korrektionskurva CD-skivor

[Logge]

Hej.
Vad finns det för korrektionskurva för CD-inspelad musik?
Eller är det "flat".
"gamla vinylbekanta" hade ju RIAA
o kasettband NAD.
finns filterbeskrivning blir jag ännu gladare, men ett sökord att börja med är inte så tokigt.
L

[Nagrania]

Vinylskivor har sedan mitten av 50-talet en korrektion som kallas för RIAA som innebär en basförhöjning under 500Hz samtidigt en diskantsänkning vid avspelningen. Kassettband har olika kurvor som bestäms av vilken typ av band som används.(Fe, CrO2 & metall) Man benämner de olika som CCIR och NARTB där tidskonstanten för Fe band är 120µsek och för CrO2 & metall 70µsek. Alla dessa tidskonstanter innebär en diskantsänkning vid avspelning. I början av 80-talet brukade man vid produktion av klassiskmusik göra en diskantförhöjning på CD-skivor för att sedan göra en motsvarande sänkning vid avspelning. Det här gjordes på grund av att på den tiden ännu inte fanns DA-omvandlare som var tillräckligt bra.

[Svante]

Vinylskivor har sedan mitten av 50-talet en korrektion som kallas för RIAA som innebär en basförhöjning under 500Hz samtidigt en diskantsänkning vid avspelningen. Kassettband har olika kurvor som bestäms av vilken typ av band som används.(Fe, CrO2 & metall) Man benämner de olika som CCIR och NARTB där tidskonstanten för Fe band är 120µsek och för CrO2 & metall 70µsek. Alla dessa tidskonstanter innebär en diskantsänkning vid avspelning. I början av 80-talet brukade man vid produktion av klassiskmusik göra en diskantförhöjning på CD-skivor för att sedan göra en motsvarande sänkning vid avspelning. Det här gjordes på grund av att på den tiden ännu inte fanns DA-omvandlare som var tillräckligt bra.

Nja, det har inte med kvaliteten på omvandlarna att göra, utan var nog ett försök att utnyttja mediet så bra som möjligt.

Det användes på nästan alla medier före CD-mediet (vinyl, band, FM-radio) och det var naturligt att inkludera det även i CD-mediet. Nu är CD-mediet så bra att behovet av preemfas är betydligt mindre än det var för de äldre medierna.

Jag tycker dock i princip att det är en bra idé med preemfas och att den borde användas även idag, men det som talar emot det är att DACar inte alltid är jättebra på att göra deemfasen med hög noggrannhet.

Filtret har tidskonstanterna 50 µs resp 15 µs, dvs brytfrekvenser på 1/(2*pi*50e-6)=3183 Hz resp. 1/(2*pi*15e-6)=10610 Hz

[Logge]

Tack för "sökord" , preemphas, och filterbeskrivning. Jag tolkar också svaret som att karakteristiken numera är "FLAT".

Vinylskivor har sedan mitten av 50-talet en korrektion som kallas för RIAA som innebär en basförhöjning under 500Hz samtidigt en diskantsänkning vid avspelningen. Kassettband har olika kurvor som bestäms av vilken typ av band som används.(Fe, CrO2 & metall) Man benämner de olika som CCIR och NARTB där tidskonstanten för Fe band är 120µsek och för CrO2 & metall 70µsek. Alla dessa tidskonstanter innebär en diskantsänkning vid avspelning. I början av 80-talet brukade man vid produktion av klassiskmusik göra en diskantförhöjning på CD-skivor för att sedan göra en motsvarande sänkning vid avspelning. Det här gjordes på grund av att på den tiden ännu inte fanns DA-omvandlare som var tillräckligt bra.

Nja, det har inte med kvaliteten på omvandlarna att göra, utan var nog ett försök att utnyttja mediet så bra som möjligt.

Det användes på nästan alla medier före CD-mediet (vinyl, band, FM-radio) och det var naturligt att inkludera det även i CD-mediet. Nu är CD-mediet så bra att behovet av preemfas är betydligt mindre än det var för de äldre medierna.

