt som ett fingeravtryck för Satorin. Den visade det sig ju att vi slapp problem med häromdagen, annars skulle man bli betänksam här.

Observera att dessa kurvor inte är något kvalitetsmått. De kan inte vara bra eller bättre, de kan bara vara ok eller inte ok. Dessa är helt ok.

[IngOehman]

Får jag, än en gång i all hövlighet, be om avhållsamhet inte bara när det gäller inlägg off topic, utan också inlägg baserade på okunskap om det som redan finns att läsa - i denna tråd!

Därefter är nog min hövlighet slut.

mysigt inlägg. Folk pyntar in pengar för att du skall laborera med element men folk får inte ställa frågor?

Slut med hövligheten.

Det var inte vad jag skrev och inte vad jag menade. Jag avsåg Öhmans ovanligt förvirrade inlägg om att vi borde börjat med att kolla om elementet avstämningsmässigt passar i en OA14. Den läskunnige kan se att det var där intresset för elementet började.

Nu är du orimligt tramsig.

Jag skrev ju bara att jag tycker att schmutziger ställde vettiga frågor.

Och att jag skulle ha börja med att titta på basåtergivningen och jäm-
föra med en original OA-14.

På denna sida häver du ur dig "inlägg baserade på okunskap om det
som redan finns att läsa - i denna tråd!"

Vems okunskap pratar du om?

Och till schmutziger svarade du när han ställde frågan "Sakta i backarna,
vi är inte där än".

Så hur skall du ha det? Finns det skrivet i tråden om hur väl elementet
passar i basområdet, eller är vi inte där än?

Oavsett vilket är min synpunkt att det är en befogad fråga och att jag
är av uppfattningen att det var bra att schmutziger ställde den.

Detta är en byggtråd - kreativitet, erfarenhetsutbyte, tips, nya öppnande frågeställningar, hjälpsamhet. Låt oss för guds skull slippa meningslöst tugg. Håll igen!

Dags att återgå till jobbet.

Vad är det som orsakar dina konstiga reaktioner egentligen?

Vad var Schmutzigers inlägg om inte allt det där?

Jag tycker att hans inlägg var bra, och jag tycker det är en av de mera
fundamentala frågorna han berörde då elementet kan vara hur bra som
helst på en sak utan att det duger för det, om det är för dåligt på något
annat sätt.
Antingen håller du med om den synpunkt jag kom med (att schmutisger
ställde bra frågor) och i så fall är det ju bara att titta i den riktning jag
tipsade om. Eller också håller du inte med och i så fall borde det väl inte
vara så svårt att berätta vad det är som du invänder emot?

Vadan taggarna?


Vh, iö

[grafpro]

Jag skrev ju bara att jag tycker att schmutziger ställde vettiga frågor.

Suck och stön. Jag läser naturligtvis gärna inlägg från schmutziger och andra vettiga människor. Snälle Admin, finns någonstans en öhmanfri zon? Man tappar all energi. Alternativt fortsätter jag på min egen webbsajt, men jag behöver feedback från den stora krets som finns här.

Åter till intressantare saker:

Vi är ju framme vid avstämningsproblematik. Det första som fick alerta människor att upptäcka detta element var att en snabb simulering visar att det kan tänkas fungera hyggligt även i en OA14-låda. Sådana element växer verkligen inte på träd. Det första jag gjorde när jag fått elementet monterat i en låda var förstås att snabbkolla på plats. Det såg inte alls omöjligt ut.

Nu är dags att se noga på detta. I impedanskurvan från igår finns vad man behöver, plus TS-parametrarna från tidigare. Impedanskurvan är ju tagen med filter inkopplat, utan filter blir den närmast identisk men hamnar en eller två ohm högre. Jag ids inte lägga ut en sådan också.

När man ska simulera (jag använder Basta!) så kan man ofta genast konstatera att med TS, lådans volym, mängd av dämpmaterial och rörets mått så får man en simulering där impedanskurvan inte stämmer med den verkliga, uppmätta. Det beror på lådans berömda mystiska inre.

Det mystiska består av en skiva dämpmaterial som ligger under översta mellanväggen. I mellanvägen är stora hål men inte i dämpskivan så luften som pumpas från membranets baksida måste passera detta dämpmaterial på väg till och från röret. Det ger en akustisk resistans. Motsvarar ett elektriskt motstånd i elektronik eller en dämpare i mekanik. Sett från lådan uppför sig nu elementet som om det hade högre mekanisk resistans (Rms) än vad det självt har. Det i sin tur påverkar andra TS-parametrar som kort sagt medför att man kan göra lådan mindre och ändå stämma av med en låg frekvens.

