Magneplanar 3.7i nu med löpande recension.

[Panelguy]

Såg inte att de nakna 20.1 (är det verkligen 20.1?) stod så nära, och med diskanterna inåt!? 3.7 står väl lite mer brett isär men i och med att 20.1 är betydligt större så blir det ju mindre avstånd mellan dem.

Fast så fasligt mycket bredare är ju inte 20-serien, 74 cm mot 61 för 3-serien. På höjden är det betydligt större skillnad, över 20 cm.

På bilden med skivspelaren syns även ett försteg från ARC.

Man skall nog inte dra för långtgående slutsatser av hur de är uppställda, de testar säkert olika placeringar de också. På pappret låter inte de där centimetrarna som mer än en marginell skillnad men ser man högtalarna bredvid varandra så blir det en annan sak.
På CES ser det ut som om uppställningen för 3.6 och 20.1 varit väldigt lika (förutom diskanterna inåt för 20.1). Bilderna är från premiärvisningarna 1999 och 2000.

[RogerGustavsson]

Nej, man ska inte dra för långtgående slutsatser av bilderna.

Det där med hur dessa dipoler ska placeras tycker jag ofta förenklas. Jo, de ska stå en bit från bakomvarande vägg men hur långt avgörs även av hur resten av rummet ser ut och var man har lyssningsplatsen. Även invinklingen av panelerna förändrar av hur väggen bakom högtalarna påverkar. Ofta nämns bara så långt avstånd som möjligt till väggar utan att ta med de andra faktorerna.

[IngOehman]

Så långt som möjligt är förstås ingen bra beskrivning, man vill ju ett få ett hörbart eko. Men mer än en meter, mindre än 10 meter är nog en bra beskrivning. Vad det handlar om är ju framförallt att man, då högtalaren faktiskt strålar diskant bakåt, vill ha det tillräckligt långt till första reflexens anländande, mer än en meter betyder mer än 5ms (vid monolyssning på en högtalare blir det mer än 6 ms).

Finns det någon låg frekvens som man vill skal få lite hjälp så kan man välja att placera dem således att det är 1/4 våglängd väggen bakom, eller till hörnet. Så typ 2,85 meter om30 Hz är svagt.

Om jag får välja så har jag det dock helst reflexfritt 20 ms efter direktljudet, men det är svårt att uppnå i normalstora rum.


Vh, iö

[Panelguy]

Så långt som möjligt är förstås ingen bra beskrivning, man vill ju ett få ett hörbart eko. Men mer än en meter, mindre än 10 meter är nog en bra beskrivning. Vad det handlar om är ju framförallt att man, då högtalaren faktiskt strålar diskant bakåt, vill ha det tillräckligt långt till första reflexens anländande, mer än en meter betyder mer än 5ms (vid monolyssning på en högtalare blir det mer än 6 ms).

Finns det någon låg frekvens som man vill skal få lite hjälp så kan man välja att placera dem således att det är 1/4 våglängd väggen bakom, eller till hörnet. Så typ 2,85 meter om30 Hz är svagt.

Om jag får välja så har jag det dock helst reflexfritt 20 ms efter direktljudet, men det är svårt att uppnå i normalstora rum.


Vh, iö

Jag har mina 3.7 1,55 ut men får väl prova att flytta ut dem 30 cm till när jag får tid (oops, ser nu att det står 2,85 vilket inte är möjligt. Vilka frekvenser "hjälps" vid min placering tro? Då panelerna står relativt nära sidoväggar tycker jag ljudet blir för hoptryckt vid placering närmare bakvägg, de tappar i luftighet.

[RogerGustavsson]

1.55 m skulle enligt IÖs formel ge 55 Hz. 1.85 m ger 46 Hz. Båda måtten ger tyvärr max förstärkning där 3-serien redan har sina lägsta resonanser.

[Panelguy]

1.55 m skulle enligt IÖs formel ge 55 Hz. 1.85 m ger 46 Hz. Båda måtten ger tyvärr max förstärkning där 3-serien redan har sina lägsta resonanser.

Vad skulle då det optimala avståndet vara från bakvägg med tanke på just detta? Nu är det ju också andra faktorer som spelar in så även om de kanske skulle få en förstärkning vid lämpligare frekvenser med panelerna placerade på mindre avstånd från bakvägg så tycker jag de låter för "inklämt" där.

