Finns det någon rimlig anledning att spisa vinyl?

[Strmbrg]

Good evening,

För några år sedan erhöll jag en Sonab 85S skivspelare av en god vän. Jag tackade och tog emot sagda maskin, varefter vederbörande stått parkerad i en garderob, och gör så fortfarade.

Till saken hör följande:
Jag äger inga vinylskivor. (De jag hade hivade jag i en flytt för femton år sedan.)
Mitt försteg kan inte signalhantera RIAA-signaler.
Jag tycker att det enorma utbudet på Spotify är såpass enormt att jag har lite småsvårt att motivera att börja samla på mig vinyl, skaffa en anständig RIAA-avkodare och börja "krångla" med vinylplattor.

Till frågan hör följande:
Kan det vara värt att engagera mig i vinylavspelandets domäner, ur ett ljudkvalitetsperspektiv, eller är det bara tekniknostalgi?

[Bill50x]

Till frågan hör följande:
Kan det vara värt att engagera mig i vinylavspelandets domäner, ur ett ljudkvalitetsperspektiv, eller är det bara tekniknostalgi?

Befinner man sig i din situation finns det egentligen ingen anledning att börja med vinylavspelning. Enda anledningen skulle vara att du får tag på sällsynt musik som du inte kan få på annat sätt. Men istället för att meka med skivspelare och riaa, be någon kompis rippa de vinyler du inte kan undvara. Om du nu skulle hitta några.

Och naturligtvis, om du vill hoppa på retro-tåget och helt enkelt känna den härliga känslan med riktiga konvolut och hantera en riktig skiva...

/ B

[Eargasm]

Ja det finns en vettig anledning i mina ögon.

Jag har under lång tid använt mig av digital avspelning, vilket egentligen varit det enda för mig sedan 1989 när jag fick min första CD-spelare som 10 åring.
Men i takt med åren har plussats på har även ekonomi och ljudkvalitet/krav blivit alltmer viktigt, så bättre grejer har fått flytta in så som det ser ut idag och jag tvivlar att jag kommer att behöva byta någon mer apparatur, med nått undantag såklart
Så efter att jag kastat ut CD-spelare för några år sedan har jag lyssnat på mina rippade CD-skivor via en mycket fin DAC och JRiver (awesome program btw), men då en dag testade jag några skivor från HDtracks.
Wow, endel skivor lät verkligen klart bättre än CD-utgåvan, helt utan tvekan på alla sätt och vis.
Därefter så blev jag medlem på en site där många musikfanatiker huserar, varav endel har riktigt seriösa vinyl-riggar som också gjort många andra lyckliga med att "rippa" dem.

Jag testade några skivor som jag mycket väl kände till och hands down, vilken ruskig skillnad!
Så efter viss studerande stod det klart för mig att vinyler har som regel en annan master än CD-skivan, och det är DET som är nyckeln. (sedan alla andra skillnader har nog dryftats nog här)

Så därefter började jag byta ut mina skivor mot "rippade" vinyler.
Men då jag gillar svensk musik ganska mycket så var det aldrig någon som förbarmade sig över dem så jag fick hålla ut med CD-utgåvan.
Tills jag en dag bestämde mig, -"NÄ nu köper jag mig en egen vinylspelare!"
Och gosse, det har jag inte ångrat en sekund

Jag har ärvt endel plattor, köpt ganska mycket beggat men också köpt endel nytt, bolaget "Music On Vinyl" ger ut många re-pressar som oftast håller riktigt bra kvalitet, originalen som kan vara väldigt svårt och dyrt att få tag på i, speciellt om man som jag gillar många skivor som släpptes på 90 och 00-talet då väldigt lite vinyl såldes..

Så jag säger bara det GO FOR IT

ps. sitter just nu och lyssnar på Nirvana - Unplugged in New york (Music On Vinyl, lite knaster mellan låtarna men annars sjukt nice ljudkvalitet)

[PekkaJohansson]

God kväll!