Jag vet inte om det var Carlsson som upptäckte detta, men han patenterade tricket i slutet av femtiotalet (patentet finns att läsa på patentverkets webbsidor och där står att ändamålet är att få låga frekvenser ur liten låda). Det användes utpräglat i sextiotalsmodellerna, lite mindre utprägat i sjuttiotalsmodellerna - mest i OD11 där det klart gör nytta - och inte alls åttiotalets OA50 och OA52 men i OA51. I världen i övrigt har det inte heller blivit någon hit. Det lär också ha som bieffekt att höja distorsionen i basen.

I OA14 är det inte stor skillnad i tonkurvan om man simulerar med eller utan detta strömningsmotstånd, men det syns påtagligt i impedanskurvan. Nu till det konkreta: Den impedanskurva man får med simulering baserad på mått och volym kan alltså justeras mot uppmätt impedanskurva genom att ändra elementets Rms i simuleringsprogrammet. I detta fall är den i fri luft 0,5 men men ändrad till 1,5 hoppar kurvans två toppar ner där de ska vara.



De två topparnas frekvenser (givet att avstämningsfrekvensen redan lagts in i simuleringen) beror av lådans volym och mängden dämpmaterial i den. Bara att justera i programmet efter uppmätt kurva. Så har jag gjort med simuleringar jag visat i andra sammanhang och man brukar kunna få den simulerade impedanskurvan att bli mycket lik den verkliga, uppmätta.

MEN - i detta fall går det ovanligt dåligt. Det är alltså den streckade linjen i det nedersta diagrammet som ska jämföras med impedanskurvan från igår. Med Rms satt till 1,5, volymen till 35 liter, avstämningen till 32Hz ligger alla min och max på rätt frekvens, de två max ligger någorlunda på rätt nivå (men inte riktigt) och minvärdet vid basreflexresonansen (32Hz) ligger irriterande fel. Ca 8ohm där det ska vara 15.

Hur fan? Vem kan förklara?

Nu tror jag i och för sig inte att detta påverkar den slutliga simulerade tonkurvan särskilt mycket, den vi är intresserade av, men irriterande är det. Vad kan vi då säga om resultatet?

Det är millimetrar bättre än original OA14 och det får vi kanske leva med (men jag tror vi kan fila lite till på det, ideer någon?).

[Nattlorden]

Om det skall vara en Öhmanfri zon här så riskerar du att bli av med bra svar på den frågan från någon som kan...

[petern]

Bra jobbat, Grafpro! Heja, heja!

[Naqref]

Pilla lite på Vas och Vb också. Samt Qb. Strömningsmotståndet är ju inte oändligt litet och sitter inte oändligt nära baksidan på membranet.

[paa]

Jag vet inte om det var Carlsson som upptäckte detta, men han patenterade tricket i slutet av femtiotalet (patentet finns att läsa på patentverkets webbsidor och där står att ändamålet är att få låga frekvenser ur liten låda). Det användes utpräglat i sextiotalsmodellerna, lite mindre utprägat i sjuttiotalsmodellerna - mest i OD11 där det klart gör nytta - och inte alls åttiotalets OA50 och OA52 men i OA51. I världen i övrigt har det inte heller blivit någon hit. Det lär också ha som bieffekt att höja distorsionen i basen.

Jag hittade följande inlägg av Per Målare till Bass List 15/5 1996:

I will try to describe what I've found out about lossy vented systems and
especially about acoustic damping of the driver as described in Small's PHD
Thesis.
I've been trying to get to the bottom of what happens acoustically when you
put damping material behind the drivers basket. I searched in AES and IEEE
papers trying to find some models which described the different types of
damping that have been used throughout the years but there were nothing
exept references to a paper that Small said he was going to write later on.
Apperently he never did write that paper because the listings of papers did
not contain any sign of this article about acoustic damping.
I finally got in touch with Small after some detective work (well, it wasn't
that difficult) and he told me that he never had time to write the paper
about acoustic damping but the material was included in his PHD Thesis so he
sent me photocopies of the chapters including these subjects. (All other
materials in his PHD Thesis was published earlier). These chapters are about
"Driver damping and variations of the closed-box system" and "Variations of
the vented-box system". Now it just happens so that the damping system I use
is not described in this chapter about vented-box systems. What I made is
some sort of combination between the "acoustic damping of the driver in a
closed box" and a frequency dependent mass-load to the driver. And I use it
in a vented box! This makes it a little complicated for me because I do not
have anything that is written before to look at when I'm trying to simulate
the effects of what is happening.

