Hembygge, lite större

[Keba]

Hej Alla!
Är ny här, men jag har tittat runt lite och tror att detta kan vara platsen för mig.
Jag håller på med ett hemmabygge av lite större format. Två lådor a 140 liter, 2st p25rex/dd basar, 1st mp14rcy mellan, 1st 9300 scanspeak diskant/låda. Det ska bli ett stereopar. Deln. 500/3000Hz. Fronten är 140x35cm. sidorna kraftigt välvda.
Mreg. har egen låda på 2 liter.
Man kan spela ganska starkt med dem, men det är meningen.

Så, glad i hågen bygger jag ihop det hela. Upptäcker att jag har kraftiga variationer på frekvenskurvan på mreg. Nu har jag lärtr mig varför, tror jag. Hittade nämligen det utmärkta verktyget Edge via detta forum, och insett att det var en ganska dålig ide att göra som jag gjort och placera mreg och diskant mitt på baffeln sidledes. Jag ska göra om detta.
Jag har läst att man kan få bort mycket av diffraktionsproblemen mha en filt på baffeln, men vill helst inte göra så pga jag vill kunna spela starkt. Det verkar ju onödigt att förlora känslighet så att mina drivers får jobba hårdare än nödvändigt. Det borde leda till mer dist och lägre max ljudtryck.

Med Edge har jag kunnat testat lite olika och kommit fram till att en placering ganska nära ena sidokanten borde ge ett ganska bra resultat. (alltså rakare frekv.kurva) Dessutom verkar det bäst att sätta mreg ovanför diskanten. Verkar det rimligt?

Spridningen i sidled blir lite olika, men det kanske kan vara bra? Antag att man sitter lite till vänster om optimal lyssningsposition. Avståndet till den högra högtalaren blir då lite större. Det verkar då egentligen bäst om högtalarna sänder lite mer ljud inåt rummet än ut mot sidoväggarna. Dessutom kan man ju gärna bli av med en del av reflexerna från sidoväggarna om högt. inte strålar så mycket utåt. Kommentarer till detta (kanske inte helt solklara) resonemang.

Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser, eller blir det bara en ökad riktverkan. I lyssningspositionen vill man ju uppleva en rak frekvenskurva (det vill man väl), men rummet reflekterar ju ganska mycket ljud. Om inte rummet är mycket väldämpat så borde det ljud man hör till en stor del vara reflekterat ljud och alltså kan man ju inte bara dimensionera efter rak frekvenskurva på det direktstrålade ljudet, det borde också vara fördelaktigt med en rakv frekvenskurva integrerat över alla riktningar från högtalaren. (med någon kompensation för att rummet säkert absorberar mer av vissa frekvenser än andra). Min gissning är att höga frekvenser absorberas mer än låga, men det är en gissning. Frekvenskurvan för det direktstrålade ljudet borde alltså stiga något med frekvensen. Korrekt, eller?
Min tanke blir då att i ett helt döddämpat rum bör man kompensera för hela baffelsteget. I ett rum med mycket efterklang borde man inte kompensera för mer än ev. ökad känslighet. I ett verlikgt rum bör man kompensera någonstans där emellan.

Så, har jag fattat något av detta rätt? Kommenarer mottages gärna!

/Erik

[Stef]

Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser

Ja, det är vart baffelteget infaller (d v s den ökade känsligheten) och baffeldiffraktionen som edge simulerar. Ju bredare baffel desto tidigare ger baffelsteget effekt.

Placerar du elmenten mer åt ena hållet som kommer diffraktionen se olika ut från baffelkanterna och delvis släcka ut varandra. Att placera både diskant och mellanregistret vid sidan kan minska problemen (men se till att de forfarande ligger på samma lodlinje, annars blir det nog väldigt svårt att få jämn spridning). Ett annat (vanligare) sätt att minska diffraktionen är att fasa av kanterna på baffeln.

Frekvenskurvan för det direktstrålade ljudet borde alltså stiga något med frekvensen.

Nej, det vill jag nog inte hålla med om. Det primära målet bör nog vara så jämntonkurva och spridning som möjligt.

Mvh

[Keba]

Tack för svar, Stef

Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser

Ja, det är vart baffelsteget infaller (d v s den ökade känsligheten) och baffeldiffraktionen som edge simulerar. Ju bredare baffel desto tidigare ger baffelsteget effekt.