Jag håller med Bill50x. Endast om du aktivt söker musik som inte finns på andra format bör du börja samla vinyl. Det kan å andra sidan vara ett skäl så gott som något. Ljudkvalitetsmässigt finns dock sällan något att hämta. Jag köper en del vinyl vid sidan av mitt cd-samlande och 99 gånger av 100 blir jag grymt besviken på den bristande ljudkvaliteten. Nu köper jag nästan uteslutande klassisk rock och pop på begagnad vinyl men mina erfarenheter säger mig att också många nypressningar har brister. En annan aspekt som jag brukar framhäva är att knappt någon skivspelare, inte heller din Sonab, är anpassad för att hantera vinylskivans skevheter i olika plan. Olika svajningsfenomen blir ofta påtagliga med vinyl för den som har skämt bort sig med cd. Till det kommer distorsion och knäppar. Kontentan blir alltså att det kan vara kul att köpa vinylskivor, men det bör göras med öppna öron. Slutligen apropå din musikaliska inriktning: jag skulle under inga omständigheter köpa klassisk musik på vinyl.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Strmbrg]

Mao så finns det inget större skäl att börja tillskansa mig klassiskt på vinyl då?

[PekkaJohansson]

Nej, jag tycker inte det. Klassisk musik är i än högre grad än pop- och rockmusik känslig för vinylens tillkortakommanden. Störningar och svaj stjäl alltför ofta uppmärksamheten från det väsentliga, nämligen musiken. Det klassiska(!) exemplet är en stilla pianoton. Enstaka godtagbara exempel finns förvisso.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Bill50x]

Nu tycker jag iofs att Pekka är lite onödigt hård när det gäller kvaliteten på vinylskivor. De allra flesta vinyler jag har är acceptabla, även klassiska. De allra bästa vinylerna låter bättre än motsvarande CD. Jag har fö flera album på både vinyl och CD som knappast ens går att skilja från varandra och skulle man gissa rätt så handlar det om något ytterst litet knaster som dyker upp.

Men. Att med en skivspelare som grund, som kanske måste fixas till och dessutom kompletteras med extra elektronik - nä, det finns ingen anledning att börja samla vinyler. Ska du dessutom ha riktigt bra ljud från dina vinyler så räcker inte din spelare till. Du måste nog satsa tiotusentals kronor för att få till en acceptabel kvalitet och så ett bra riaa på det. Du får ganska många CD för dom slantarna.

/ B

[Perfector]

Av mina Ca: 1200 vinyler är över 95% sån't som aldrig kommer att ges ut [annat än?] på vinyl.
Specialpressning och udda utgåvor, så för mig är vinylspelaren det enda som kan hålla mig lika levande som musiken på skivorna.
Numer är digitaltekniken så utvecklad att det i mina öron knappast är nån skillnad längre.
Men att börja en vinylkarriär med noll skivor i potten känns lite meningslöst.
sätt ut den på blocket eller tradera och få in en slant för den.
Dock skall sägas att pillrandet med olika pickup'er och tonarmar är lika meditativt som att sitta och peta ur en pipa och rensa den innan man fyller på ny tobak och tänder den.
Rofyllt och mycket givande.

[PJo]

Ett bra argument för vinly som jag och några kompisar har resonerat kring är det faktum att vissa alster har vi bar på vinlyl och finns bara utgivna på vinyl. Detta faktum har gjort att jag går i tankarna att skrämma liv i "svarven". Det är något "meck" med styrningen. I bästa fall remmen.

[Perfector]

Ett bra argument för vinly som jag och några kompisar har resonerat kring är det faktum att vissa alster har vi bar på vinlyl och finns bara utgivna på vinyl. Detta faktum har gjort att jag går i tankarna att skrämma liv i "svarven". Det är något "meck" med styrningen. I bästa fall remmen.

Om svarven inte vill rekommenderar jag en Dual 1219 eller en 701.
1219 är mellanhjulsdriven med 0.06% svaj och 701 är direktdriven.