[RogerGustavsson]

Det är nog lite mera komplicerat än bara avståndet till väggen bakom högtalarna. Inte minst spelar säkert även väggens beskaffenhet en roll, även avståndet till sidoväggar och inte minst själva högtalarens avstämning. Ett helt tomt utrymme bakom panelerna är kanske inte optimalt, det har undvikigt. Ett riktigt stort avstånd bakom panelerna ger ett "rum" där bakom som lever sitt liv.

På den tiden jag körde mina stora Tympani IIIA (de med åtta paneler, nedpackade för renovering sedan länge) var det ingen fördel att ha dem långt ifrån väggarna. De hade en fördel i och med den delade uppbyggnaden, gick att placera baspanelerna på annan plats än resten av systemet i och med den låga delningsfrekvensen mellan dem, i mitt fall 100 Hz. Med 3-serien blir det möjligen lite motstridga villkor? Det går t.ex. inte att ställa basen nära en sidovägg som det gör med Tympani.

[Panelguy]

Det är nog lite mera komplicerat än bara avståndet till väggen bakom högtalarna. Inte minst spelar säkert även väggens beskaffenhet en roll, även avståndet till sidoväggar och inte minst själva högtalarens avstämning. Ett helt tomt utrymme bakom panelerna är kanske inte optimalt, det har undvikigt. Ett riktigt stort avstånd bakom panelerna ger ett "rum" där bakom som lever sitt liv.

På den tiden jag körde mina stora Tympani IIIA (de med åtta paneler, nedpackade för renovering sedan länge) var det ingen fördel att ha dem långt ifrån väggarna. De hade en fördel i och med den delade uppbyggnaden, gick att placera baspanelerna på annan plats än resten av systemet i och med den låga delningsfrekvensen mellan dem, i mitt fall 100 Hz. Med 3-serien blir det möjligen lite motstridga villkor? Det går t.ex. inte att ställa basen nära en sidovägg som det gör med Tympani.

Om jag förstår dig rätt är det alltså inte optimalt att placera 3.7 med diskanterna inåt (som det ofta rekommenderas) i ett långsmalt rum där baspanelerna hamnar relativt nära sidoväggar?

[RogerGustavsson]

Nja, så mycket erfarenhet av 3.7 har jag inte men de jag hört hade diskanterna utåt i ett rum med dimensioner liknande mitt egna. Hemma hos mig med 3.6 har jag föredragigt att ha diskanterna utåt, framföralltvljudbilden blev bättre. Misstänker att 3.6 och 3.7 kan rätt olika spridning. Om det är första ordningens delningsfilter på 3.7, misstänker jag att frekvensgången ändrar sig en del åt sidorna. Om baselementen är delade relativt högt upp i frekvens, är närhet till sidoväggar kanske lite känsligare? Det är lite av ett dilemma med högtalare som Magnepan att små förflyttningar kan ge stora ändringar i lyssningen.

[Strmbrg]

Fick för mig att prova en annan tå-in på panelerna.
Vred dem så att diskantbandet (ytterst i med min placering) får lite längre avstånd till hörat än basmembranet.
För vissa av modellerna skriver Magnepan att man bör göra så. Vad gäller 3.7 så finns bara en teckning som jag inte begriper.

Hursomhelst så visade detta försök från min sida att klarheten ökade och ljud-fokus försvann till förmån för musik-fokus.

Nu medför denna nya vinkling att panelerna strålar lite mer rakt bakåt, men någon negativ effekt av den parametern har jag inte noterat.
Löptidsaspekten för direktljudet till hörat är uppenbarligen en avsevärt viktigare faktor än bakåtreflexionsmönstret.

[adagio]

Jag har också nyligen vinklat ut mina så de blev mindre vinkling. Jag upplever att jag fick en tydligare ljudbild så. Likaså flyttade jag fram dem ca 15cm. Små förändringar ger relativt stora förändringar. Jag har märkt upp två referenspunkter /högtalare på golvet med små svarta runda klistermärken, diskreta och jättebra att ha. Så man alltid kan gå tillbaka till ett nolläge.
Det spelar stor roll vad som finns bakom, med bara något större invinkling gick första reflexen in i stereostapeln på vänster sida, detta gör att ljudbilden skevar åt höger. Så högtalarens "närområde" bör vara så lika som möjligt tror jag.
Men i övrigt är väl en viss asymetri till fördel väl?

