På jordbruks och skogsbruksfastigheter finns det generellt tillstånd att bygglovsfritt uppföra alla slags ekonomibyggnader.
Byggnaden får vara av valfri storlek och måste vara minst 4,5 meter från fastighetsgräns om inte tillstånd från grannen medgivits.
Jag tror att byggnadens storlek och utformning dock måste kunna motiveras utifrån näringsverksamhetens behov.
Dock får ej extra bostadshus byggas, personalutrymmen bör kunna gå genom nålsögat.
Ett krav är förstås att det redan står ett bostadshus på fastigheten.
Men byggnaden ska ha med verksamheten att göra och vill någon myndighet stoppa bygget (få bort det) så kan dom också titta på om näringen bedrivs aktivt.
Nu ska jag säga att jag är lite ute i tassemarkerna här, just i gränsen på min kunskapshorisont. Jag är inte helt säker på att det måste bedrivas aktivt jord eller skogsbruk, inte heller i vilken grad.
Det byggs ekonomibyggnader på absolut helt totalt avsomnade jordbruksfastigheter, så det går ju bra så länge det inte upptäcks och beivras.

----------
På fastigheter utanför detaljplanelagt område och utanför samlad bebyggelse får enligt lagstiftningen mindre byggnader uppföras utan bygglov i bostadshusets närhet.
Bostadshus måste alltså redan finnas.
Många kommuner försöker formalisera storleken på "mindre", och detta skulle jag gärna överpröva rättsligt ifall kommunen försökte hindra mig från att bygga t.ex. 35m2.
Men nu skummade jag genom tillämpligt lagrum
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100900.htm 9.kap.
Och inser att skrivningarna har förändrats mycket med senaste PBL. Det verkar som att kommunen numera har lite större makt. Jag måste nog läsa på lite mer noga. Bl.a. verkar kommunerna numera kunna skriva in egna begränsningar i sina översiktsplaner.
---------------
Sen har vi friggebodarna och attefallshusen, som gör det möjligt att bygglovsfritt uppföra vissa mindre byggnader även inom detaljplanelagt område.
Men observera att attefallshusen är lite som att nysa med stängd mun. Det krävs inte bygglov, men väl bygganmälan och att man dessutom uppfyller en hel bunt med villkor och har KA och hela skiten. Det är alltså inte mycket som skiljer mot ett riktigt bygglov ändå.
Den enda grejen som attefallarn tillför samhället är att på tomter där redan all byggrätt (enligt detaljplan) är utnyttjad så kan man fortfarande få bygga en stor 25m2 friggebod. För skrivningen i lagen gör att attefallarn får byggas förutom det som står i detaljplan.
Båda dessa bygglovsfria åtgärder kräver att det redan står ett bostadshus, och att det byggs i husets närhet.
-----------
Sen som lök på laxen har vi strandskydd.
Inget är tillåtet på strandskyddat område, inget av det jag skrivit ovan medger undantag från strandskyddet. Inte ens bonden med hur aktivt jordbruk som helst får bygga en ekonomibyggnad på strandskyddat mark.
Men man kan söka, och faktiskt även få, dispens. Söks hos länstyrelsen. Dispens kan som regel medges i de fall där stranden (som ska skyddas) redan kan anses vara ianspråktagen, t.ex. av byggnader och verksamheter som uppstått före strandskyddstiden.
----------
Och som ytterligare lök på laxen finns det en massa fler undantag.
Bullerzoner, runt vägar, flygplatser mm. Prickmark. Zoner runt järnväg
osv Det finns mycket mer som kan begränsa byggrätten.
