Absorptionsfaktor vs absorptionskoefficient vs försvagnings?

[Svante]

http://sv.bab.la/lexikon/engelsk-svensk/attenuation
Ordet attenuation översatt från Engelska till Svenska blir försvagning.

I det här sammanhanget översätts det snarare med "dämpning".

[DQ-20]

In English : What's the difference between Absorption factor, Absorption coefficient and Attenuation coefficient?

The interpretation of "absorption factor" and "absorption coefficient" would be roughly the same but "absorption coefficient" is the more commonly used term (by far). Also, empirical measurements of how much sound one square metre of a material reflects/absorbs i relation to lossless reflection/total absorption is defined as "absorption coefficients", not "absorption factors". So, if you are looking for empirical measurements, you would be well advised to search for "absorption coefficient". As for "attenuation factor" it is a different concept. The term "attenuation factor" does not have an entry in Wikipedia, but "attenuation coefficient" does, though not particularly related to sound. The entry in Wikipedia may provide some cues to its "inherent"meaning, if any. Note that attenuation can be achieved in several ways, not only through absorption. If attenuation BY MEANS OF absorption is what you are interested in, go for "absorption" directly.

Cheers,

DQ-20

[DQ-20]

Eftertänksammhetskoefficienten ligger på 7,2 i denna tråd.
Ursprungliga frågan blev nog besvarad redan i de första inläggen.
Efter det så blev det nog mer en språk- och definitionstråd, som det ofta blir på faktiskt.se.
Mycket svammel som dyker upp, men sover man på saken några gånger så kan man säkert lära sig något nytt av svamlet, om inte annat nytt sätt att tänka.

Så är det på faktiskt.se. Här samlar vi högt och lågt: uppriktiga frågor, uppriktiga svar, genreövningar och fånerier, ofta i ett och samma inlägg. Det är inte lätt att veta vad som är vad.

/DQ-20

[IngOehman]

Jo, så är det ju, men Isaak har om jag förstått det rätt inte fått svar ännu på allt det han undrar över.

Det tycker jag är synd, för sådant vill man ju hjälpa till med, och det är svårt när man inte förstått vad det är som Isaak tycker är oklart.

Så jag hoppas att han gör en ansträngning att förklara, som hjälp för dem som vill hjälpa honom, vad det är som är oklart fortfarande, efter att han om jag förstått det rätt redan i de tidiga inläggen på sidan ett tyckte han fick svar på ursprungsfrågan. Så om det finns nya frågor han undrar över - vilka är de?


Vh, iö

[Isaac]

Tack för svar allesammans, jag har förstått det som att ordet absorptionskoefficient är synonymt med absorptionsfaktor, dessutom måste man alltid använda ordet absorptionskoefficient framför absorptionsfaktor när det ges möjlighet.

Jag kan avslöja anledningen till mina frågor. Det jag var/är ute efter att "veta" är om ljud "försvagas" "dämpas" av till exempel en diffusor eller motsvarande och hur vi i sådant fall mäter "benämner" företeelsen?

[DQ-20]

Tack för svar allesammans, jag har förstått det som att ordet absorptionskoefficient är synonymt med absorptionsfaktor, dessutom måste man alltid använda ordet absorptionskoefficient framför absorptionsfaktor när det ges möjlighet.

Jag kan avslöja anledningen till mina frågor. Det jag var/är ute efter att "veta" är om ljud "försvagas" "dämpas" av till exempel en diffusor eller motsvarande och hur vi i sådant fall mäter "benämner" företeelsen?

Varför sa du inte det med en gång?

En diffusor i hårt material absorberar (dämpar) inte ljud, den diffuserar (sprider) det. Den instrålade energin är lika med den utstrålade, fast med olika riktningar. Beroende på vilken riktning man mäter i kan man få både försvagningar och förstärkningar men summan i halvsfär kommer att vara konstant. För övrigt tror jag att du kan få ett ännu mer precist svar om du anger den specifika applikation du har i åtanke.

/DQ-20

[IngOehman]

Helt riktigt, i varje fall nästan.

I praktiken så är ju saker som kallas för diffusorer inte förlustfria, och det märker man med önskvärd tydlighet om man fyller ett helt rum med diffusorer, efterklangstiden sjunker avsevärt. Men det betyder förstås inte att en diffusor dämpar, bara att saker som kallas diffusorer alltid är blandningar mellan diffusorer och absorbenter.