[Conan]

Även om jag anser mig vara en musikälskare, så kan jag inte förneka att jag också har ett intresse av audio-apparater som sådana, och i det sammanhanget är skivspelare/tonarm/pickup/RIAA en mycket roligare "pryl" än en Bluray-spelare som streamar från en NAS. Så jag spelar vinylskivor främst för att det ger en annan känsla i handhavandet (det är nästan för enkelt att knäppa på Bluray-spelaren och ut kommer musik från den CD:n som ligger inne ), samt för att jag faktiskt vill kunna spela de skivorna (LP, singlar och också 78-varvare).

Ljudkvalitetsmässigt kan det visst ge en del att hitta en mindre pajad mastring, men det är nästan alltid så att ett digitalt fonogram "all things considered" ger bättre ljud.

[MultiMan]

Bill50x Sammanfattar läget perfekt tycker jag. Letar man musik som inte finns på annat sätt än vinyl är det en bra anledningen, annars inte. Gillar man pysslandet och är beredd att öppna plånboken rejält så kan ju vinyl låta riktigt bra, men att börja om från noll kräver ett oerhört engagemang.

Jag bytte helt nyligen min gamla Pioneer PD-S901 mot en ny Marantz CD6005 och jag kan säga att det var ett enormt lyft. För 3371kr med frakt på Amazon UK så har fått uppleva mina skivor på ett helt nytt sätt. Det finns efterklang runt ljud långt ner i mixen som aldrig hördes innan, anslagen på tonerna känns naturligare utan konstigheter i inledningen och cymbaler har aldrig låtit så bra. Första skivorna jag lyssnade igenom var min favorit Hounds of love i originalutgåva från 1985 samt förstautgåvan av Kraftwerks The Mix. Båda presenterade dynamik och detaljer jag aldrig hört tidigare. Jag tycker den spelaren är ett fynd för pengarna. Man får väldigt bra ljud för lite pengar numera.

[adagio]

Svaret på din fråga kan vara : All anledning du kan tänka dig eller ingen som helst anledning. Det var det korta svaret.
Det långa svaret: Och då blandar jag in min subjektiva åsikt. Det finns inget som talar emot. Det beror lite på dig som person också, om det ger dig något.
Jag älskar att spela vinyl, älskar handhavandet, fysiken och ljudet. Jag gillar letandet i skivaffärerna och på en o annan loppis. Jag gillar känslan när man gjort ett fynd. Både musikaliskt och kanske ekonomiskt. Det är lite som att ha en gammal sportbil, lite mek o pill men sen kan man sitta och njuta av resultatet både visuellt och ljudmässigt. Rent ljudmässigt är det så enl mig att digitala medier låter mera statiskt, exakt, mekaniskt och omusikaliskt i jämförelse. Vinyl (på en viss nivå) ger ett underbart flytande, levande berörande ljud.
Men visst har jag enstaka CD-skivor som ljudmässigt slår 80% av mina vinyler men 90% av mina vinyler slår 95% av mina CDs. Ett problem är att det defacto kostar rätt mycket för att vinylspelandet ska komma upp i en nivå där man förstår vad jag menar. En acceptabel nivå är rätt lätt men då kommer inte vinyl till sin fulla rätt. Med detta vill jag påpeka att det går an att köpa en billig kombination av spelare, arm, PU samt RIAA men att det inte kommer i närheten av prestandan hos verkligt fina motsv. Vilket gör att många som dömmer ut vinyl inte lyssnat på dess potential.
Att det sedan går att förbättra ljudåtergivningen i all evighet med vinylspelaren är också en ständig källa till mekande och tweakande. Bara en sådan sak som att alla olika komponenter låter så olika är också våldsamt kul och för vissa frustrerande.
Jag skulle aldrig återgå till ett liv utan vinyl.
[url][URL=http://s873.photobucket.com/user/Joakimadagio/media/imagejpg1-14.jpg.html][/url][/url]

[bjorn55]