Det verkar ju som Carlsson var före R.H. Small i vilket fall, men det är alltså pillat på även utanför Sverige.

[grafpro]

Pilla lite på Vas och Vb också. Samt Qb. Strömningsmotståndet är ju inte oändligt litet och sitter inte oändligt nära baksidan på membranet.

Perfekt! Tackar, tackar. Lite pillande på Qb och även Qp gjorde susen. Nu har jag en simulering som kommer mycket nära impedanskurvan - glada nyheter - den visar att avstämningen med Satorin är bättre än jag trodde! Helt ok faktiskt. Jag lägger ut kurvorna i morgon.

[petersteindl]

Jag vet inte om det var Carlsson som upptäckte detta, men han patenterade tricket i slutet av femtiotalet (patentet finns att läsa på patentverkets webbsidor och där står att ändamålet är att få låga frekvenser ur liten låda). Det användes utpräglat i sextiotalsmodellerna, lite mindre utprägat i sjuttiotalsmodellerna - mest i OD11 där det klart gör nytta - och inte alls åttiotalets OA50 och OA52 men i OA51. I världen i övrigt har det inte heller blivit någon hit. Det lär också ha som bieffekt att höja distorsionen i basen.

Jag hittade följande inlägg av Per Målare till Bass List 15/5 1996:

I will try to describe what I've found out about lossy vented systems and
especially about acoustic damping of the driver as described in Small's PHD
Thesis.
I've been trying to get to the bottom of what happens acoustically when you
put damping material behind the drivers basket. I searched in AES and IEEE
papers trying to find some models which described the different types of
damping that have been used throughout the years but there were nothing
exept references to a paper that Small said he was going to write later on.
Apperently he never did write that paper because the listings of papers did
not contain any sign of this article about acoustic damping.
I finally got in touch with Small after some detective work (well, it wasn't
that difficult) and he told me that he never had time to write the paper
about acoustic damping but the material was included in his PHD Thesis so he
sent me photocopies of the chapters including these subjects. (All other
materials in his PHD Thesis was published earlier). These chapters are about
"Driver damping and variations of the closed-box system" and "Variations of
the vented-box system". Now it just happens so that the damping system I use
is not described in this chapter about vented-box systems. What I made is
some sort of combination between the "acoustic damping of the driver in a
closed box" and a frequency dependent mass-load to the driver. And I use it
in a vented box! This makes it a little complicated for me because I do not
have anything that is written before to look at when I'm trying to simulate
the effects of what is happening.

Det verkar ju som Carlsson var före R.H. Small i vilket fall, men det är alltså pillat på även utanför Sverige.

1953 lämnade Stig Carlsson in sin patentansökan. Det tog 8 år att få det beviljat.








Patentet beviljades i Sverige och han fick patentet godkänt i USA, Tyskland, Frankrike och Storbrittanien.

Så här skriver Stig Carlsson själv. Det är ett uttdrag från en av hans skrifter.

Högtalarkonstruktioner 1953 - 1975

Den här sammanställningen avser att ge något av bakgrunden till mina högtalarkonstruktioner, dock utan anspråk på fullständighet. Att redovisa högtalarkonstruktioner utan att nämna något om tekniken bakom valet av högtalarelement eller om den mätteknik, som varit vägledande vid det dimensioneringsarbete, som gett högtalaren dess tonkurva, det innebär att viktiga frågor utelämnas, som kan vara avgörande för hur intentionerna bakom konstruktionen förverkligas. Inte desto mindre har antagligen denna sammanställning en funktion att fylla, och till frågan om mätmetodiken finns det med säkerhet skäl för mig att återkomma.

Frågeställning 1:
Hur bör högtalarens basdel utformas för att till låg kostnad kunna återge det lägsta basregistret förstklassigt, dvs med låg distorsion och god transientåtergivning ?

Det fysikaliska problemet:
Förmågan att återge det lägsta basregistret bestäms bl a av högtalarens förmåga att förflytta en tillräckligt stor luftvolym. Den volymförflyttning som krävs för att alstra en viss akustisk effekt i fritt fält är nämligen omvänt proportionell mot frekvensens kvadrat. Därav behovet av stora högtalarmembran, som för bibehållen verkningsgrad ner till basregistrets lägsta frekvenser kräver ofta ohanterligt stora högtalarhöljen.