Sen är det också så, att ett ljud som skickas mot en plan vägg med ändlig storlek, och som plockas upp efter studs, kommer att ha mycket högre nivå vid uppplockningen än om samma vägg hade varit diffuserande rumsligt. Det har inte med dämpning att göra, utan beror förstås på att den diffuserande väggen sprider ljudet så det strålar vidare i nya riktningar som den ändliga väggdelen inte hade studsat mycket ljud till annars.

- - -

Och skall man vara ännu noggrannare, vilket man bör vara, för detta är inte småpotatis, så bör man skilja mellan diffusion i tid och i rum! Det är olika saker även om de är besläktade på så vis att de flesta diffusorer gör både ock. Det går dock utmärkt att göra diffusorer som nästan bara diffuserar i tidsdomän, eller sådana som bara gör det i rumsdomän.

Det kan vara bra att sätta sig in i detta om man skriver om diffusorer, och anser att man vet vad man menar med det. Kanske gjorde man inte det.

Skriver man om diffusorer utan att vara specifik med avseende på vad det är man menar egentligen så kommer ju nämligen inte den som läser det att kunna veta det heller (även om de tror att de förstår). Om man inte är noggrann med att berätta vad det är för sorts diffusion man adresserat så kan man bara gissa, men det är bättre att skriva således att den som skall läsa det slipper gissa så mycket.

Skall man vara noga är faktiskt diffusorer ett mycket komplicerat kapitel.


Vh, iö

[Isaac]

Tack för svar allesammans, jag har förstått det som att ordet absorptionskoefficient är synonymt med absorptionsfaktor, dessutom måste man alltid använda ordet absorptionskoefficient framför absorptionsfaktor när det ges möjlighet.

Jag kan avslöja anledningen till mina frågor. Det jag var/är ute efter att "veta" är om ljud "försvagas" "dämpas" av till exempel en diffusor eller motsvarande och hur vi i sådant fall mäter "benämner" företeelsen?

Varför sa du inte det med en gång?

En diffusor i hårt material absorberar (dämpar) inte ljud, den diffuserar (sprider) det. Den instrålade energin är lika med den utstrålade, fast med olika riktningar. Beroende på vilken riktning man mäter i kan man få både försvagningar och förstärkningar men summan i halvsfär kommer att vara konstant. För övrigt tror jag att du kan få ett ännu mer precist svar om du anger den specifika applikation du har i åtanke.

/DQ-20

Anledningen till förvirringen, beror på att jag tvingades höra talas om något som kallades scattering coefficient, men hittade absolut inget om begreppet vid diverse googlesökningar.
Nej jag har inte påstått att diffusorer absorberar.
Jag tänker mig en QRD eller en abfusor. Ljudet för åhöraren/mikrofonen stannar alltså enligt dig vid samma amplitud efter en diffusor?

[Isaac]

Helt riktigt, i varje fall nästan.

I praktiken så är ju saker som kallas för diffusorer inte förlustfria, och det märker man med önskvärd tydlighet om man fyller ett helt rum med diffusorer, efterklangstiden sjunker avsevärt. Men det betyder förstås inte att en diffusor dämpar, bara att saker som kallas diffusorer alltid är blandningar mellan diffusorer och absorbenter.

Sen är det också så, att ett ljud som skickas mot en plan vägg med ändlig storlek, och som plockas upp efter studs, kommer att ha mycket högre nivå vid uppplockningen än om samma vägg hade varit diffuserande rumsligt. Det har inte med dämpning att göra, utan beror förstås på att den diffuserande väggen sprider ljudet så det strålar vidare i nya riktningar som den ändliga väggdelen inte hade studsat mycket ljud till annars.

- - -

Och skall man vara ännu noggrannare, vilket man bör vara, för detta är inte småpotatis, så bör man skilja mellan diffusion i tid och i rum! Det är olika saker även om de är besläktade på så vis att de flesta diffusorer gör både ock. Det går dock utmärkt att göra diffusorer som nästan bara diffuserar i tidsdomän, eller sådana som bara gör det i rumsdomän.

Det kan vara bra att sätta sig in i detta om man skriver om diffusorer, och anser att man vet vad man menar med det. Kanske gjorde man inte det.

Skriver man om diffusorer utan att vara specifik med avseende på vad det är man menar egentligen så kommer ju nämligen inte den som läser det att kunna veta det heller (även om de tror att de förstår). Om man inte är noggrann med att berätta vad det är för sorts diffusion man adresserat så kan man bara gissa, men det är bättre att skriva således att den som skall läsa det slipper gissa så mycket.

Skall man vara noga är faktiskt diffusorer ett mycket komplicerat kapitel.