Svaret på din fråga kan vara : All anledning du kan tänka dig eller ingen som helst anledning. Det var det korta svaret.
Det långa svaret: Och då blandar jag in min subjektiva åsikt. Det finns inget som talar emot. Det beror lite på dig som person också, om det ger dig något.
Jag älskar att spela vinyl, älskar handhavandet, fysiken och ljudet. Jag gillar letandet i skivaffärerna och på en o annan loppis. Jag gillar känslan när man gjort ett fynd. Både musikaliskt och kanske ekonomiskt. Det är lite som att ha en gammal sportbil, lite mek o pill men sen kan man sitta och njuta av resultatet både visuellt och ljudmässigt. Rent ljudmässigt är det så enl mig att digitala medier låter mera statiskt, exakt, mekaniskt och omusikaliskt i jämförelse. Vinyl (på en viss nivå) ger ett underbart flytande, levande berörande ljud.
Men visst har jag enstaka CD-skivor som ljudmässigt slår 80% av mina vinyler men 90% av mina vinyler slår 95% av mina CDs. Ett problem är att det defacto kostar rätt mycket för att vinylspelandet ska komma upp i en nivå där man förstår vad jag menar. En acceptabel nivå är rätt lätt men då kommer inte vinyl till sin fulla rätt. Med detta vill jag påpeka att det går an att köpa en billig kombination av spelare, arm, PU samt RIAA men att det inte kommer i närheten av prestandan hos verkligt fina motsv. Vilket gör att många som dömmer ut vinyl inte lyssnat på dess potential.
Att det sedan går att förbättra ljudåtergivningen i all evighet med vinylspelaren är också en ständig källa till mekande och tweakande. Bara en sådan sak som att alla olika komponenter låter så olika är också våldsamt kul och för vissa frustrerande.
Jag skulle aldrig återgå till ett liv utan vinyl.
[url][URL=http://s873.photobucket.com/user/Joakimadagio/media/imagejpg1-14.jpg.html][/url][/url]

Håller helt med, underbar hobby!

Vad jag har för rigg? Även jag Kuzma (Ref2, eftersom jag bor i trähus.., fantastisk upphängning, helt fri från akustisk återkoppling).

[twotackter]

Den enda anledningen till att jag lyssnar på vinyl, är känslan av att ta fram en skiva efter lite bläddrande i lådan, lägga på nålen och sitta i soffan med konvolutet, en kopp kaffe och njuta

[adagio]

Ja ref-serien är ju otroligt fin. Både reference och den gamla ek-spelaren samt den nya Kuzma M är ju fantastiska. Min stabi S är ju mer som en hotrod i jämförelse. De silikondämpade spelarna är mer "färdiga" på så sätt att de ställda i våg presterar i det närmaste perfekt från början. Stabi S kräver mer av sin ägare. Uppställd rakt upp och ner är den iofs ruskigt bra men det går att hämta så mycket mer samt "tuna" den med olika material i underlag samt koppla den till olika mängder massa. Jag bytte stogi S-armen mot stogi ref, då den är mer dynamisk och exakt medansvar stogi S är mer flytande och har en om möjligt vackrare återgivning. Stogi ref är maskulin och stogi S är feminin i sin framtoning, stogi S är mer krävande och lynnig men när allt stämmer förförande. Jag kommer i framtiden bygga ut med en SD-12 del så jag kan köpa en stogi S 12. Vilken arm som kommer ha vilken PU får framtiden utvisa. Nu kör jag en Benz LP S, jag har två olika RIAA dels Benz eget Lukaschek PP-1 framtaget för att passa Benz omagnetiska Rubin kors som sitter på RUBY och uppåt. Men oftast kör jag med det inbyggda RIAAt i min JJ 243 med dubbla dubbeltrioder. Matchade Amperex "bugle boy"
ECC88. Båda har sina förtjänster. Lyssnar jag på Sibelius som just nu är rörriaat överlägset men åker the knife eller Björk fram är Lukascheken några strå vassare. Därför vill jag ha två armar. Som du märker kanske frågan är hur pass nördig är du bered att bli?
Men en sak är säker, när jag lyssnar digitalt lyssnar jag mer analytiskt och känner ofta behovet av att byta låt eller skiva. Väldigt sällan spelas ett album rakt igenom. Något som alltid händer med vinyl, jag sugs in och förtrollas av musiken, nyanserna och fraseringen, som nu när jag gång på gång kommer av mig i texten och bara sluter ögonen och zoomar in i musiken......ah!
Allt som oftast är det en fysisk upplevelse att gå från digitalt till vinyl här hemma. Axlarna sjunker ned andningen blir långsammare och jag känner mig väldigt behagligt tillfreds. Med digitala medier lyssnar jag mer "upprätt" och lite spänt, jag har svårare att lyssna på musiken utan lyssnar mer på ljud.