[Bill50x]

Jag hade själv ett par Acoustat 2+2 hemma ett tag. Jag tyckte de läst bäst fokuserade och gav en bred ljudbild utan hål i mitten utan invinkling överhuvudtaget. Men som någon påpekat, väggen bakom och dess beskaffenhet spelar nog roll i detta.

Men rent generellt, jag tror att många underskattar vikten med exakt placering. När jag till slut fick mina DQ10:or på rätt plats i mitt förra boende så hade jag mekat en hel dag med halva centimetrar i slutänden. Och då utgick jag ändå från en placering som jag tidigare lagt mycket tid på. Har ni någon gång provat om ni hör skillnad på att flytta båda högtalarna 1 cm åt ena sidan?

Det jag upplevde med det tidigare arbetet med placering var att få frekvensgången i basen jämnare, att slippa "hålet i mitten" osv. Finslipningen med centimetrar gav mig en bred ljudbild utan hål i mitten och, kanske det bästa, att sweetspot blev betydligt bredare. Jag ska dock inte gå så långt att påstå att det lät bättre även i köket På köpet fick jag en bättre tydlighet i basen, det blev enklare att höra vad som spelades i den regionen.

Jag tror ni kan klämma ur betydligt mer ur "Maggisarna" om ni tar ut svängarna lite och sedan finjusterar med mått som ni inte trodde betydde något.

/ B

PS Så här ser Acoustaterna ut (de är 60 cm breda och 240 höga), i denna installation har man valt att vinkla in dem något.

[Kronkan]

Fick för mig att prova en annan tå-in på panelerna.
Vred dem så att diskantbandet (ytterst i med min placering) får lite längre avstånd till hörat än basmembranet.
För vissa av modellerna skriver Magnepan att man bör göra så. Vad gäller 3.7 så finns bara en teckning som jag inte begriper.

Hursomhelst så visade detta försök från min sida att klarheten ökade och ljud-fokus försvann till förmån för musik-fokus.

Nu medför denna nya vinkling att panelerna strålar lite mer rakt bakåt, men någon negativ effekt av den parametern har jag inte noterat.
Löptidsaspekten för direktljudet till hörat är uppenbarligen en avsevärt viktigare faktor än bakåtreflexionsmönstret.

Kan det inte vara tvärtom eller att båda faktorerna, dirketljud och reflexer påverkar? Om du vinklar mindre så borde det ju komma relativt mera reflexer från ytan mellan högtalarna. I någon mån så påverkar du första reflexens frekvensinnehåll. Spridningen från panelerna torde ju vara frekvensberoende. Mindre vinkel mera av de höga frekvenserna i första reflexen.

Men har ju ingen egen erfarenhet av sådana paneler. Själv har jag ju elektrostater med en något annan lösning i delningsfrekvensen. Så bara lite lösa funderingar.

[Panelguy]

Jag hade själv ett par Acoustat 2+2 hemma ett tag.

PS Så här ser Acoustaterna ut (de är 60 cm breda och 240 höga), i denna installation har man valt att vinkla in dem något.

De där minns jag, inte något för ett rum med låg takhöjd . En kompis hade tidigt 80-tal ett par Acoustat som kanske var något lägre men bredare, rejäla pjäser.

[Strmbrg]

Något som jag finner notabelt är att basen INTE förändras alls egentligen när jag flyttar på högtalarna. Jag lyssnar inte på hur olika frekvensområden låter förvisso. Det enda jag förmår uppmärksamma är hur klart, tydligt och - när det gäller akustisk musik - hur trovärdigt det låter.

[Panelguy]

Fick för mig att prova en annan tå-in på panelerna.
Vred dem så att diskantbandet (ytterst i med min placering) får lite längre avstånd till hörat än basmembranet.
För vissa av modellerna skriver Magnepan att man bör göra så. Vad gäller 3.7 så finns bara en teckning som jag inte begriper.

Hursomhelst så visade detta försök från min sida att klarheten ökade och ljud-fokus försvann till förmån för musik-fokus.

Nu medför denna nya vinkling att panelerna strålar lite mer rakt bakåt, men någon negativ effekt av den parametern har jag inte noterat.
Löptidsaspekten för direktljudet till hörat är uppenbarligen en avsevärt viktigare faktor än bakåtreflexionsmönstret.