Vh, iö

Tack för svaret.
Jag menar mer generellt, hur beskriver man ovanstående funktioner rent akustiskt? Scattering Coefficient?

[DQ-20]

Jag menar mer generellt, hur beskriver man ovanstående funktioner rent akustiskt? Scattering Coefficient?

Det är nog svårt att tala om scattering coefficient om ljud. Vad man brukar hitta är polärdiagram för hur ljudet sprids. I praktiska sammanhang är den teoretiska effektiviteten av tveksamt värde för "hur det blir" ljudmässigt. Tror jag, i alla fall.

/DQ-20

[DQ-20]

Nej jag har inte påstått att diffusorer absorberar.
Jag tänker mig en QRD eller en abfusor. Ljudet för åhöraren/mikrofonen stannar alltså enligt dig vid samma amplitud efter en diffusor?

Som IngOehman skriver på är praktiska diffusorer behäftade med förluster och abfusor i synnerhet. När det gäller QRD finns det en hel del specifikt att läsa om dem i form av teori och mätningar. Jag har fått uppfattningen att de har mycket lockande matematiska egenskaper men att skillnaden mot andra former att diffusion (t.ex. en massa grejor) inte är så där överväldigande i praktiken.

DQ-20

[IngOehman]

Jag har tittat på det där, och då från en psykoakustisk synvinkel framför allt.

Och det jag kommit fram till är förstås att det är komplext och inte enkelt, och att alla försök att förenkla ned det till något enkelt bara blir fel.

Inte så oväntat. Så är det ju nästan alltid om man undersöker något noga.

Men en sak var tydlig - för de flesta "normala" applikationer, var matematiskt "ideala diffusorer" (i betydelsen frånvaron av frekvensberoenden i olika riktningar) om inte sämst, så i varje fall sämre än många mera grovt tillhuggna diffusorer - om en mänsklig lyssnare får vara domare. Det är som om hörseln har lättare att "förstå sig på" lite "sämre" diffusorer, och därför lättare acceptera sådana.


Det är ju kanske inte mycket till slutsats, men några lite mera riktiga slutsatser av de experiment jag gjorde var att:

1. Det är bättre att ta fram diffusorer experimentellt än att räkna med hjälp av matematiska formler, eftersom det inte går att bevisa att formeln är optimal annat än betraktad från sitt eget matematiska perspektiv. Om den bara gör det man bestämt sig för från början är något bra, så får man inte veta om man hade rätt genom att undersöka hur bra den gjorde det man bestämda att den skulle göra. Inget fel med att göra något från en ansats, men man får inte glömma bort att ansatsen inte var ett axiom. Det är lätt att glömma bort det i processen.
Liknande problem finns när man tittar på DRC-system. Vilket börvärde man än ger dem så kommer inte börvärdets uppfyllande att betyda att det blev bra. Och om man dessutom mäter upp "problemet" i rummet med samma mätapparat som man sedan använder för att få svar på om det blev bra, så har man inte bevisat någonting annat än att fysikens lagar fungerar, och det visste man förhoppningsvis redan innan.

2. Beroende på applikation så är det dessutom olika diffusorsorter som föredras i lyssningstester.

3. "Olika diffusorsorter" finns det av ändlöst många slag, eftersom diffusorns sort ju är summan av dess egenskaper, och en diffusor har egenskaper i så många olika domäner. Antalet kombinationer växer exponentiellt...

4. Man får inte glömma att även samverkanseffekter mellan diffusorer och absorbenter, mellan diffusorer och hårda reflexer, mellan diffusorer och de stora gemetriska formerna i samma rum och slutligen mellan diffusorer och andra diffusorer i samma rum, i hög grad påverkar hur de inte bara bäst skall se ut, utan även bör se ut i förhållande till varandra.
ALLTING påverkar korsvis, så det finns inga enkla svar på hur en sak som sitter här eller där skall vara utformad. Den bästa utformningen i en färdig och optimal totalmiljö, kan vara riktigt dålig om man bara gör hälften av vad man borde göra i samma rum. Det är i själva verket ännu viktigare att minnas detta om man talar om absorbenter.

Summan av allt. Det är alltid summan av allt som man lyssnar på.


Vh, iö

[roggaro]

begriper inte varför IÖ bygger/ levererar byggsatser som inte fungerar i vanliga bostadsrum? eller gör de det?

EDIT: tänker mig en annan baffelutformning typ triangel/diffusor, fast det blir ju komplicerat att limma ihop själv

[Svante]

begriper inte varför IÖ bygger/ levererar byggsatser som inte fungerar i vanliga bostadsrum? eller gör de det?