Jag tycker dock i princip att det är en bra idé med preemfas och att den borde användas även idag, men det som talar emot det är att DACar inte alltid är jättebra på att göra deemfasen med hög noggrannhet.

Filtret har tidskonstanterna 50 µs resp 15 µs, dvs brytfrekvenser på 1/(2*pi*50e-6)=3183 Hz resp. 1/(2*pi*15e-6)=10610 Hz

[IngOehman]

Vinylskivor har sedan mitten av 50-talet en korrektion som kallas för RIAA som innebär en basförhöjning under 500Hz samtidigt en diskantsänkning vid avspelningen. Kassettband har olika kurvor som bestäms av vilken typ av band som används.(Fe, CrO2 & metall) Man benämner de olika som CCIR och NARTB där tidskonstanten för Fe band är 120µsek och för CrO2 & metall 70µsek. Alla dessa tidskonstanter innebär en diskantsänkning vid avspelning. I början av 80-talet brukade man vid produktion av klassiskmusik göra en diskantförhöjning på CD-skivor för att sedan göra en motsvarande sänkning vid avspelning. Det här gjordes på grund av att på den tiden ännu inte fanns DA-omvandlare som var tillräckligt bra.

Nja, det har inte med kvaliteten på omvandlarna att göra, utan var nog ett försök att utnyttja mediet så bra som möjligt.

Det användes på nästan alla medier före CD-mediet (vinyl, band, FM-radio) och det var naturligt att inkludera det även i CD-mediet. Nu är CD-mediet så bra att behovet av preemfas är betydligt mindre än det var för de äldre medierna.

Jag tycker dock i princip att det är en bra idé med preemfas och att den borde användas även idag, men det som talar emot det är att DACar inte alltid är jättebra på att göra deemfasen med hög noggrannhet.

Filtret har tidskonstanterna 50 µs resp 15 µs, dvs brytfrekvenser på 1/(2*pi*50e-6)=3183 Hz resp. 1/(2*pi*15e-6)=10610 Hz

Ja, man kan undra varför man inte valde tidskonstanter som stämmer överens med vad som en enkelt att uppnå med komponenter med standardvärden.

Det är som om det är skiljda världar - teoretikernas och ingenjörsvärden. Och det är som jag ser det väldigt konstigt då det i praktiken är till stor del samma människor i båda. Ibland får jag en känsla av att de som bestämmer tidskonstanter som är fristående från den praktiska förutsättningar som världen ger, tycker att det är finare att göra så. Frågan är om det inte är rimligare att kalla det dumt än fint?


Vh, iö

[Svante]

:D Tack för "sökord" , preemphas, och filterbeskrivning. Jag tolkar också svaret som att karakteristiken numera är "FLAT".

Nja, på gamla skivor kan den fortfarande vara med preemfas. Skivorna har ju inte försvunnit . Behovet finns därför även idag.

[Svante]

Ja, man kan undra varför man inte valde tidskonstanter som stämmer överens med vad som en enkelt att uppnå med komponenter med standardvärden.

...fast att speca tidskonstanter snarare än brytfrekvenser är väl ett sätt att fixa det med standardvärden? 15 µs = 1 nF *15 kOhm, 50 µs=10 nF * (10 // 10) kOhm. Hyfsat enkelt kan jag tycka. Sen blir det förstås olika med olika kretslösningar, man gör nog inte tidskonstanterna separerade i olika delar av kretsen.

Däremot är 50 och 500 Hz i RIAA-standarden knepigare, eftersom de är frekvenser och 2*pi kommer med där. 2122 Hz (den tredje frekvensen i RIAA-standarden) kommer från 75 µs tidskonstant. Lustigt att man har blandat där.

Hursomhelst så gör man nog helst CD-deemfas digitalt numera och då kan man ju välja vilka värden man vill.

[IngOehman]

Jag säger inte att det inte är hyfsat enkelt, bara att det hade gått att göra det smidigare genom att välja värden som passar det man avser göra.

