Söndermastrat eller bara dåligt inspelat?

[KentLindqvist]

Jag sträckte ut hakan, när Daft Punk släppte Random access memories, och hävdade att denna skiva
inte var söndermastrad. Jag tyckte helt enkelt att den lät bra!

Döm av min förvåning när den MASVISades och VISADE sig vara som all annan smörja! (Kommer inte ihåg cresten nu, men inte vare bra...)

Då väcktes tanken i mig att hantverket -inspelningen i studio, mixningen, och givetvis musikernas skicklighet betyder mer än mastringen.
Detta är ingen nyhet inser jag, men jag har kanske i för stor utsträckning förut skyllt otydliga, grötiga inspelningar på komprimeringen i för hög grad?

Jag tillhör dock inte finsmakarna som jagar rätt utgåva av fonogrammen. Det är väl först vid utövandet av den sporten endast mixningens inverkan gör sig som mest tydlig.

Men generellt, skyller vi dåligt ljud på mixningen i för hög grad?

[Bill50x]

Ja, det kanske vi gör. Lyssna tex på första spåret från Gemma Hayes senaste alster:
https://www.dropbox.com/s/0qw0kwsod0fs9 ... .flac?dl=0

Tanka hem och lyssna, detta måste väl vara ett absolut bottenskrap? En crest på under 10 dB och en kurva som går i taket med limitering som följd. Men jag har sett värre kurvor som låter bättre, här måste det handla om ett uruselt arbete.

/ B

[DQ-20]

Jag sträckte ut hakan, när Daft Punk släppte Random access memories, och hävdade att denna skiva
inte var söndermastrad. Jag tyckte helt enkelt att den lät bra!

Döm av min förvåning när den MASVISades och VISADE sig vara som all annan smörja! (Kommer inte ihåg cresten nu, men inte vare bra...)

Då väcktes tanken i mig att hantverket -inspelningen i studio, mixningen, och givetvis musikernas skicklighet betyder mer än mastringen.
Detta är ingen nyhet inser jag, men jag har kanske i för stor utsträckning förut skyllt otydliga, grötiga inspelningar på komprimeringen i för hög grad?

Jag tillhör dock inte finsmakarna som jagar rätt utgåva av fonogrammen. Det är väl först vid utövandet av den sporten endast mixningens inverkan gör sig som mest tydlig.

Men generellt, skyller vi dåligt ljud på mixningen i för hög grad?

Det är M-A-S-T-R-I-N-G-E-N. Producent och musikerna mixar så det låter som de vill ha det. Sedan skickas det till Djävulens Verkstad där man lägger på eq och kompression i enlighet med Det Ondas Bok. Producent och musiker har mycket lite att säga till om. Musikerna har itutats att det är nödvändigt för att det ska låta fett så att det säljer. De skyldiga är skivbolagen, inga andra. Det finns en särskild krets i helvetet för skivbolagsdirektörer.

/DQ-20

[KentLindqvist]

Jag sträckte ut hakan, när Daft Punk släppte Random access memories, och hävdade att denna skiva
inte var söndermastrad. Jag tyckte helt enkelt att den lät bra!

Döm av min förvåning när den MASVISades och VISADE sig vara som all annan smörja! (Kommer inte ihåg cresten nu, men inte vare bra...)

Då väcktes tanken i mig att hantverket -inspelningen i studio, mixningen, och givetvis musikernas skicklighet betyder mer än mastringen.
Detta är ingen nyhet inser jag, men jag har kanske i för stor utsträckning förut skyllt otydliga, grötiga inspelningar på komprimeringen i för hög grad?

Jag tillhör dock inte finsmakarna som jagar rätt utgåva av fonogrammen. Det är väl först vid utövandet av den sporten endast mixningens inverkan gör sig som mest tydlig.

Men generellt, skyller vi dåligt ljud på mixningen i för hög grad?

Det är M-A-S-T-R-I-N-G-E-N. Producent och musikerna mixar så det låter som de vill ha det. Sedan skickas det till Djävulens Verkstad där man lägger på eq och kompression i enlighet med Det Ondas Bok. Producent och musiker har mycket lite att säga till om. Musikerna har itutats att det är nödvändigt för att det ska låta fett så att det säljer. De skyldiga är skivbolagen, inga andra. Det finns en särskild krets i helvetet för skivbolagsdirektörer.

/DQ-20

Ajajaj!

Alldeles riktigt, som jag också skriver tidigare i tråden!
Olyckligt att blanda ihop detta. I övrigt håller jag med dig! Tror jag...

[RogerJoensson]

Tanka hem och lyssna, detta måste väl vara ett absolut bottenskrap? En crest på under 10 dB och en kurva som går i taket med limitering som följd. Men jag har sett värre kurvor som låter bättre, här måste det handla om ett uruselt arbete.

/ B

Fast jag tror nog att det rätt mycket någon form av konstnärligt uttryck man försökt få till. Dist för distens skull. -Inte bara för att det ska låta maximalt starkt (man inte har utnyttjat övre mid och diskanten effektivt). Det skulle kunna låtit starkare om man backat med basen, och/eller väntat att lägga klippa topparna som sista steg. -Eller så kanske dom har anpassat disten för att det ska kunna pressas på vinyl (vinyltokmastring)?
Hur som helst så tycker de säkert att det låter jättefräckt.
Jag tycker det låter riktigt sketet.

Tack för lyssningen. Nu åker filen i soptunnan (som jag tömmer för säkerhets skull).

[JB]

Jag sträckte ut hakan, när Daft Punk släppte Random access memories, och hävdade att denna skiva
inte var söndermastrad. Jag tyckte helt enkelt att den lät bra!