EDIT: tänker mig en annan baffelutformning typ triangel/diffusor, fast det blir ju komplicerat att limma ihop själv

Varför bygger IÖ inte högtalare som fungerar bäst i vanliga rum? Inga högtalare fungerar bäst i vanliga rum. Typ.

[roggaro]

[Isaac]

Som IngOehman skriver på är praktiska diffusorer behäftade med förluster och abfusor i synnerhet. När det gäller QRD finns det en hel del specifikt att läsa om dem i form av teori och mätningar. Jag har fått uppfattningen att de har mycket lockande matematiska egenskaper men att skillnaden mot andra former att diffusion (t.ex. en massa grejor) inte är så där överväldigande i praktiken.

DQ-20

Instämmer, dessa förluster är ändå något jag finner mycket intressant.

Gällande matematiska, eller symmetriska diffusorer, några ABX-test av diverse akustiska produkter, jämfört med stokastiska hade varit intressant.

[Isaac]

Jag har tittat på det där, och då från en psykoakustisk synvinkel framför allt.

Och det jag kommit fram till är förstås att det är komplext och inte enkelt, och att alla försök att förenkla ned det till något enkelt bara blir fel.

Inte så oväntat. Så är det ju nästan alltid om man undersöker något noga.

Men en sak var tydlig - för de flesta "normala" applikationer, var matematiskt "ideala diffusorer" (i betydelsen frånvaron av frekvensberoenden i olika riktningar) om inte sämst, så i varje fall sämre än många mera grovt tillhuggna diffusorer - om en mänsklig lyssnare får vara domare. Det är som om hörseln har lättare att "förstå sig på" lite "sämre" diffusorer, och därför lättare acceptera sådana.


Det är ju kanske inte mycket till slutsats, men några lite mera riktiga slutsatser av de experiment jag gjorde var att:

1. Det är bättre att ta fram diffusorer experimentellt än att räkna med hjälp av matematiska formler, eftersom det inte går att bevisa att formeln är optimal annat än betraktad från sitt eget matematiska perspektiv. Om den bara gör det man bestämt sig för från början är något bra, så får man inte veta om man hade rätt genom att undersöka hur bra den gjorde det man bestämda att den skulle göra. Inget fel med att göra något från en ansats, men man får inte glömma bort att ansatsen inte var ett axiom. Det är lätt att glömma bort det i processen.
Liknande problem finns när man tittar på DRC-system. Vilket börvärde man än ger dem så kommer inte börvärdets uppfyllande att betyda att det blev bra. Och om man dessutom mäter upp "problemet" i rummet med samma mätapparat som man sedan använder för att få svar på om det blev bra, så har man inte bevisat någonting annat än att fysikens lagar fungerar, och det visste man förhoppningsvis redan innan.

2. Beroende på applikation så är det dessutom olika diffusorsorter som föredras i lyssningstester.

3. "Olika diffusorsorter" finns det av ändlöst många slag, eftersom diffusorns sort ju är summan av dess egenskaper, och en diffusor har egenskaper i så många olika domäner. Antalet kombinationer växer exponentiellt...

4. Man får inte glömma att även samverkanseffekter mellan diffusorer och absorbenter, mellan diffusorer och hårda reflexer, mellan diffusorer och de stora gemetriska formerna i samma rum och slutligen mellan diffusorer och andra diffusorer i samma rum, i hög grad påverkar hur de inte bara bäst skall se ut, utan även bör se ut i förhållande till varandra.
ALLTING påverkar korsvis, så det finns inga enkla svar på hur en sak som sitter här eller där skall vara utformad. Den bästa utformningen i en färdig och optimal totalmiljö, kan vara riktigt dålig om man bara gör hälften av vad man borde göra i samma rum. Det är i själva verket ännu viktigare att minnas detta om man talar om absorbenter.

Summan av allt. Det är alltid summan av allt som man lyssnar på.


Vh, iö

Är inte idén med matematisk ideala diffusorer att minska kamfiltereffekterna nära diffusorer? Skulle detta resultera i något som är för perfekt att förstå, eller är det en vanesak?

[IngOehman]

Är inte idén med matematisk ideala diffusorer att öka effektiviteten och minska kamfiltereffekterna nära diffusorer? Skulle detta resultera i något som är för perfekt att förstå, eller är det en vanesak?

Öka effektiviteten?

Hur menar du?

