Hur tolkar man frekvensomfånget?

[mans]

Hej,

Jag funderar över specar på frekvensomfång för högtalare. Speciellt specifikationen av den undre frekvensen vanligtvis vid -3dB. För mig verkar inte specifikationerna stämma överens med vad jag hör!

Exempel:
Följande två högtalare ligger inom ungefär samma prisklass. DALI IKON 2 och B&W DM602 S3.

Dalihögtalarens frekvensomfång: 42–30 000 Hz i -3dB
B&W-högtalarens frekvensomfång: 52-20000 Hz i -3dB

Efter att ha lyssnat på båda vid samma tillfälle, med samma elektronik, samma musik, kan jag konstatera att upplevelsen är att B&W-högtalaren går betydligt lägre i frekvens. Detta stämmer ju inte alls överens med specifikationerna!

Kan någon belysa felaktigheten i mitt resonemang?

Länkar:
http://www.hifiklubben.com/se/produkter ... tm?id=6980
http://www.hifiklubben.com/se/produkter ... tm?id=1034

[skrutten]

B&W högtalaren lät väl bättre i hela registret dessutom?
Hur var de placerade i rummet lika eller - Dalin ska placeras nära vägg. B&W har dessutom 3dB högre känslighet. Detta kan vara de avgörnde skillnaderna? Eller så stämmer inte specarna.

[mans]

Totalt sett tyckte jag att B&W-högtalaren var bättre. Dock var Dalin bättre på klassiska stycken. Speciellt när det gäller detaljrikedom i t.ex. en kör.

Placeringen av högtalarna var likvärdiga. Avstånd från vägg var ca 60-70cm.

[Svante]

Jag är fundamentalt skeptisk till siffror om frekvensomfång. Det finns för många olika toleranser (antal dB upp/ner) och dessutom verkar detta vara en favvosiffra att fuska med.

Sen är det ju så att om man tex anger -3 dB vid 40 Hz så är det ju -12 dB vid 20 Hz, för en sluten låda. Det gör ju att man fortfarande kan höra 20 Hz från den högtalaren, speciellt om man får lite hjälp av rummet.

[subsand]

Anges frekvensomfånget i dB eller dB(A)?

[Svante]

Anges frekvensomfånget i dB eller dB(A)?

Det anges i hertz (Hz) +/- ett antal dB. Det är inte meningsfullt att använda dBA, men gjorde man det så skulle det bli samma siffra.

[subsand]

Snurrigt
Så kurvorna man ser ibland är uppmätta i dB inte dB(A)?
Har säkert fel, men bör man inte kompensera så att högtalaren har en jämn frekvenskurva i dB(A). För det är ju det man hör.

[Martin]

subsand: Är det A-vägning på verkligt ljud? Från röster, instrument mm. Nä. Varför skulle man i så fall vilja spela upp inspelade ljud A-vägt?

[celef]

kanske inte så dumt, om vägningen är ett mått på hur vi uppfattar oljud/buller vid olika ljudstyrkor, då kanske det inte är så dumt att väga högtalarens tonkurva för ett visst ljudtryck

men varför diffar vägningar mot fletcher/munson kurvorna?

[RogerGustavsson]

dB (A) har aldrig använts för att ange tekniska data. A-kurvan kan möjligen vara intressant i bullersammanhang. Några vägningar à la Fletcher-Munson eller den senare Robinson-Dadson är knappast intressant. Skillnaden mellan kurvan för t.ex. 80 och 90 dB är nästan löjligt liten, kanske 1-2 dB som mest (i lägsta basen). Den som är intresserad kan titta här:

http://www.sengpielaudio.com/Fletcher-MunsonIsNotRobinson-Dadson.pdf

Sedan att lyssningsintrycken inte stämmer med siffrornas värld kan bero på en mängd faktorer. Först och främst vill man kanske se en kurva. Dessutom vill man veta exakt hur den är uppmätt. Är kurvorna inte uppmätta på samma sätt är de heller inte direkt jämförbara. Att bara ange gränsefrekvenserna säger heller inte mycket. Hur faller kurvan i basen? Vilken distorsion kan det finnas? Orkar högtalaren med att återge den nivå man har tänkt sig? Finns säkert mängder med fler anledningar värda att nämna men det kan räcka till en början.

[Svante]

Snurrigt
Så kurvorna man ser ibland är uppmätta i dB inte dB(A)?
Har säkert fel, men bör man inte kompensera så att högtalaren har en jämn frekvenskurva i dB(A). För det är ju det man hör.

Tonkurvor för tex högtalare är och bör vara uppmätta med dB på y-axeln och inte dB(A). En högtalare bör, åtminstone som förstaapproximation, ha en rak tonkurva. Den bör inte efterlikna tex A-vägning.

Varför det då? Jo, tänk dig en livelyssning på tex en gitarr. Ljudet strålar från gitarren och kommer till dina öron (som kanske har en känslighet som liknar A-vägningen). Tänk dig sedan att du kopplar in en mikrofon där du nyss satt och lyssnade, och att du sedan spelar upp det inspelade vid ett senare tillfälle. Då lyssnar du med dina öron (som kanske har en känslighet som liknar A-vägningen).

Att föra in en frekvenskompensation i högtalaren skule då motsvara att du satte på dig en hörapparat med samma kompensation vid livelyssningen. Det skulle förstås bli tokigt och knappast mer naturligt, eller hur?

Det är många som tror så här, jag har fått frågan flera gånger, så det verkar vara en lätt tankevurpa att göra.

Tonkurvan för en högtalare, förstärkare etc ska alltså vara rak och inte mätt med A-vägning eller något annat filter. I varje fall om man är ute efter god återgivning.

[Svante]

kanske inte så dumt, om vägningen är ett mått på hur vi uppfattar oljud/buller vid olika ljudstyrkor, då kanske det inte är så dumt att väga högtalarens tonkurva för ett visst ljudtryck

men varför diffar vägningar mot fletcher/munson kurvorna?

Det där är nästa fråga, som har sitt ursprung i att man kan tänkas spela upp ett ljud med en annan styrka än det spelades in. Ett ljud som spelas upp med svagare styrka, kommer framför allt att upplevas som basfattigt, det ser man i Fletcher-Munson-kurvorna (eller R&D-dito) genom att hörnivåkurvorna ligger ihoppackade i basen. En sänkning med ett visst antal dB i basen gör att man passerar fler hörnivåkurvor där och därmed sänks hörstyrkan mer i basen.

Detta är ursprunget till loudnessknappen som finns på en del förstärkare. Med den intryckt så får man en bashöjning när volymratten är nervriden till något lågt värde, men inte när man drar på. Kompensationen blir rätt grov och passar nog bäst till riktigt låga lyssningsnivåer när felet blir stort.

[Martin]

Det bästa vore ju... högtalare som har en utnivåberoende frekvenskurva som är dynamiskt anpassad till örat.

Fast iofs då får man ju problemet att ljud med olika nivå på skivan (alltså som är tänkt att ha olika nivå i verkligheten) blir färgade på fel sätt.

Det är nog bättre att ha kompensationen beroende av volymkontrollen.

[Svante]

Det är nog bättre att ha kompensationen beroende av volymkontrollen.

Annars är ju kurvorna i intervallet 90-120 dB ganska lika varandra, man kanske ska hålla sig där...

[subsand]

Jag fattar.
Tack Svante.