OK, det verkar bra. Min breda baffel gör enligt Edge att det går att få den ökade känsligheten över hela mregs arbetsområde. Jag hittade en placering som ger +/-1dB ner till 500Hz, jag behöver alltså inte kompensera mreg för baffelsteget. (Återstår att se om det funkar i praktiken) Däremot måste jag nog fixa med basens filter för att kompensera för baffelsteget.

Placerar du elmenten mer åt ena hållet som kommer diffraktionen se olika ut från baffelkanterna och delvis släcka ut varandra. Att placera både diskant och mellanregistret vid sidan kan minska problemen (men se till att de forfarande ligger på samma lodlinje, annars blir det nog väldigt svårt att få jämn spridning). Ett annat (vanligare) sätt att minska diffraktionen är att fasa av kanterna på baffeln.

Japp, jag ska fortsätta ha dem i samma lodlinje. Jag ska nog testa med fasade kanter också. (Mer fasade egentligen, de välvda sidorna gör att sidokanterna blir ungefär 70 grader, inte 90 grader)

Frekvenskurvan för det direktstrålade ljudet borde alltså stiga något med frekvensen.

Nej, det vill jag nog inte hålla med om. Det primära målet bör nog vara så jämntonkurva och spridning som möjligt.

ok, jag försöker få till rak frekvenskurva.
/Erik

[Svante]

Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser, eller blir det bara en ökad riktverkan.

Ja, det är lite av båda, faktiskt. Tänk dig en punktkälla i baffelns plan. Vid höga frekvenser kommer inte ljudet att gå runt baffelns kanter. Alltså kommer punktkällan bara att synas i halva rymden, dvs riktverkan har uppstått. Vid låga frekvenser däremot har ljudet inga problem att komma till baksidan. Det betyder att den effekt som strålas ut kommer att koncentreras till den främre halvrymden. Detta ger +3 dB nivå.

Samtidigt med detta kommer punktkällan att möta ett mottryck från den spegelkälla som uppstår pga baffeln. Det gör att det blir lite trögare för källan att pumpa ut sitt volymflöde i punkten. Det går åt mer effekt. I själva verket går det åt dubbelt så mycket effekt eftersom flödet är detsamma, men mottrycket det dubbla. + 3 dB även här alltså.

Nettot av detta blir + 6dB nivå vid höga frekvenser framför högtalaren. Men verkningsgradsökningen är alltså bara 3 dB, om man ser till totalt utstrålad effekt.

Ett alternativt synsätt, som är ekvivalent men mer simuleringsvänligt än det ovanstående är att använda superpositionsprincipen. Det är så Edge gör. Man tar de två punktkällorna, med samma tecken, och adderar en kantkälla som har motsatt tecken och samma totala styrka som en av punktkällorna. Vid låga frekvenser, rakt framför kommer alla kantkällans ljud att anlända till lyssnaren försumbart senare än direktljudet från punktkällorna, relativt våglängden. Summastyrkan blir då 1+1-1=1 eftersom kantkällan var i motfas. Vid riktigt höga frekvenser och om baffeln är icke-cirkulär, så kommer de olika bidragen från baffelkantens delar att komma ur fas med varandra och kvar blir de två punktkällorna, dvs dubbla trycket, eller + 6 dB. Det fina med den här metoden är att man kan låta datorn beräkna hur området emellan höga och låga frekvenser blir. Det är det som Edge (och Basta!) gör.

[Keba]

Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser, eller blir det bara en ökad riktverkan.

Ja, det är lite av båda, faktiskt. Tänk dig en punktkälla i baffelns plan. Vid höga frekvenser kommer inte ljudet att gå runt baffelns kanter. Alltså kommer punktkällan bara att synas i halva rymden, dvs riktverkan har uppstått. Vid låga frekvenser däremot har ljudet inga problem att komma till baksidan. Det betyder att den effekt som strålas ut kommer att koncentreras till den främre halvrymden. Detta ger +3 dB nivå.

Samtidigt med detta kommer punktkällan att möta ett mottryck från den spegelkälla som uppstår pga baffeln. Det gör att det blir lite trögare för källan att pumpa ut sitt volymflöde i punkten. Det går åt mer effekt. I själva verket går det åt dubbelt så mycket effekt eftersom flödet är detsamma, men mottrycket det dubbla. + 3 dB även här alltså.

Nettot av detta blir + 6dB nivå vid höga frekvenser framför högtalaren. Men verkningsgradsökningen är alltså bara 3 dB, om man ser till totalt utstrålad effekt.