För 3.6 rekommenderar man "For proper phasing between the bass, midrange and tweeter the bass driver should be closer to the listener than the tweeter (ahead in time)". Med diskanterna utåt skall de alltså vara riktade så att den förlängda linjen går ihop strax bakom lyssningsposition, med diskanterna på insidan strax framför lyssnaren.
"3.7 has superior phase characteristics", de skall, enligt deras rekommendation, oavsett om diskanterna är utåt eller inåt, riktas rakt mot lyssnaren till skillnad mot 3.6 men jag har faktiskt också mina placerade på samma sätt som mina gamla 3.6, diskanterna går ihop strax bakom lyssningsplatsen.

[Panelguy]

Något som jag finner notabelt är att basen INTE förändras alls egentligen när jag flyttar på högtalarna. Jag lyssnar inte på hur olika frekvensområden låter förvisso. Det enda jag förmår uppmärksamma är hur klart, tydligt och - när det gäller akustisk musik - hur trovärdigt det låter.

Nog förändras den lite tycker jag, om inte annat tycker jag de låter hoptryckta om de hamnar för mycket i hörnet. I vårt rum gör avståndet till väggen bakom lyssningsplats större effekt. Om jag lutar mig ut någon meter blir basen väldigt anemisk (utsläckningar vid vissa lägre frekvenser) och det låter bäst endast ca 30-40cm ut. Jag brukar använda ståbas när jag provar, fel placering och den kan bli bumlig med dålig artikulering. Ett bra test är Pat Metheny och Charlie Haden´s "Beyond the Missouri Sky", en extremt bra inspelning.

[Bill50x]

Något som jag finner notabelt är att basen INTE förändras alls egentligen när jag flyttar på högtalarna. Jag lyssnar inte på hur olika frekvensområden låter förvisso. Det enda jag förmår uppmärksamma är hur klart, tydligt och - när det gäller akustisk musik - hur trovärdigt det låter.

Nu menade jag inte bara hur hur basen låter utan även hur musiken i övrigt uppfattas. Men på detta forum är förståelsen ibland lite begränsad över/hur att sådana "luddiga" parametrar kan upplevas. MÄNGDEN bas förändras ofta inte av att flytta högtalarna någon centimeter hit eller dit, men däremot kvaliteten. Och det kan lika gärna innebära mindre bas men bättre integrerad med resten. Eller bättre artikulerad.

/ B

[Strmbrg]

Som sagt har jag svårt att och inget intresse av att lyssna på "ljudet" som sådant. Har därför även ganska svårt att ge en recension av hur det "låter".

[RogerGustavsson]

Tonal balans blir även hos mig bättre med lyssningsplatsen närmare vägg men perspektivåtergivningen blir sämre. Är likadant med Ino piP i samma rum. För mig är det huvudsakligen perspektivåtergivningen som fått styra, vill att fönstret mot inspelningen ska vara stort och ändå ha fokus, definitivt ingen diffus mittbild. Givetvis varierar detta från vilka fonogram som spelas men flertalet inspelningar får avgöra vad högtalarna ska stå. Körde helt kort först med diskanterna inåt men tycker nu att diskanterna utåt ger bättre tonal balans och för att använda Bill50x's uttryck - bättre artikulation eller förmedling av musiken. Det här måste vara beroende på många faktorer och inte bara någon enstaka parameter. Som vanligt tycker jag rummet ska ha mycket grejor, ett tomt och naket rum trivs jag inte i. När man ser bilder från många amerikanska installtioner, slås jag av hur lite grejor de har i sina rum. Visserligen har de oftast en tjock heltäckningsmatta men väggarna kan vara helt kala.

Ni som har 3.7/3.7i, hur långt upp i frekvens spelar era baselement? Är det verkligen bara första ordningens filter?

[RogerGustavsson]

Som sagt har jag svårt att och inget intresse av att lyssna på "ljudet" som sådant. Har därför även ganska svårt att ge en recension av hur det "låter".

Personligen kan jag störas av vissa defekter i återgivningen men som du tycker jag det kan vara svårt att säga hur något låter i vettiga termer.

[Bill50x]

Som sagt har jag svårt att och inget intresse av att lyssna på "ljudet" som sådant. Har därför även ganska svårt att ge en recension av hur det "låter".

Håller med, men hur ska man förklara saken i text? En anledning till att vi lyssnar på musik (istället för tex lyssnar på poesi) är just att det inte går att klä i ord.

Men om en flytt av högtalarna gör att du "förstår" musiken bättre - hur beskriver du det?