Och om du försöker göra det med en enda länk (som nog alla ingenjörer tycker är en självklarhet att man vill) så ser du nog att det riskerar att bli onödigt komplicerat med de värden som valts, och det är också det så är orsaken till att så många CD-spelare hade dåliga korrektioner. Hade man valt vettiga värden som skulle korrektionen ha kunnat göra smed bara tre komponenter allt som allt, och få nominellt exakt rätt korrektion. Och helt passivt går också bra om någon vill det. Men visst kan man hävda att RIAA-knäpunkterna är ännu mera illa valda.


Vh, iö

[Svante]

Och om du försöker göra det med en enda länk (som nog alla ingenjörer tycker är en självklarhet att man vill) så ser du nog att det riskerar att bli onödigt komplicerat med de värden som valts, och det är också det så är orsaken till att så många CD-spelare hade dåliga korrektioner. Hade man valt vettiga värden som skulle korrektionen ha kunnat göra smed bara tre komponenter allt som allt, och få nominellt exakt rätt korrektion. Och helt passivt går också bra om någon vill det.

Jag tror att det beror på att man i en standard inte vill favorisera en viss kretslösning. Standarder är ju överenskommelser utanför företag, och ger man sig där in på att välja kretslösning landar man lätt i en diskussion om vilken kretslösning som är bäst. Om olika företag tycker olika riskerar man att inte få alla företag med sig. Värdena blir ju olika om man tänker sig en lösning kring en OP eller om man gör en spänningsdelare "passivt". Jag säger inte att det är smart, men jag tror att det beror på det. Standarder och lösningar hålls ofta separerade.

[IngOehman]

Ja, det var ju just det jag skrev, och att det är synd.

Fast det går alldeles utmärkt att välja knäfrekvenser således att de går att hitta massor av olika dimensioneringar, både passiva och aktiva, som kan använda få komponenter med standardvärden.

Oavsett vilket så var min poäng att jag tycker det är synd att man inte gör det.


Vh, iö

[petersteindl]

I min gamla DAC hade jag passiv De-emphasis. Den funkade jättebra.

[Svante]

I min gamla DAC hade jag passiv De-emphasis. Den funkade jättebra.

Nog måste du ha haft ett buffertsteg efter den?
Vad blev det för tonkurvetoleranser när den var inkopplad?

[petersteindl]

I min gamla DAC hade jag passiv De-emphasis. Den funkade jättebra.

Nog måste du ha haft ett buffertsteg efter den?
Vad blev det för tonkurvetoleranser när den var inkopplad?

Japp, jag hade ett synnerligen kompetent buffertsteg efter den. Jag minns dock inte tonkurvetoleransen på filternätet. Motstånden var precisionsmotstånd på 0,1 % med TK på 5-15 ppm. kondensatorerna mätte jag in på varje ex. Standard var 2,5 % tolerans om jag minns rätt. Jag hade ett stort övertal av kondensatorer som jag mätte upp och selekterade. Jag räknade in utimpedansen på steget innan och hade ett seriemotstånd på 500 ohm till 1 kohm. Jag minns inte vilka värden på motstånd och kondensatorer jag använde. Jag gillade alla mina CD som hade emfas. Hade jag fått välja så skulle jag nog velat haft alla klassiska CD med emfas.

Mvh
Peter

[grafpro]

Hur vet DAC:en när den ska använda korrigering och när den inte ska? Hur ser det ut i WAV och FLAC - ingår korrigeringen eller är de alltid flata?

[Suomela]

Hur vet DAC:en när den ska använda korrigering och när den inte ska? Hur ser det ut i WAV och FLAC - ingår korrigeringen eller är de alltid flata?

http://wiki.hydrogenaud.io/index.php?title=Pre-emphasis

/Suomela

[RogerJoensson]

Hur vet DAC:en när den ska använda korrigering och när den inte ska? Hur ser det ut i WAV och FLAC - ingår korrigeringen eller är de alltid flata?

Dacken får infon från apparaten som spelar mediat (t ex CD eller DAT). T ex S/PDIF har en speciell pre-emfas-flagga i dataströmmen som talar om för DAC:en vad den ska göra.
Jag tror inte att några moderna ljudfilformat använder pre-emfas.

