Ringkärnetrafo

[Lasse-]

Hej jag är på jakt efter ett par ringkärnetransformatorer till mina två Nelson Pass diy slutsteg som jag
håller på och bygger, ett i taget bygger jag data på trafo är 2 x 15 V AC 300 VA

Elfa har trafo Bhiab och Svebry har inte 2 x 15 V AC 300VA
är det någon som har något annat tips på vart man kan hitta trafo med samma data?

mvh Lasse-

[aisopos]

http://www.electrokit.com/ringkarnetransformatorer.c168
Electrokit har 625VA 2x15V, sen finns det 12V vid 300VA och 15V vid 225VA.

[flathead]

Ska dom inte vara 2x18v för att få ut mesta möjliga ur PASS stegen ?

Tips är att lite större ringkärnetrafos är lätta att linda av några varv för att få en lägre spänning om du hittar nån billig med högre spänning.

[Maccis]

Kanske inte är rätt, men jag har 3 st fungerande trafos från 2 st Rotel RB-850.

Service-manual finns här:

http://elektrotanya.com/rotel_rb-850_sm ... nload.html

[Perfector]

Hej jag är på jakt efter ett par ringkärnetransformatorer till mina två Nelson Pass diy slutsteg som jag
håller på och bygger, ett i taget bygger jag data på trafo är 2 x 15 V AC 300 VA

Elfa har trafo Bhiab och Svebry har inte 2 x 15 V AC 300VA
är det någon som har något annat tips på vart man kan hitta trafo med samma data?

mvh Lasse-

Toroid transformator i Värmland, om dom finns kvar.
Transduktor på samma länsnivå har åxå, men om dom fortfarande finns vet jag inte.
Lycka till.

[Lasse-]

Hej är det skillnad på olika ringkärnetransformatorer en del sägs ha koncentriska lindningar för mindre
störningar vad nu koncentriska lindningar är för nått?

mvh Lasse-

[rikkitikkitavi]

Alla toroider har primären innerst och sekundären lindad utanpå. Ju mer lindningarna täcker varandra desto mera koncentriska. Ju bättre magnetiskt koppling, desto mindre läckfält och det kan vara beroende av hur koncentriska lindningarna är, men det beror på fler parametrar också.

[Lasse-]

Tack för svar . Jag tänkte en gång försöka att linda om en ringkärnetrafo med dubbla sekundärer som hade samma
spänning men det gick inte som jag hade tänkt mig med spänningarna lindningarna verkar att vara lindade två gånger
fram och tillbaka heter det bifilärt eller dvs lindningen är lindad fram och vänder tillbaka tillbörjan .

mvh Lasse-

[rikkitikkitavi]

Att linda bifilärt innebär att man linda två lindningar samtidigt. Tänk dig att du tar två koppartrådar i handen och lindar upp på transformatorn samtidigt, varv för varv.

Syftet är att få en tajtare magnetisk koppling mellan lindningarna vilket yttrar sig som mindre läckfält och lägre läckinduktans. Den senare kan man mäta genom att mäta induktansen på en av lindningarna när den andra är kortsluten. Hög läckinduktans är förutom läckfält även bidragande orsaken till att transformatorer har reglering, dvs en inre impedans som gör att utspänningen faller med ökat strömuttag.

Att lindningarna vänder ,Kanske de ville ha två lager ovanpå varandra lägre läckfält?

Tips:
Istället för att linda av varv för att sänka spänningen kan man ju linda på, fast med motsatt fas. Då blir spänningen lägre, även om strömuttagskapaciteten inte ökar utan minskar (eftersom du har mer koppar som ger resistiva förluster jämfört med avlindat , då har du mindre koppar. primären har dock samma förlust som tidigare och i praktiken är det inte någon större skillnad för små spänningsändringar +-5-10%)

Man får dock lite mera läckfält, fast det får man ändå ifall man lindar av 10% av sekundären eftersom det blri en öppning i lindningen.

Vidare är det viktigt för låga läckfält att ha magnetmaterial med riktigt, riktigt hög permeabilitet. Då går fältet hellre genom detta än ut i luften.
Idag är det inte ett problem, grain oriented silicon steel är superbra, och tål ordentligt höga fältstyrkor innan mättnad och med låga förluster. Gamla trafos i utstansad kiseljärnsplåt är en helt annan division.

[flathead]

En del toroider är progressivt lindade.

Detta för att få bukt med kapacitansproblem.

Det är nog inte så ofta nättrafos är bifilärt lindade då det är kostsammare än två separata lindningar.