[music4ever]

Även om jag anser mig vara en musikälskare, så kan jag inte förneka att jag också har ett intresse av audio-apparater som sådana, och i det sammanhanget är skivspelare/tonarm/pickup/RIAA en mycket roligare "pryl" än en Bluray-spelare som streamar från en NAS. Så jag spelar vinylskivor främst för att det ger en annan känsla i handhavandet (det är nästan för enkelt att knäppa på Bluray-spelaren och ut kommer musik från den CD:n som ligger inne ), samt för att jag faktiskt vill kunna spela de skivorna (LP, singlar och också 78-varvare).

Ljudkvalitetsmässigt kan det visst ge en del att hitta en mindre pajad mastring, men det är nästan alltid så att ett digitalt fonogram "all things considered" ger bättre ljud.

Delar din åsikt. Jag lägger även till att det är kul att köpa och äga en snygg vinyl-utgåva. Då kan jag sen välja mellan att spela vinylen eller lyssna på musiken via spotify (eller datorn).

[Laila]

Själver så tycker jag att mitt vinylinnehav är en anledning så god som någon* . . . typ.

*Att sedan kunna avspela vinylen så bra(å billigt) som möjligt utan att för den skull göra några
större avkall på varje plattas inneboende potential gör inte anledningen mindre "bejhärtansrimlig",
. . . tyckerja.

[MultiMan]

...
Men en sak är säker, när jag lyssnar digitalt lyssnar jag mer analytiskt och känner ofta behovet av att byta låt eller skiva. Väldigt sällan spelas ett album rakt igenom. Något som alltid händer med vinyl, jag sugs in och förtrollas av musiken, nyanserna och fraseringen, som nu när jag gång på gång kommer av mig i texten och bara sluter ögonen och zoomar in i musiken......ah!
Allt som oftast är det en fysisk upplevelse att gå från digitalt till vinyl här hemma. Axlarna sjunker ned andningen blir långsammare och jag känner mig väldigt behagligt tillfreds. Med digitala medier lyssnar jag mer "upprätt" och lite spänt, jag har svårare att lyssna på musiken utan lyssnar mer på ljud.

Du kanske lyssnar på musik du inte tycker lika mycket om när du väljer digitalt media? Alltså att urvalet går till på en annat sätt? Så var det för mig iaf. Analoga skivor spelades ofta för att testa ljud och sällan att hela sidor lyssnades igenom när jag var ensam hemma. CD däremot spelades nästan alltid igenom hela vägen eftersom den musiken jag köpte på CD var sådan som var speciellt lämpad för mediet, såsom David Sylvian, Jean Michel Jarre, Kate Bush, Peter Gabriel, Vangelis m fl. Inga störningar, inga sidbyten, bara fängslande musik.

Detta berodde alltså inte på att vinyl inte lät bra, det gjorde det, musikaliska högstanivån är fortfarande högre på vinyl än på CD men det är oftast för liten skillnad för att vinyl ska vara värt besväret, dessutom är jag totalt allergisk mot knaster, även om riktigt bra nålslipningar har minskat det problemet en hel del (som jag minns det iaf när jag hade vinylsamlingen kvar)

Ett av skälen till att jag övergav vinyl var att jag spelade musik på CD betydligt mer och vinylen oftast blev HiFi-test.