[IngOehman]

Det kan du har rätt i, och det är synd.

Tycker det är trist att man kunde välja med CD. Hade pre-/deemphasis varit mandatory (och gärna med ännu större insats) så skulle problemet med dagens illaljudande utgåvor inte ha varit möjlig. På samma sätt som det inte går att gravera de värsta exemplen av mastringsprocessad musik på vinyl om man inte gör det väldigt svagt.

Egentligen skulle man kunna utgå helt ifrån hörseln när man bestämmer sådana där system, och välja en avspelningseq som ungefärligen motsvarar smärtgränskurvan (men förstås förenklad och med rimligare höjning i basen). Inspelningskorrektionen blir förstås tvärtom. Då får man ett system som kan utnyttjas maximalt effektivt. Att kunna spela högre än smärtgränsen är ju knappast meningsfullt, det vill säga; hur starkt man spelar väljer man ju självklart själv, men att det alltid är i samma register som man når smärtgränsen först har inget egenvärde, och så är det nu. Kurvan skall självklart anpassas efter ung hörsel. På så vis ges bästa möjlighet att inte förstöra hörseln på folk. En väldigt positiv bieffekt är förstås att man rent subjektivt (på grund av släktskapet mellan smärtgräns och hörgräns) även sänker hörbarheten av systembrus signifikant.


Vh, iö

[petersteindl]

Hur vet DAC:en när den ska använda korrigering och när den inte ska? Hur ser det ut i WAV och FLAC - ingår korrigeringen eller är de alltid flata?

Dacken får infon från apparaten som spelar mediat (t ex CD eller DAT). T ex S/PDIF har en speciell pre-emfas-flagga i dataströmmen som talar om för DAC:en vad den ska göra.
Jag tror inte att några moderna ljudfilformat använder pre-emfas.

Precis, det finns i dataströmmen i CD-skivorna (inte i musiksignalen utan som extra bitar i varje frame. Om jag inte minns fel så finns det 8 bitar per frame som kan användas för annan info än själva musiksignalen. Namn på låtar och artist kan t.ex. finnas i CD:n som info). Den flaggan för emfas kan man även ta vara på för att tända en lysdiod som visar att skivan/låten har emfas, såsom jag gjorde på min DAC. Hela skivan behöver inte ha emfas. Det kan vara enstaka spår/låtar på en CD-skiva som har emfas såsom på t.ex. gamla testskivor.

Mvh
Peter

[IngOehman]

Jag satte en deemphas-diod redan i min gamla Denon DVD1500.

Hjälpte även till med att få funktionen att fungera i Sentec DiAna på den tiden. Tror man kunde läsa lite om dom turerna i MoLt på den tiden.

Är än i dag permanent-förvånad över att en sådan självklarhet inte signaleras av alla apparater som hanterar saken.


Vh, iö

[grafpro]

Hur vet DAC:en när den ska använda korrigering och när den inte ska? Hur ser det ut i WAV och FLAC - ingår korrigeringen eller är de alltid flata?

http://wiki.hydrogenaud.io/index.php?title=Pre-emphasis

/Suomela

Aha, tackar. Användes alltså nästan enbart i CD:ns barndom, knappast alls efter mitten av 80-talet. Flaggan sitter per låt/fil på CD:n och alla CD-spelare har avkänning och kompensering. Men inte alla CD-spelare/ljudkort i laptops och datorer. Inte heller alla program för rippning till fil. Huruvida filformaten stöder flaggan framgår inte men det verkar inte så. Rippning ska alltså ske med kompensering, annars blir den rippade filen okorrigerad. Somliga program gör det automatiskt, somliga manuellt, andra inte alls.

Man lär så länge man lever.

[Svante]

Rippning ska alltså ske med kompensering, annars blir den rippade filen okorrigerad.

