Nattlorden skrev:Men de inre basarna spelar ju in i slutna lådor. De sitter alltså inte på baksidan.
Först och ffrämst:
Om högtalare är uppbyggd som det ser ut på genomskärningsritningen, alltså två basar som framåt är kopplade utåt, och bakåt är kopplade in mot varsin portad låda, samt därutöver två basar som "framåt" är kopplade till de portade lådorna och "bakåt" är kopplade till varsin sluten låda (genom vilken resp port passerar), så är det INTE samma sak som det som Linn kallar en isobarik-konstruktion.
Antingen är lådan helt enkelt konstruerad av någon experimentlysten person som inte kalkylerat alternativen ordentligt, eller som helt enkelt saknar viss basal kunskap om hur ett högtalarkabinett fungerar fysikaliskt tillsammans med ett eller flera högtalarelement.
Eller också har jag helt enkelt missförstått hur lådan är uppbyggd.
Som det ser ut skapas en virtuell volymökning vid resonans genom att det slutna inre systemet suger ut luft ur gemensamma basreflexkaviteten när det yttre driveleementet trycker in luft i detsamma.
Det verkar kanske lite bakvänt för en icke-fysiker, men om alla fyra element skulle arbeta akustiskt i fas med varandra vore det, om tolkningen av genomskärningsritningen är korrekt, en konstruktion som omöjligen kan fungera lika bra som om de två extra basarna helt enkelt skulle ha ersatts av två stora hål in till den slutna lådan (så hela lådan skulle kunna utnyttjas), och de två återstående fick lite ändrade småsignalparametrar.
I det senare fallet skulle belastningen av förstärkaren kunna halveras (vilket är en dubbling av verkningsgraden) samtidigt som basreflexsystemet skulle kunna prestera en djupare bas.
Men, genom att låta de extra elementen abeta akustikt i motfas (suga ut luft ur lådan när de främre försöker trycka in luft i lådan) kan man öka basreflexrörets sammanlagda pumpvolym för en given tryckmodulation inuti lådan, och det är ju konstruktivt.
(Vilket är den begränsande faktorn på grund av att drivelementets kraftfaktor är ändlig, och således blir även lådans inre tryck ändligt vid fh och en given signalnivå - en given talspoleström ger membrankraft som ger lådtrycket. Detta svarar till en pumpvolym som är propotionell mot lådvolymen i en konventionell basreflexkontruktion.)
Detta renderar två frågor:
1. Finns det någon bättre ritning?
2. Finns det någon uppgift om hur de inre elementen drivs? Alltså exempelvis ett delningsfilter?
Att de drivs elektriskt "ur fas" (som elementen är ritade) är ju givet, men drivs de inre elementen smalbandigt eller lite bredbandigare? Och är det elektriska fasläget vid fh 0 grader eller finns en mindre fasvridning?
Kan det rent av vara så fiffigt att den slutna lådans volym avpassats för att ge ett impedansmaximum vid fh, således att sammanlagda impedansen inte är halva den från de främre elementen, utan bara utjämnad och således mera resistiv? Det skulle isåfall kräva en väldigt stor membranmassa för de inre elementen. Dessutom några rätt saftiga (såväl estetiskt som ekonomiskt...) spolar och kondensatorer.
Jag gjorde en sådan konstruktion för många år sedan, men fann att den presterade klart sämre per krona än en helt konventionell design, även om den förstås var spektakulärare och lite tekniskt fyndig.
Vh, iö
- - - - -
PS. Det bör klargöras att en isobaric-konstruktion av normalt snitt inte skiljer sig från en konventionell konstruktion överhuvudtaget. Det är bara ett sätt att skapa element som man inte hittar att köpa bara - avpassat för mindre lådvolymer. Ingenting hindrar att man konstruerar ett sådant element istället för att sätta ihop två stycken dock.
Ibland tänker jag som så, att isobaric-principen är mera pedagogiskt användbar än praktiskt användbar.
Kan man få något att förstå vad som händer när man i en given låda går från ett ensamt element till två mekaniskt seriekopplade (elektriskt parallellkopplade), och sedan även vad som händer när man successivt minskar volymen, ja då har man lyckats förmedla hur fysiken - kring en helt vanlig sluten- eller basreflexlåda fungerar!
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