/ B

[Strmbrg]

Jag lyssnar ju nästan uteslutande på sk akustisk musik, vilket egentligen är ett lite knasigt begrepp. Men då har jag hursomhelst något slags möjlighet att bedöma TROVÄRDIGHETEN i det som ramlar ut i lyssningsrummet. Som Roger är inne på så handlar det mycket om huruvida störningar påverkar förutsättningarna att koncentrera mig på musiken. När det funkar så sitter jag liksom och fånstirrar in i den imaginära konsertsalen och bara lyssnar.

[PerStromgren]

När det funkar så sitter jag liksom och fånstirrar in i den imaginära konsertsalen och bara lyssnar.

Jag märker att jag tar av mig läsglasögonen och tittar upp från skivhäftet när detta händer, för att se bättre!

För mig är det någorlunda viktigt att min virtuella konsertlokal inte är en vägg! Jag har lyxen av att ha en flygel i blickfånget precis där musikerna brukar hamna när jag lyssnar på skivor. Det tillför en hel del realism - speciellt för kammarmusik som ryms där - i alla fall för mig.

[RogerGustavsson]

Påverkar egentligen flygeln återgivningen? Här hemma svängde div. akustiska instrument med rätt bra av ljudet från högtalarna.

[Panelguy]

Tonal balans blir även hos mig bättre med lyssningsplatsen närmare vägg men perspektivåtergivningen blir sämre.

Ni som har 3.7/3.7i, hur långt upp i frekvens spelar era baselement? Är det verkligen bara första ordningens filter?

Jag upplever inte att perspektivåtergivningen blir bättre om jag flyttar ut lyssningsplatsen, däremot blir som sagt basen alldeles för anemisk på vissa inspelningar.
Har aldrig sett några uppgifter om hur 3.7 är delade. 3.6 spelar ju som bekant upp till 200Hz.

[Bill50x]

Jag har lyxen av att ha en flygel i blickfånget precis där musikerna brukar hamna när jag lyssnar på skivor. Det tillför en hel del realism - speciellt för kammarmusik som ryms där - i alla fall för mig.

Förmodligen agerar flygeln centerhögtalare när du spelar musik. Jag hör ju tex hur pianot därhemma sjunger med när min sambo övar inför ett köruppträdande

/ B

[Strmbrg]

Nu har vederbörande ljudskärmar befunnit sig här hemma i ungefär två månader.

Jag har inte trixat med placeringen, mer än minimalt finlirande med att få till en noggrann symmetri i rummet. Mest en fix idé tror jag. Men det kostar ju varken tid eller pengar egentligen. Bara ett harmlöst slitage av ett måttband.

Fortfarande kan jag bestämt hävda att jag aldrig slår mig ner för att bedöma högtalarna. Det är alltid intresset för musiken - gärna botaniserandet på Spotify - som är i fokus.

Ja, emellanåt har jag förvisso upplevt att det är aningens onödigt mycket energi i de högre registren.
Eftersom jag är tämligen saktfärdig när det gäller att ändra och experimentera, så var det först härom kvällen, när jag läste i manualen, som jag såg att "defaultläget" för konstruktionen är att ansluta både mellanregistret och diskanten via varsitt medlevererat 1-Ohmsmotstånd.
Efter att ha ersatt byglarna på baksidan med varsitt motstånd så har den lilla distraktionen i högre register minskat och samtidigt känns på något vis djupet mer påtagligt i många av orkesterstyckena.

Men, trots denna operation så har jag egentligen hela tiden kunnat lyssna på musiken via dessa högtalare. Det betyder naturligtvis inte att högtalarna - eller systemet i övrigt - är "perfekt". Men det betyder tveklöst att resultatet är det musiklyssnarfokus jag önskar mig. Jag är nämligen numera hyfsat ointresserad - på gott och ont - av att "lyssna på tekniken och prestandan".

[Alexi]

Men i ditt lyssnande på musik, borde du väll lyssna på musik du tidigare hört på gamla och uppleva om du känner att du trivs mer eller mindre med nuvarande presentation av samma stycke?

[Strmbrg]

Men i ditt lyssnande på musik, borde du väll lyssna på musik du tidigare hört på gamla och uppleva om du känner att du trivs mer eller mindre med nuvarande presentation av samma stycke?

Jorå, i den mån jag har lyssnat på sådant som jag har lyssnat på tidigare, så kan jag notera att jag inte analyserar tekniken och distraheras av den alls lika ofta numera.

Men, intressant nog så har mitt intresse för att ständigt upptäcka nya kompositioner tagit överhanden över att "nöta gamla bekanta vax".