Njaej, ska och ska. Jag skulle säga att det rätta sättet är att märka filen och jag tror att det finns standardiserade metadata för åtminstone några filformat för detta. Jag vet att det finns med i åtminstone i ett obskyrt filformat som jag var med och utvecklade innan wav fanns. Om kompensation görs i den digitala domänen utan att öka bitdjupet förlorar man preemfasens fördelar. Man kan dock göra det digitalt utan nämnvärd förlust om man ökar bitdjupet till tex 24 bitar. Därför bör filerna märkas i stället och deemfasen läggas till vid uppspelningen.

Det som talar emot det jag just sade är att alltför många lösningar struntar i sådan metadata och då blir det inte bra.

[IngOehman]

Ja, det är mycket tråkigt, och är orsakat av att systemet från början medgav båda möjligheterna.

Det hade varit bättre om bara standarden med pre-/deemphasis för digital ljudlagring hade funnits.


Vh, iö

[MiaM]

Det kan du har rätt i, och det är synd.

Tycker det är trist att man kunde välja med CD. Hade pre-/deemphasis varit mandatory (och gärna med ännu större insats) så skulle problemet med dagens illaljudande utgåvor inte ha varit möjlig. På samma sätt som det inte går att gravera de värsta exemplen av mastringsprocessad musik på vinyl om man inte gör det väldigt svagt.

Egentligen skulle man kunna utgå helt ifrån hörseln när man bestämmer sådana där system, och välja en avspelningseq som ungefärligen motsvarar smärtgränskurvan (men förstås förenklad och med rimligare höjning i basen). Inspelningskorrektionen blir förstås tvärtom. Då får man ett system som kan utnyttjas maximalt effektivt. Att kunna spela högre än smärtgränsen är ju knappast meningsfullt, det vill säga; hur starkt man spelar väljer man ju självklart själv, men att det alltid är i samma register som man når smärtgränsen först har inget egenvärde, och så är det nu. Kurvan skall självklart anpassas efter ung hörsel. På så vis ges bästa möjlighet att inte förstöra hörseln på folk. En väldigt positiv bieffekt är förstås att man rent subjektivt (på grund av släktskapet mellan smärtgräns och hörgräns) även sänker hörbarheten av systembrus signifikant.

Råder det konsensus om att smärtgränsen är i stort sett lika hos olika människor?

Råder det konsensus om att CD med sådan korrektion skulle ha dynamik nog för att återge de svagaste hörbara detaljerna?

En annan strategi skulle annars kunna ha varit att istället utgå från någon slags "frekvensgång" på hur svaga detaljer som kan uppfattas.

Ytterligare en faktor är givetvis materialet som ska återges. Om man på ett helt stycke eller en hel skiva toppvärdesmäter inom olika frekvensband så får man rätt olika totalkurvor mellan olika skivor. Vilken slags musik ska få äran att låta bäst?


För övrigt instämmer jag i kritiken mot att specifikationer för t.ex. korrektion och mycket annat ofta får siffror som ser "jämna och fina" ut i specen. Ibland blir det inte på det viset men då är det oftast mer "komplicerade" motiv som övertygat beslutsfattarna. Sådant som hur olika frekvenser/tidskonstanter samverkar i de olika analoga färg-tv-systemen är väl sådant som uppfattas som "elegant" av beslutsfattarna och lätt går igenom. Vad som lättare går att göra med E12-seriens motstånd och E6-seriens kondensatorer v.s. de mer finmaskiga serierna är kanske inte lika "elegant".

Som ett sidospår så anser jag att detta är ett praktexempel på att "folk i allmänhet" har en hel del egenskaper som lösryckt tillskrivs "avvikare" av olika slag.

[Morello]

Jag satte en deemphas-diod redan i min gamla Denon DVD1500.

Hjälpte även till med att få funktionen att fungera i Sentec DiAna på den tiden. Tror man kunde läsa lite om dom turerna i MoLt på den tiden.

Är än i dag permanent-förvånad över att en sådan självklarhet inte signaleras av alla apparater som hanterar saken.


Vh, iö

Min DAC signalerar genom att ett relä drar.

I dagens maskiner är detta implementera i den digitala världen.