Tack, Svante! Det första svaret tycker jag var mest intuitivt begripligt.
En följdfråga: Om jag vill mäta på baselementet och göra en närfältsmätning, hur borde baffelsteget visa sig då. Om jag tänker rätt nu så blir det bara +3dB eftersom närfältmätningen inte tar hänsyn till spridning, men däremot borde ju spegelkällan också synas. Stämmer det? Eller är det ens meningsfullt att försöka sig på en närfältmätning vid så höga frekvenser som tex 300Hz?

Det är lite besvärligt att mäta på längre avstånd på basen, för jag brukar få så många toppar och dalar vid våglängder som matchar rummets storlek.

[Svante]

En följdfråga: Om jag vill mäta på baselementet och göra en närfältsmätning, hur borde baffelsteget visa sig då. Om jag tänker rätt nu så blir det bara +3dB eftersom närfältmätningen inte tar hänsyn till spridning, men däremot borde ju spegelkällan också synas. Stämmer det? Eller är det ens meningsfullt att försöka sig på en närfältmätning vid så höga frekvenser som tex 300Hz?

Det är lite besvärligt att mäta på längre avstånd på basen, för jag brukar få så många toppar och dalar vid våglängder som matchar rummets storlek.

Baffelsteget försvinner gradvis ju närmare man kommer. Prova med olika avstånd i Edge så ser du det.

Det finns tre sätt att mäta högtlare som jag tror på
1. Via trunkerat impulssvar, men det fungerar inte i basen.
2. Mikrofon inuti lådan, vilket bara fungerar i basen (ner till DC, faktiskt) men som ignorerar baffelsteget
3. Utomhus.

Är det noga är det nog det sista som gäller. Närfältsmätning funkar nästan lika bra som inuti lådan men kan kännas bättre eftersom man mäter det som kommer ur lådan (vilket ju är samma mängd luft som försvinner från insidan).

Du kan tänkas vara intresserad av vår högtalarlab på
http://www.speech.kth.se/courses/1400/htlab.pdf
om du vill läsa på om inutilådanmätningar.

[Stef]

Samtidigt med detta kommer punktkällan att möta ett mottryck från den spegelkälla som uppstår pga baffeln.

hrmm...förstår inte detta riktigt...
Varför uppstår det en spelgelkälla och var hamnar den

Mvh

[Keba]

Baffelsteget försvinner gradvis ju närmare man kommer. Prova med olika avstånd i Edge så ser du det.

Det minskar, men även vid 1cm avstånd är det ca 1,5 dB kvar av baffelsteget. Ger Edge rimliga svar för så små mik-avst? 1dm ger cirka 3dB baffelsteg enligt Edge. (topp vid 500Hz, 35cm bred baffel, 220mm membran) Sedan faller responsen med ökande frekv.

Det finns tre sätt att mäta högtlare som jag tror på
1. Via trunkerat impulssvar, men det fungerar inte i basen.
2. Mikrofon inuti lådan, vilket bara fungerar i basen (ner till DC, faktiskt) men som ignorerar baffelsteget
3. Utomhus.

Måste nog släpa ut bygget då, om jag ska kunna mäta upp baffelsteget för basen. Puh! Synd att det börjar bli kallt nu

Du kan tänkas vara intresserad av vår högtalarlab på
http://www.speech.kth.se/courses/1400/htlab.pdf
om du vill läsa på om inutilådanmätningar.

Läser och begrundar.

[Martin]

Jag brukar inte kompensera fult ut för baffelsteget. Runt 3dB brukar vara mer lagom enl. min erfarenhet.

[Keba]

Samtidigt med detta kommer punktkällan att möta ett mottryck från den spegelkälla som uppstår pga baffeln.

hrmm...förstår inte detta riktigt...
Varför uppstår det en spelgelkälla och var hamnar den

Mvh

Om jag förstått rätt så är det en tänkt källa man kan placera in på samma ställe som orginalkällan om orginalkällan är nära en baffel för att räkna ut resulterande ljudtrycket. Nära betyder avstånd mycket mindre än våglängden. (Det funkar även om källan inte skulle sitta i baffeln, bara den är nära) Man kan generalisera det till att gälla för ljudkälla i en vinkel, då får man totalt fyra källor. I ett hörn med tre angränsande väggar blir det totalt åtta källor. Men det är ungefär där min kunskap slutar, Svante förstår det mycket bättre. Ökningen i verkningsgrad blir precis som med flera högtalarelement, dubbelt så många element ger +3dB verkningsgrad. Men att jag skulle applicera detta på min högtalarbaffel insåg jag inte riktigt innan jag läste Svantes svar.