[Perfector]

Det låter som brist på tid att sitta och njuta, men det är ok det med. Livet är sådant.
Lyssnar bara på vinyler i lugn och ro, aldrig när det är gäster och mycket prat i huset.

[Harryup]

Jag har bekanta som har extremt fina skivspelare. Och visst finns det knäppar och knaster på en del skivor men mycket handlar om bra mekaniska matchningar och injusteringar samt en bra skivtvätt. Har lyssnat på en hel del skivor och det helt utan knaster och "normalt" elände.
Den dynamik man får också upplevs inte som begränsad i förhållande till CD-spelare heller.
Vinylspelare låter väldigt olika och har man hört riktigt bra skivspelare så kan man bli förvånad. Sen finns det massor med hyggliga spelare som faktiskt spelar av skivorna med en hel del störningar som helt enkelt inte finns när man lyssnar via en bättre spelare. Det vanliga är ju att man tror felen ligger i skivan eftersom spelaren låter ok med andra skivor kanske. Tyvärr finns det mig veterligen inga rimligt prissatta skivspelare längre med hög kvalité. Det är inga problem att spendera >100' för att få en ganska bra spelare.

/Harryup

[adagio]

Vad är rimligt prissatt i sammanhanget? Det är mycket svårt att dra gränser för när något är tillräckligt bra eller tillräckligt billigt. Det kanske låter snobbigt men jag anser att det är svårt att hitta något tillräckligt bra under 6000kr för PU 10000kr för arm 15000kr för spelare 10000kr för RIAA sen kan det bara bli bättre ju mer man lägger.
Som jag skrev går det att sätta ihop något som ändå är ok billigare men för att nå till rätt potential måste man tyvärr vara bered att leta i dessa prisklasser. Som tur är finns det en bra begagnadmarknad så man kan komma ner i hälften.

[Birger]

Nej.

[AndersP]

Utomordentligt trista indikationer finns nu på att skivbolagen har utnämt vinyl till "entusiastmedium" och därför pressar vinyl från mindre nivåmaximerade och mer väljudande masters. Man tvekar ofta inte heller att pressa album som i original utgivits på en vinylskiva som boxar med 3 eller 4 12" maxisinglar. Pekka Johansson indikerade något av detta i sin artikel om First Aid Kit i Molt.

[Mats]

Utomordentligt trista indikationer finns nu på att skivbolagen har utnämt vinyl till "entusiastmedium" och därför pressar vinyl från mindre nivåmaximerade och mer väljudande masters. Man tvekar ofta inte heller att pressa album som i original utgivits på en vinylskiva som boxar med 3 eller 4 12" maxisinglar. Pekka Johansson indikerade något av detta i sin artikel om First Aid Kit i Molt.

Skulle vara trevligt om det gick att köpa vinylrippar med toppkvalitet lagligt....

[RogerJoensson]

Ännu bättre om det inte hade behövt passera vinylen alls, men, men, en välgraverad maxi 45rpm t ex är inte fy skam det heller, när det är som bäst. Det slår en söndermastrad cdutgåva alla gånger, men onödigt och dumt är det lika väl att behöva gå sådana omvägar.

[Mats]

Ännu bättre om det inte hade behövt passera vinylen alls, men, men, en välgraverad maxi 45rpm t ex är inte fy skam det heller, när det är som bäst. Det slår en söndermastrad cdutgåva alla gånger, men onödigt och dumt är det lika väl att behöva gå sådana omvägar.

Vore nice om de mer högkvalitativa streamingtjänsterna (Tidal, wimp) som har målgrupp folk som bryr sig om kvalitet, kunde ha dessa LP-masterfiler i sitt sortiment. Kanske uppmärkta på nåt särskilt sätt,typ en liten vinyl-ikon.

[DVD-ai]

Svar på topic: Ja, om man gillar "själva grejjen" och inte har något emot att klmpromissa på ljudkvaliteten, helheten är ju upplevelsen

[Perfector]

Ett avdrag på mastertejpen vore optimalt att hämta på webben.

[Zzombie]

Graververken har varit digitala sedan sent 70-tal.