Svante skrev:IngOehman skrev:Du har helt rätt i att det inte är rimligt att definiera systemet baserat på den volym som slavar och baselement kan pumpa tillsammans, eftersom denna volym inte kommer att vara tillgänglig vid den frekvens där maximal pumpkapacitet behövs, alltså vid de lägsta frekvenserna.
Så vill man redovisa vilken begränsande maximal pumpkapacitet systemet har så är det rimligare att ange slavarnas maximala pumpvolym. Men inte nog med det - det kan dessutom vara rimligt att istället för deras maximala pumpvolym ange hur mycket de maximalt pumpar - vid den insignalnivå som vid högre frekvenser kommer att göra att elementets maximala slaglängd nås. Att slavbasarna har en överkapacitet är det ju inte givet att man kommer att kunna utnyttja.
Det finns dessutom ett frekvensregister säg 10-40 % över avstämningsfrekvensen, där baselement och slavar arbetar i hög grad tillsammans således att summapumpkapaciteten teoretiskt blir större än slavarnas maximala (om den senare ligger på gränsen för vad som behövs) alltså där man kan få ur systemet en pumpkapacitet som begränsas av baselementets OCH slavbasarnas samlade kapacitet. Men eftersom detta villkorar en väsentligt större insignal än elementet klarar att hantera vid högre frekvenser så är det snarast kuriosa.
Fast det där beror ju helt på vad musiksignalen har för frekvensinnehåll. Det finns ingen naturlag som säger att en högtalare måste kunna hantera samma ljudtrycksnivå vid 20 Hz som vid 80 Hz.
Din formulering "hantera ljudtrycksnivå" är... lite problematisk.
Kanske menar du signalnivå? Och om så är fallet menar jag att du har fel. Mer om detta senare.
Om du verkligen menar ljudtrycksnivå så klarar ju högtalare att utsättas för enorma ljudtrycksnivåer utan att gå sönder. De klarar typ lika höga ljudtrycksnivåer som vilka möbler som helst. Möjligen till och med högre nivåer. Det gäller även mycket små och klena högtalare.
En tredje möjlighet är att du med "kunna hantera" menar "kunna skapa". Och då har du förstås rätt i att en högtalare inte behöver kunna skapa (läs ha full bandbredd) samma nivå vid 20 Hz som vid 80 Hz om högtalarens ägare nöjer sig med en sämre bandbredd. Men menar du detta (det vill säga har rätt) så är kommentaren lite underlig, eftersom det inte har riktigt med vad jag skrev att göra. Jag kommenterade ju i stycket du citerade högtalarens förmåga att hantera sina insignaler, och klargjorde att det är ointressant eller i varje fall mest kuriosa att det finns ett register strax över avstämningsfrekvensen (inte vid 80 Hz om avstämningen ligger vid 20 Hz!) där högtalaren, i det fall slavbasarna har otillräcklig slaglängd, kan spela starkare än vid avstämningsfrekvensen.
Jag anar av det du skriver att du missförstod det jag skrev. 10 - 40% över avstämningsfrekvensen är inte två oktaver över den. Två oktaver upp (80 jämfört med 20) är 400% upp. Hoppas du är med på det.
Svante skrev:Och rent statistiskt så behöver de nog kunna hantera större nivå vid 80 Hz än vid 20 Hz.
Menar nog att du gör ett misstag om du blandar in oftigheten i för stor grad. Det är rimligt att en högtalare skall klara av det man utsätter den för, både det man utsätter den för ofta och det man utsätter den för sällan.
Det du skriver är är nog en populär uppfattning, tror jag, men den brister på ett antal punkter.
1. Det är om inte helt ointressant så i varje fall inte primärt hur energin fördelar sig statistiskt som är av betydelse. Det är lika viktigt att kunna hantera en sällsynt signal (när den där signalen väl kommer) som en vanligare signal. Inom rimliga gränser naturligtvis, och förvisso är det något som man kan diskutera, alltså vad rimliga betyder. Men inom frekvensområdet 20 - 20 000 Hz är det nog i varje fall rätt rimligt att man utgår ifrån att signaler (må vara kortvariga i vissa register) med full amplitud kan förekomma. Och eftersom volymkontrollen är med i kedjan kanske jag skall förtydliga att jag talar om full amplitud i betydelsen "lika stor som vid valfri annan frekvens".