Hmm... Detta är ett av mina mer lyckade projekt, det var länge sen jag lärde mig så mycket per krona och tid.

[Stef]

aight, nu insåg jag lite mer hur det funkar...

Hur går det med filtrena då?
Då du har två basar/ låda så borde du inte behöva kompensera för baffelsteget där, eller hur har du tänkt?

[Svante]

Samtidigt med detta kommer punktkällan att möta ett mottryck från den spegelkälla som uppstår pga baffeln.

hrmm...förstår inte detta riktigt...
Varför uppstår det en spelgelkälla och var hamnar den

Mvh

Om du håller en lampa framför en spegel uppstår det en spegelkälla, eller hur? Du ser två lampor. Det är samma sak med ljud, men med skillnaden att källan kan vara så nära spegeln (=baffeln) så att de ligger i fas.

[Svante]

Baffelsteget försvinner gradvis ju närmare man kommer. Prova med olika avstånd i Edge så ser du det.

Det minskar, men även vid 1cm avstånd är det ca 1,5 dB kvar av baffelsteget. Ger Edge rimliga svar för så små mik-avst? 1dm ger cirka 3dB baffelsteg enligt Edge. (topp vid 500Hz, 35cm bred baffel, 220mm membran) Sedan faller responsen med ökande frekv.

Mm, prova att dra ner source density till 1 så att du bara får en enda punktkälla. Det som händer är att avståndet till en del "membrankällor" är större än 1 cm. Tror jag.

Detta är alltså för att illustrera principen, modellen är fortfarande närmare verkligheten om du har hög "source density" och hur mycket baffelsteg du får kvar beror på baffelns och elementets dimensioner.

[Svante]

aight, nu insåg jag lite mer hur det funkar...

Hur går det med filtrena då?
Då du har två basar/ låda så borde du inte behöva kompensera för baffelsteget där, eller hur har du tänkt?

Man kan använda den ena basen till att kompensera för baffelsteget, då spelar båda låga frekvenser och bara den ena lite högre upp. Det ger + 6 dB för låga frekvenser och detta kan kompensera baffelsteget om det görs rätt.

[Naqref]

Jag brukar inte kompensera fult ut för baffelsteget. Runt 3dB brukar vara mer lagom enl. min erfarenhet.

Håller delvis med. Det beror på hur stor baffeln är. En liten baffel får man kanske kompencera 6dB medan en stor räcker det med 3dB.

[Keba]

Mm, prova att dra ner source density till 1 så att du bara får en enda punktkälla. Det som händer är att avståndet till en del "membrankällor" är större än 1 cm. Tror jag.

Detta är alltså för att illustrera principen, modellen är fortfarande närmare verkligheten om du har hög "source density" och hur mycket baffelsteg du får kvar beror på baffelns och elementets dimensioner.

Nu funkar det, jag får en rak kurva! Intressant detta, jag måste fixa mig lite tid att mäta och se hur det blir i verkligheten.

[Keba]

Hur går det med filtrena då?
Då du har två basar/ låda så borde du inte behöva kompensera för baffelsteget där, eller hur har du tänkt?

Hmm.. Ja, när jag började så kunde jag ju inte så mycket om baffelsteg, jag mest bara körde på. Just nu har jag enkla första ordningens symmetriska filter och RC-länk för att kompensera impedanshöjningen i elementen för höga frekvenser. Det låter, men inte alls så bra som jag tror att det borde kunna. Vill nog byta till brantare filter också för att inte riskera att överstyra disk o mreg med för låga toner.
Får se hur jag ska göra med basarna. Basen ska väl rulla av lite vid riktigt låga toner för att inte bli för stark i ett vanligt vardagsrum, men det vore kanske bra om den rullade av lite långsammare. Baffelsteget är nog för tvärt och kommer vid för hög frekvens. Något måste jag nog göra åt det.

[Keba]

Man kan använda den ena basen till att kompensera för baffelsteget, då spelar båda låga frekvenser och bara den ena lite högre upp. Det ger + 6 dB för låga frekvenser och detta kan kompensera baffelsteget om det görs rätt.