Döm av min förvåning när den MASVISades och VISADE sig vara som all annan smörja! (Kommer inte ihåg cresten nu, men inte vare bra...)

Då väcktes tanken i mig att hantverket -inspelningen i studio, mixningen, och givetvis musikernas skicklighet betyder mer än mastringen.
Detta är ingen nyhet inser jag, men jag har kanske i för stor utsträckning förut skyllt otydliga, grötiga inspelningar på komprimeringen i för hög grad?

Jag tillhör dock inte finsmakarna som jagar rätt utgåva av fonogrammen. Det är väl först vid utövandet av den sporten endast mixningens inverkan gör sig som mest tydlig.

Men generellt, skyller vi dåligt ljud på mixningen i för hög grad?

Det är M-A-S-T-R-I-N-G-E-N. Producent och musikerna mixar så det låter som de vill ha det. Sedan skickas det till Djävulens Verkstad där man lägger på eq och kompression i enlighet med Det Ondas Bok. Producent och musiker har mycket lite att säga till om. Musikerna har itutats att det är nödvändigt för att det ska låta fett så att det säljer. De skyldiga är skivbolagen, inga andra. Det finns en särskild krets i helvetet för skivbolagsdirektörer.

/DQ-20

Fast den största utplattningen sker redan vid mixningen, ska man göra en modern produktion så måste man även komprimera alla separata spår rätt hårt, annars kommer volymen att svaja rejält när man lägger på masterkompressorn på slutet, masterkompressorn sänker nog bara cresten med ungefär 6 dB skulle jag uppskatta.

[Max_Headroom]

Det är inte så enkelt att bara se på masvis.
Jag har gjort en egen verision av "Get Lucky". Fick uselt crest-värde. Det är synthezisers rakt in i ljudkortet. Ingen kompression någonstans.

Trodde det var gitarren som ställer till det (väldigt tätt gitarrspel, alltså, även om jag kör midi och samplad/syntetisk gitarr). Provat att mixa om etc.
Minns inte exakta siffra som jag fick, men de var jäkligt lågt.
Det är mycket lättare att få bra crest med gles musik, gärna sådana med mycket "pling-iga" ljud med en massa övertoner. Scritti Polittis "Provision" har en crest på 22. Min egen senaste inspelning på 19. Helt annan typ av arrangemang.

Tätt arrangemang i rock och popsvängen och du får lätt en crest på sketna 12 eller något sådant. Utan att använda någon som helst kompression. Det bara blir så. I alla fall här i huset.

Edit: Kan inskjuta att jag gjort inspelningar för att försöka få så hög crest som möjligt (allt helsyntetiskt). Fick väl 18 eller nåt, så skall man ha mycket mer får man liksom lyfta sig i håret. Slänga på mer reverb på sina pling-iga ljud kan ge en extra knuff upp i crest.
Normalt mixar jag ganska tätt och får en crest på 13-15.

[Bill50x]

Det är inte så enkelt att bara se på masvis.

...

Det är mycket lättare att få bra crest med gles musik, gärna sådana med mycket "pling-iga" ljud med en massa övertoner. Scritti Polittis "Provision" har en crest på 22. Min egen senaste inspelning på 19. Helt annan typ av arrangemang.

Tätt arrangemang i rock och popsvängen och du får lätt en crest på sketna 12 eller något sådant. Utan att använda någon som helst kompression. Det bara blir så. I alla fall här i huset.

Det finns egentligen inget som säger att hög crest är att föredra. Det beror ju på vilken typ av musik vi lyssnar på och vad artistens/producentens intentioner är - ur musikalisk synvinkel. Kommersiella hänsyn för att maxa nivån i sunkiga hörlurar är en annan sak.

Kollade PJ Harveys "Rid of Me" ( http://open.spotify.com/track/2Xlm2B4bBUGXlSIJoboaa9 ) och den ligger på crest 23,7. Andra låtar som också består av tystare/högre partier, typ Deep Purples "Child in Time" ligger runt 18 dB.

/ B

[Svante]

Det är inte så enkelt att bara se på masvis.
Jag har gjort en egen verision av "Get Lucky". Fick uselt crest-värde. Det är synthezisers rakt in i ljudkortet. Ingen kompression någonstans.

MasVis huvudnummer är inte toppfaktorn, även om den finns med där. MasVis är tänkt att utnyttja många olika synsätt för att man ska kunna få en hyfsad och standardiserad bild av masteringsprocessningen som fonogram blir utsatt för. Och toppfaktorn är i sig inget kvalitetsmått, även om den korrellerar starkt negativt med tokmastering. Ska man plocka ett mått från MasVis så är det allpassgrafen.

[Helmut]

Undrar vad som skulle hända med CD skivorna om ett litet källarföretag lånade masterbanden och kopierade över dessa direkt till CD skivorna med minsta möjliga bearbetning av masterbandet.
Undrar om någon skulle vilja köpa dessa CD skivor om dessa såldes med varningstexten original master band kopia. Dynamiken i denna CD kan skada din hörsel.

[PekkaJohansson]

Undrar vad som skulle hända med CD skivorna om ett litet källarföretag lånade masterbanden och kopierade över dessa direkt till CD skivorna med minsta möjliga bearbetning av masterbandet.
Undrar om någon skulle vilja köpa dessa CD skivor om dessa såldes med varningstexten original master band kopia. Dynamiken i denna CD kan skada din hörsel.

Jag är övertygad om att de skulle sälja utmärkt förutsatt att överföringen görs så bra som det är tekniskt möjligt och att man struntar i de larviga förslagen i andra stycket.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Xenod]

+1