[rikkitikkitavi]

Hur ser en progressiv lindning ut?

Delar man på primär och sekundär=? Tex genom att använda skilda bobbiner som i en mikrovågstrafo?
http://img.wonderhowto.com/img/14/71/63 ... r.w654.jpg

(här har man delat lindningarna av isolationskäl. Mellan lindningarna sitter en magnetisk shunt, dvs en bypass för en del av flödet i kärnan => hög läckinduktans pga sämre koppling primär / sekundär. I detta fallet är det önskvärt, man vill ha en transformator som beter sig mer åt konstantström hållet eftersom magnetronen som den driver annars flyger i luften om trafon pumpar ut ampere innan den brinner upp själv.
Men det är ett extremfall map läckinduktans och parasitkapacitans.

Nackdelen är att låg intrakapacitans ger hög läckinduktans och vice versa.

Bifilär lindning används mest till högfrekventa pulstransformatorer (switchade nätdelar) där läckinduktansen ställer till problem pga upplagrad energi (J= L*I^2/2) men är inte ett större problem för en vanlig transformator , lite reglering kan man alltid leva med.

[Lasse-]

Hej jag har pillat ur en sådan där magnetisk schunt ur ett par transformatorer för microvågsungnar men det var
jätteknepigt att få bort dom sekundärspänningen på en sån där mot ligger på ett par kv så det är inte att leka med
dessutom så är ena sekundären jordad i höljet.Meningen var att jag skulle använda dom till ett 2 meter slutsteg
nu slängde jag transformatorerna istället för att hitta på någon annan lösning istället.

mvh Lasse

[flathead]

Progressiv lindning grovt förenklat:

Linda 5 varv framåt linda 4 varv bakåt ovanpå dom 5 linda 10 varv framåt 4 bakåt ovanpå osv.

Ger kapacitiva fördelar jämfört med en konventionellt lindad toroid.

[Lasse-]

Hej jag har köpt mig ett par likadanna ringkärnetransformatorer på Tradera på annons för 195 kr styck men
dom är för 220 V nätspänning så jag vet inte riktigt när dom här är tillverkade för nätspänningen eller fas
spänningen har ju höjts till 240 V ungefär minus spänningsfall i ledningarna så dom är stämplade 2 x 15 VAC
blir spänningen för hög till Nelson Pass Mini M diy slutstegen eller?

mvh Lasse-

[aisopos]

Du kan nog räkna med att de ger uppåt, men max, 2x16V nu.

Men tänk på att både 15V och 16V antagligen är spänning med last, tomgångsspänningen är troligen ännu lite högre.

[rikkitikkitavi]

Men det kan ju inte vara ett problem med Nelsonstegen, då deras tomgångsström är hög...

Till TS - inga problem, det är 5% skillnad i spänning, elnätet är.specat mer än så.

[aisopos]

Ja jag kunde inte skriva på annat vis då jag inte har en susning över vad 16V innebär för Nelsonstegen, jag har ingen kännedom om konstruktionen på det viset.

Och så ska jag väl också rätta dig Lasse- på en punkt, så du inte går hela livet och tror fel.

Dagens Svenska fasspänning är 230V, eller vi har huvudspänning 400V vilket ger 230,94 V i fasspänning, på ett ungefär.

Höjningen till 230V är en internationell anpassning (och EU), för att göra livet enklare för tillverkare som vill leverera till hela världen.
Det är en kompromiss, en del länder hade redan 230/400 innan, Sverige m.fl fick gå upp från 220/380, Storbritannien fick gå ner från 240/415.

Spänningskiftet skulle/kunde ske över flera år, och i 2 voltssteg, ifall nationen så önskade. (Något sådant var det, jag har inte 100 koll)

Och nätspänningen varierar, har tillåtelse att avvika från 230/400 med ±10% enligt senaste utgåvan av SS-EN 50160.
Det har historiskt varierat, t.ex. var ett tag kraven +6% - 10%.
Svensk elnät är starkt p.g.a stor andel vattenkraft och kärnkraft samt stabila storförbrukare, och har därför generellt ganska snäv och stabil spänning.
Men ändock kan man lätt ha överspänning eller underspänning, framförallt om man ligger långt ut i glesbygden. Och framförallt om det tillkommit eller försvunnit många förbrukare sedan man blev inkopplad. Då har man typiskt högre eller lägre spänning men inte nödvändigtvis stora variationer.
Mäter man upp fel spänning så är nätleverantören skyldig att åtgärda. Och det är ofta så lätt som att ändra på lindningsomkopplaren på trafon.