Detta är en mycket intressant tanke. Jag vill nog testa det. Kan ett första ordningens LP passa? Det skulle kanske kunna matcha baffelstegets höjning med frekvensen. Det verkar ju vara en ganska flack kurva enligt Edge.

[Keba]

Jag brukar inte kompensera fult ut för baffelsteget. Runt 3dB brukar vara mer lagom enl. min erfarenhet.

Håller delvis med. Det beror på hur stor baffeln är. En liten baffel får man kanske kompencera 6dB medan en stor räcker det med 3dB.

Hur kommer sig denna skillnad? Är det för att rummet inverkar annorlunda vid lägre frekvenser så att direktljudet har mindre betydelse och man bara behöver kompensera för ökad känslighet?

[Naqref]

Man kan använda den ena basen till att kompensera för baffelsteget, då spelar båda låga frekvenser och bara den ena lite högre upp. Det ger + 6 dB för låga frekvenser och detta kan kompensera baffelsteget om det görs rätt.

Detta är en mycket intressant tanke. Jag vill nog testa det. Kan ett första ordningens LP passa? Det skulle kanske kunna matcha baffelstegets höjning med frekvensen. Det verkar ju vara en ganska flack kurva enligt Edge.

Min erfarenhet är att man kan börja med en 'normal' andra ordningens filterstruktur och kolla om man kan få det att funka. Att kör med ett för flackt filter innebär normalt bara interferensproblem med det element som ska spela både bas och mellanregister.

[Naqref]

Jag brukar inte kompensera fult ut för baffelsteget. Runt 3dB brukar vara mer lagom enl. min erfarenhet.

Håller delvis med. Det beror på hur stor baffeln är. En liten baffel får man kanske kompencera 6dB medan en stor räcker det med 3dB.

Hur kommer sig denna skillnad? Är det för att rummet inverkar annorlunda vid lägre frekvenser så att direktljudet har mindre betydelse och man bara behöver kompensera för ökad känslighet?

Man kan tänka sig att elementen naturligt (utan baffelsteg) har en direkttonkurva som överenstämmer rimligt väl med energikurvan (utom för våglängder som är stora relativt membranet). Sätter man elementet i en baffel och kompenserar det fullt ut för att få en bra direkttonkurva så får man en energitonkurva som är inversen av baffelstegets funktion. Man får en höjning vid låga frekvenser. Hörselmässigt så är det en skillnad mellan direktljud och energitonkurvan men denna avtar ju lägre frekvensen blir. Vid riktigt låga frekvenser så kan vi inte höra någon skillnad mellan dessa. Så om man har en tillräckligt stor baffel så ligger brytfrekvensen så långt ner att om man kompenserar så höjer man energitonkurvan i det område där man inte kan särskilja energikurvan från direktljudet och då kommer högtalaren upplevas som för mörk. För små högtalare (med likaledes små bafflar) så måste man ta i mer i det område där örat kan skilja på direkt och reflekterat ljud. Det innebär att man får ett lyft i området där man inte kan skilja på tonkurvorna men det är något man får leva med. Man kan i praktiken justera baffelkompensationens nivå lite för att komma tillrätta med detta.

För praktiskt bruk så kommer man landa på (för högtalare som är tänkta att stå fritt från väggar) 3-5dB (skrev fel tidigare). För högtalare som är tänkta stå nära väggar eller t o m integreras så får man gå lägre där (fast baffelsteget upphör ju att kunna definieras för en väggintegrerad högtalare så då kan man inte gärna tala om 0dB i baffelkompensation ).

[Martin]

Ungefär så ja. För en (lite större) högtalare placerad nära en vägg blir det ju inte riktigt ett baffelsteg heller, snarare en "baffelsvacka" på ett par dB.

[Keba]

Tack för kommentarer så långt!
(Jag har nyligen spikat avhandling, har inte haft så mycket tid för detta projekt på ett tag.)
Jag funderar på att börja ge mig på delningen mellan diskant och mellanregister. Jag har tittat på Linkwitz-Riley, fjärde ordningen. Blev nyfiken på att testa. Dels så är det ju brant så man blir av med många interferenser, dels så ligger elementen i fas i och runt delningsfrekvensen så man slipper lober som rör sig upp och ner. Frekvenskurvan verkar kunna bli ganska rak också, jag testade lite enkelt med spice för att lära mig lite hur filtret beter sig. Jag tänkte satsa på 3000Hz deln.frek.
Några kommentarer innan jag beställer en massa dyra komponenter?
Jag funderar också på vilken tolerans man ska ha på komponenterna för att det ska funka. Räcker 5% eller måste det vara bättre? Jag har läst någonstans att brantare filter kräver bättre tolerans.