En lösning (1953):
Basreflexlåda kallas den typ av högtalarhölje, som bildar en s k Helmholtz-resonator, där högtalarelementets membran utgör del av resonatorvolymens vägg. Basreflexlådan erbjuder den fördelen, att högtalarmembranet kan använda Helmholtz-resonatorn som akustisk förstärkare med en mot lägre frekvens ökande verkningsgrad; vid det återgivna frekvensområdets undre gräns kan luften i Helmholtzresonatorns mynning fås att utföra nästan hela luftförflyttningen. En väsentlig inbesparing av behövlig membranarea och behövligt membranutslag blir därigenom möjlig.
Basreflexlådan beskrevs första gången 1930 i en amerikansk patentansökan av Thuras, men publicerade beskrivningar under åren fram till och med år 1953 saknade närmare uppgifter om hur högtalarens egenskaper kunde styras med hjälp av dimensioneringsparametrarna.

Mina undersökningar vid Kungl. Tekniska Högskolans laboratorium för elektroakustik visade bl a, att under basreflexlådans avstämningsfrekvens avtar förmågan till god återgivning snabbt, och att högtalarens relativa ljudtryck vid lådans avstämningsfrekvens är i huvudsak proportionellt mot:

1. lådans innervolym,

2. den totala svängande massan hos högtalarelementets membran

och

3. medsvängande luft,

4. kvadraten på lådans avstämningsfrekvens,

och

5. omvänt proportionellt mot kvadraten på högtalarelementets membranyta,

medan vid givet högtalarelement och given avstämningsfrekvens hos lådan högtalarens relativa ljudtryck vid den övre av de båda frekvenser. där högtalarens elektriska impedans har maximum, är
i huvudsak omvänt proportionellt mot högtalarelementets totala ekvivalenta mekaniska resistans. (Som referensljudtryck används här - vid oförändrad inspänning - högtalarens ljudtryck i den övre delen av det frekvensområde, där högtalarmembranet alltjämt sänder i huvudsak som en ideell kolv, men där membranrörelsen övergått till att bli helt massbestämd.)

Jag fann att - vid givet högtalarelement och given lådavstämningsfrekvens – mindre lådvolymer än de dittills praktiserade var inte bara användbara utan till och med att föredra, under förutsättning att högtalarelementets totala ekvivalenta mekaniska resistans ökades, t ex genom att placera ett skikt glasull mellan högtalarelementet och lådans innervolym eller genom att låta den drivande förstärkaren ha ett negativt inre utgångsmotstånd.
Kombinationen av en minskad lådvolym och en ökad ekvivalent mekanisk resistans hos högtalarelementet patentskyddades. Dimensioneringsprincipen har använts till att konstruera högtalare som haft högtalarmarknadens rakaste tonkurvor vad den undre delen av basregistret beträffar, om inverkan av lyssningsrummets vägg och golv invid högtalaren medräknas.

Med enkla 10" bashögtalarelement och inbyggd slutförstärkare hade Elektronlund LOAS 1001 (marknadsförd 1959- 62) och Sonab OA-6 (marknadsförd 1966- 70) återgivning till 26 Hz (-3 dB). Med av mig framtagna 6,5" högtalarelement hade Sonab OA-116 [marknadsförd 1975 - 78] och Sonab OA-2212 [marknadsförd 1976 - 78] återgivning till 27 à 28 Hz (- 3 dB) med valfri förstärkare.

Efter 1953 har fackvärldens kunskaper om basreflexlådans dimensioneringsmöjligheter successivt ökat, främst genom publiceringar av Beranek i USA 1954, av Novak i USA 1959, av Thiele i Australien 1961 och i USA 1971 och av Small i Australien 1971 och i USA 1972 och 1973. Giltighetstiden för mitt USA-patent löpte ut först i maj 1979, och Ståhls bashögtalare Audio Pro B2-50 föll vid sin introduktion i USA under detta patent.

Hoppas att infon kan ge något.

Kämpa på, grafpro! Det blir nog fint.

Mvh
Peter

[mangrove]

Ursäkta en okunnig yngling, men vi diskuterar ju detta element:
http://www.sbacoustics.com/index.php/pr ... i-mw16p-8/

...men studerar man utbudet från SB Acoustics så hittar man ju raskt ett annat element med (enligt tillverkaren) mycket lik tonkurva:
http://www.sbacoustics.com/index.php/pr ... 17mfc35-8/

...med en något annan prisbild:
http://www.falconacoustics.co.uk/sb-aco ... -2932.html

Irriterande nog har detta något mindre element större korg, så jag vet inte på rak arm om man kan knö ner det i en OA-högtalare.