2. Den effektförstärkare som ansluts högtalaren kan som regel leverera samma effekt vid alla frekvenser i registret 20 - 20 kHz, och även det är ett argument för att högtalaren, även om den inte kan spela hela registret med korrekt akustisk amplitud, bör kunna hantera signaler i hela det registret.
Jag talar du förstås om högklassiga fullstora högtalare. Att en liten, enkel basreflexhögtalare som är avstämd till kanske 80 Hz kommer att ha problem när det utsätts för 20 Hz-toner (elektriskt) med stor amplitud tror jag många accepterar - just baserat på att sådana signaler är ovanligare. Men min uppfattning är ändå att det är rimligt att dimensionera basreflexhögtalare så att det klarar sådana signaler, upp till en rimlig effektnivå, utan att gå sönder. Slutna lådor har sällan problem med sådant, men basreflexhögtalare dimensionerade således att talspolen kan slå i det magnetiska bakstycket...
Svante skrev:Som du säger förlorar man information om man försöker sammanfatta beteendet i hela frekvensområdet i en siffra, det är förstås bättre rent tekniskt att beskriva hur pumpvolymen varierar med frekvensen. Det är också intressant rent pedagogiskt hur ofta förbryllningar beror på att förenklade modeller antas vara fullständiga.
Ja, tumregler suger.
Svante skrev:Och att det är ett tecken på inlärningsmässig mognad att ständigt ifrågasätta och bygga ut den förkunskap man har. Detta är ett typexempel på det, pumpvolymen är en viktig parameter för bashögtalarens kapacitet. När man sedan försöker bygga ut den kunskapen så kompliceras det av att det finns ett frekvensberoende och att det blir annorlunda om man har flera strålare. Så är det med inlärning och jag gillar det, det är fascinerande.
"Så är det med inlärning", skriver du, som om det bara fanns ett recept för hur inlärning går till.
Det behöver inte alls vara så. Man kan lika gärna, eller rättare sagt hellre, starta med att skaffa sig en diffus bild av allt, där sakers komplexitet inte blir hemlighållen, även om detaljkunskaper helt saknas. Från det kan man sätta sig in i delkunskaperna i helheten och på så vis få fokus på del efter del, utan att vara blind för sammanhangets storlek och komplexitet.
Min uppfattning är att goda lärare förstår problemet, och lägger rimlig energi och tid på att parallellt med detaljernas insugning, låter eleven få en chans att förstå helhetens dignitet och komplexitet. På så vis lagras saker på bättre sätt i hjärnan, och en massa onödigt olärande kan undslippas under vägens gång.
Ibland får jag en känsla av att vissa lärare gillar att tuta i elever en massa dumheter, just så att de senare skall kunna visa eleven hur lite eleven vet (när eleven tvingas omvärdera kvaliteten på de inhämtade kunskaperna). Visst vet jag att vissa lärare (kanske de flesta av de nämnda?) argumenterar att det är ett bra sätt att lära ut, helt enkelt för att den enkla ingången till kunskaperna, med sin bedrägliga natur (får sakerna att verka enklare än de är) kan vara en förutsättning för att eleven alls skall orka och inte tappa inspirationen.
Men jag ogillar alla sorters bedrägligheter. Och den elev som finner att det där att "få en glimt av allt som måste läras" är överväldigande, kanske skall studera något annat?
Inte kan det vara rätt att lura och bedra bara för att man anser att man vet vad som är bäst för andra? Inte generellt filosofiskt rätt i varje fall. I bästa fall är det en i vissa fall fungerande metod. Ungefär på samma sätt som det är svårt att bevisa att piska inte kan fungera för vissa.
Jag tycker i varje fall att det är entydigt bättre när jag lär mig saker, att så tidigt som möjligt få en känsla för helheten - således att man under lärandets väg skall kunna placera in det man lär sig i något halvt okänt sammanhang - men med rimligt riktiga dimensioner.
Jag menar till och med att det är fördelaktigt - även för inspirationen. Det är ju kul att lära sig saker, och därför ingen nackdel att få veta hur mycket det finns att lära sig. De som inte känner så kan ju som sagt lära sig något annat, eller slippa lära sig en massa och istället börja arbeta. Inspirationen kan ju komma senare, och varför inte studera då istället?
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
tillförd energi --> mekaniskt arbete ---> flytta luft.
)