[Keba]

Nu så har jag äntligen kommit igång att mäta igen. Jag mäter först på diskanten, en 1" dome. Jag tänkte jag skulle försöka optimera baffel, eller kanske snarare då diskantens placering på baffeln nu när jag lärt mig mer om det och känner till Edge tex.

En sak förbryllar mig dock: Jag får en tydlig puckel på ca 3dB vid 10kHz. Detta stämmer inte alls med resultaten från Edge om man anger storleken på hela baffeln. Om man däremot simulerar i the Edge med själva elementets frontplatta som baffel så ger Edge också en tydlig puckel kring 10kHz. Elementets frontplatta är rund med diameter 100mm.

Jag testade den senare simuleringen eftersom jag inte försänkt elementet. Jag trodde inte att en kant på ca 3mm (tjocklek på frontplattan på diskanten) skulle ha så stor betydelse vid 10kHz för 3mm << 34mm vågläng.
Min fråga är alltså: Kan det vara kanten på elementet som orsakar denna puckel vid 10kHz eller ska jag söka problemet någon annanstans?

Min mätutrustning om det kan vara av betydelse:
Mik: Behringer ECM8000
MX 602A mikförst/mixer (Behringer)
Dator: Laptop IBM T23 med inbyggt ljudkort Crystal WDM Audio nånting
Förstärkare: Sony integrerad 2x60W, med frånkopplade tonkontroller

[Naqref]

Min fråga är alltså: Kan det vara kanten på elementet som orsakar denna puckel vid 10kHz eller ska jag söka problemet någon annanstans?

Det är troligen det som spökar. Testa med lite modellera och fyll ut kanten så att övergången blir mjukare och gör om mätningen så får du en bättre indikation på vad som kan vara fel.

[Svante]

En sak förbryllar mig dock: Jag får en tydlig puckel på ca 3dB vid 10kHz. Detta stämmer inte alls med resultaten från Edge om man anger storleken på hela baffeln. Om man däremot simulerar i the Edge med själva elementets frontplatta som baffel så ger Edge också en tydlig puckel kring 10kHz. Elementets frontplatta är rund med diameter 100mm.

Jag testade den senare simuleringen eftersom jag inte försänkt elementet. Jag trodde inte att en kant på ca 3mm (tjocklek på frontplattan på diskanten) skulle ha så stor betydelse vid 10kHz för 3mm << 34mm vågläng.
Min fråga är alltså: Kan det vara kanten på elementet som orsakar denna puckel vid 10kHz eller ska jag söka problemet någon annanstans?

Ja, säkert är det det oförsänkta elementet som ställer till det. Jag minns vagt att jag har sett en webbsida där någon jämförde just försänkt med oförsänkt. Det var en hyfsat stor skillnad.

Anledningen att det blir såpass mycket är dels att frekvensen är hög, våglängden är 3,4 cm, och 6 mm (fram och tillbaka) är inte helt försumbart i förhållande till det. Den andra saken som gör det illa är att plattan är cirkulär med domen i mitten. Det är den värsta tänkbara formen eftersom reflexen kommer i perfekt synkroni längs hela kanten. Jag begriper inte varför de gör plattorna på det sättet, det vore ju en baggis att göra dem fyrkantiga eller vad som helst.

[Naqref]

Jag begriper inte varför de gör plattorna på det sättet, det vore ju en baggis att göra dem fyrkantiga eller vad som helst.

Men då blir det mycket jobbigare att försänka dem och bli av med problemet helt.

[i]

Jag begriper inte varför de gör plattorna på det sättet, det vore ju en baggis att göra dem fyrkantiga eller vad som helst.

Men då blir det mycket jobbigare att försänka dem och bli av med problemet helt.

Man behöver ju inte nödvändigtvis alltid placera elementet i mitten på plattan bara för att den är cirkulär...

[Naqref]

Nej det behöver man inte. Morel har ju en diskant med cirkulär frontplatta men där domen är ocentrerad.

[i]

Nej det behöver man inte. Morel har ju en diskant med cirkulär frontplatta men där domen är ocentrerad.

Någon som kollat om det är lika effektivt som t ex en fyrkantig platta ?