[Svante]

I dagens maskiner är detta implementera i den digitala världen.

Det är väl bra?

[IngOehman]

Det kan du har rätt i, och det är synd.

Tycker det är trist att man kunde välja med CD. Hade pre-/deemphasis varit mandatory (och gärna med ännu större insats) så skulle problemet med dagens illaljudande utgåvor inte ha varit möjlig. På samma sätt som det inte går att gravera de värsta exemplen av mastringsprocessad musik på vinyl om man inte gör det väldigt svagt.

Egentligen skulle man kunna utgå helt ifrån hörseln när man bestämmer sådana där system, och välja en avspelningseq som ungefärligen motsvarar smärtgränskurvan (men förstås förenklad och med rimligare höjning i basen). Inspelningskorrektionen blir förstås tvärtom. Då får man ett system som kan utnyttjas maximalt effektivt. Att kunna spela högre än smärtgränsen är ju knappast meningsfullt, det vill säga; hur starkt man spelar väljer man ju självklart själv, men att det alltid är i samma register som man når smärtgränsen först har inget egenvärde, och så är det nu. Kurvan skall självklart anpassas efter ung hörsel. På så vis ges bästa möjlighet att inte förstöra hörseln på folk. En väldigt positiv bieffekt är förstås att man rent subjektivt (på grund av släktskapet mellan smärtgräns och hörgräns) även sänker hörbarheten av systembrus signifikant.

Råder det konsensus om att smärtgränsen är i stort sett lika hos olika människor?

Nej, det är den inte, det finns stora skillnader, framförallt beroende på att mångas hörsel redan är skadad på olika sätt. Och det var därför jag påpekade att kurvan skall anpassas till ung hörsel. Annars kommer det att bli på tok för mycket diskantbrus för just de inga.

Men tar man ett medelvärde för unga så blir det bra, och kom även ihåg att det bara handlar om en kurvas form, inte nivån som sådan. Den styr man ju som alltid med volymkontrollen.

Råder det konsensus om att CD med sådan korrektion skulle ha dynamik nog för att återge de svagaste hörbara detaljerna?

Bland dem som vet något om sådana här saker råder det nog koncensus om att CD INTE har ett dynamikområde stort nog att återge de svagaste hörbara detaljerna utan hörbart brus. Men det är större än de flesta tror (kritiken är överdriven) och med en korrektion som den nämnda så blir det bättre.

En annan strategi skulle annars kunna ha varit att istället utgå från någon slags "frekvensgång" på hur svaga detaljer som kan uppfattas.

Det är besläktat och ger därför liknande kurvor, men det har samma svagheter. Det passar dessutom sämre in på hur musik normalt ser ut spektralt, vilket i sig ger ett sämre utnyttjande av lagringssystemet.

Ytterligare en faktor är givetvis materialet som ska återges. Om man på ett helt stycke eller en hel skiva toppvärdesmäter inom olika frekvensband så får man rätt olika totalkurvor mellan olika skivor. Vilken slags musik ska få äran att låta bäst?

Alltså... som det är nu med loudnessrace så skapas klanger som låter bedrövligt illa - just för att det skall bli så starkt som möjligt - även vid frekvenser där det låter illa när det är så. Så en av poängerna med en bättre vald pre-/deemphasis är att maximering av nivån inte kommer att skapa lika vedervärdiga klanger. Och det gäller helt oberoende av vad för slags musik det är.

ALL musik gagnas, ingen missgynnas. Och ingen musik tvingas heller in i någon annan klang än den som dess skapare vill att den skall ha.

För övrigt instämmer jag i kritiken mot att specifikationer för t.ex. korrektion och mycket annat ofta får siffror som ser "jämna och fina" ut i specen. Ibland blir det inte på det viset men då är det oftast mer "komplicerade" motiv som övertygat beslutsfattarna. Sådant som hur olika frekvenser/tidskonstanter samverkar i de olika analoga färg-tv-systemen är väl sådant som uppfattas som "elegant" av beslutsfattarna och lätt går igenom. Vad som lättare går att göra med E12-seriens motstånd och E6-seriens kondensatorer v.s. de mer finmaskiga serierna är kanske inte lika "elegant".

Jag känner inte till att det finns några anpassningar av det slag som jag förespråkar i TV-sammanhang, alltså sådana som inte ser jämna och fina ut i specen. Vilka tänker du på?

Som ett sidospår så anser jag att detta är ett praktexempel på att "folk i allmänhet" har en hel del egenskaper som lösryckt tillskrivs "avvikare" av olika slag.

Det får du gärna utveckla lite.


Vh, iö

[RogerGustavsson]

[Aha, tackar. Användes alltså nästan enbart i CD:ns barndom, knappast alls efter mitten av 80-talet. Flaggan sitter per låt/fil på CD:n och alla CD-spelare har avkänning och kompensering. Men inte alla CD-spelare/ljudkort i laptops och datorer. Inte heller alla program för rippning till fil. Huruvida filformaten stöder flaggan framgår inte men det verkar inte så. Rippning ska alltså ske med kompensering, annars blir den rippade filen okorrigerad. Somliga program gör det automatiskt, somliga manuellt, andra inte alls.

Man lär så länge man lever.

Denna inspelning som brukar anses riktigt välljudande gavs ut 1987 och har preemfas. Låter knas när man rippar den om inte rippningsprogrammet tar hänsyn till det.

http://www.discogs.com/Grieg-Gothenburg ... ter/650582

[PerStromgren]

Hanterar Spotify deemfas korrekt? Eller är frågan korkad?

[IngOehman]

Det är ingen korkad fråga, men en svår fråga, och kanske har helt enkelt ingen svaret på den?

Jag har det inte, men jag kan skriva lite om svårigheterna för någon att svara på den:

Spotify är till att börja med inte en CD-spelare eller en DAC som spelar en digitalström som kommer direkt ifrån en CD-spelare som spelar CD-skivor, så frågan om Spotify hanterar emphasis korrekt blir komplicerad. Man måste börja med att ta reda på om den skall göra det alls. Det beror på hur de byggt upp spotify.

Och om det är så att filerna kommer från CD så är de ändå konverterade, och då kan man tänka sig två olika "riktiga" scenarior - att den fil som är lagrad hos spotify innehåller diskanthöjd information och har behållit emfasisflaggan - eller att filen har konverterats och i den processen befriats från diskantsänkningen och att flaggan har tagits bort.

I det förstnämnda fallet så måste spotify hantera diskantsänkningen (i DA-omvandlingen som görs i din dator) medan det i det senare fallet måste ha skett på riktigt sätt i konverteringen.

- - -

Jag vet som sagt inte hur det går till eller i vilket exakt format som filerna ligger i hos spotify. Det behöver heller inte vara samma format som det som skickas över internet när man använder spotify.

Slutligen kan det bli fel också, t ex genom att vissa inspelningen har konverterats till ett format utan emphasis - men utan att de rättats till klangligt. Sådana fel kan inte spotify skydda sig mot 100-procentigt, eftersom en sådan konvertering kan ha skett av en fil innan de fått den. Man kan även tänka sig att de eq:ats korrekt i konverteringen, men att flaggan finns kvar. Det sista är det jag tror är minst sannolikt.

Bäst vore förstås om någon från Spotify tittade in och kunde berätta.


Vh, iö

[RogerGustavsson]

Berättigad fråga. Hittade inte just den inspelningen på Spotify jag har. Denna är nästan samma men inte komplett, http://open.spotify.com/album/7cDinGCbimKoyhn6ekHjk3

På Wimp finns tre olika utgåvor. Dels en från 1989 och två senare från 2010 och en från 2005. Vid en snabblyssning låter de lite olika.

1987 http://open.spotify.com/album/7cDinGCbimKoyhn6ekHjk3 (enkel-CD)
1989 http://wimpmusic.se/track/4725779 (enkel-CD)
2005 http://wimpmusic.se/track/4405580 (dubbel-CD)
2010 http://wimpmusic.se/track/4322201 (dubbel-CD)