Alla diffusorer påverkar och reducerar kamfiltereffekterna, inom vissa frekvensregister. Men att förminska syftet med en diffusor till bara det, är kanske lite synd. Den gör allt det den gör, och det bör man inte förenkla till att bara tala om en kamfiltereffekt (jag förmodar att du talar om den som går hand i hand med ståendevågen som bildas).

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

begriper inte varför IÖ bygger/ levererar byggsatser som inte fungerar i vanliga bostadsrum? eller gör de det?

Klart de gör! De fungerar i alla rum, även utomhus. Alla rum fungerar dock inte jättebra om målet är att bra återge musik. Men hur kom Ino-högtalare in i diskussionen? Jag trodde tråden handlade om att reda ut några olika begrepp.

EDIT: tänker mig en annan baffelutformning typ triangel/diffusor, fast det blir ju komplicerat att limma ihop själv

Jag förstår inte vad det är du avser uppnå med något sådant. Du kanske skulle börja med att definiera det problem du föreställer dig finns, innan du berättar vilken lösning du tänker dig.

Tills dess kan jag nämna att diffusion i närheten av högtalarna (från strax utanför den vänstra, emellan dem och till strax utanför den högra) är något jag vill undvika helt. Diffusorer ger ju reflexioner och förstör därför direktljudet.


Vh, iö

[Isaac]

Öka effektiviteten?

Hur menar du?

Vh, iö

Det var bara kamfilteringen jag tänkte mig. Om man kan sitta närmare en diffusor, kanske den i viss mån kan ses som mer effektiv i dess syfte. Jag hade dock redigerat bort detta precis före din fråga. Detta för att jag insåg meningslösheten i ordet.

[Isaac]

Alla diffusorer påverkar och reducerar kamfiltereffekterna, inom vissa frekvensregister. Men att förminska syftet med en diffusor till bara det, är kanske lite synd. Den gör allt det den gör, och det bör man inte förenkla till att bara tala om en kamfiltereffekt (jag förmodar att du talar om den som går hand i hand med ståendevågen som bildas).


Vh, iö

Nej, en sådan simplifiering förespråkar jag inte. Det vore väldigt synd. Fast finns det fler specifika argument för/emot matematiskt ideala diffusorer?

[IngOehman]

Fler än att de inte verkar föredras i lyssningsstudier? Njae, vet inte vad det är du tänker på. Det finns massor av sätt att beskriva olika diffusorers egenskaper (det finns MÅNGA sorters diffusorer) men en beskrivning är konkret och tar inte ställning till vad som är bra eller dåligt, säger något om för- och nackdelar. Så jag tycker nog att preferensen är den enda man kan använda på det viset. Men jag kan ha missförstått din fråga.

Öka effektiviteten?

Hur menar du?

Vh, iö

Det var bara kamfilteringen jag tänkte mig. Om man kan sitta närmare en diffusor, kanske den i viss mån kan ses som mer effektiv i dess syfte. Jag hade dock redigerat bort detta precis före din fråga. Detta för att jag insåg meningslösheten i ordet.

Okej, ja då måste jag säga att diffusorer handlar om mera än att göra så att man kan sitta så nära väggen som möjligt, också.

Och vad jag åsyftade var att vår hörsel verkar ogilla en alltför "perfekt" diffusering.

Kanske beror det på att vi är rätt vana vid väggar, och att vi trivs bättre i rum där vi kan orientera oss genom att höra något väggliknande? Men som jag skrev tidigare så avråder jag ifrån att förenkla denna fråga för mycket. Det finns massor av fall då en diffusor (av valfri sort) är helt fel, andra då en absorbent är helt fel, och det finns fall där en reflekterade vägg är helt fel.

Varje yta bör ses som vad den är, vilken funktion den har i rummet. Från det kan man dra slutsatser om hur den skall reflektera ljud.


Vh, iö

[Isaac]

Fler än att de inte verkar föredras i lyssningsstudier? Njae, vet inte vad det är du tänker på. Det finns massor av sätt att beskriva olika diffusorers egenskaper (det finns MÅNGA sorters diffusorer) men en beskrivning är konkret och tar inte ställning till vad som är bra eller dåligt, säger något om för- och nackdelar. Så jag tycker nog att preferensen är den enda man kan använda på det viset. Men jag kan ha missförstått din fråga.

Öka effektiviteten?

Hur menar du?

Vh, iö

Det var bara kamfilteringen jag tänkte mig. Om man kan sitta närmare en diffusor, kanske den i viss mån kan ses som mer effektiv i dess syfte. Jag hade dock redigerat bort detta precis före din fråga. Detta för att jag insåg meningslösheten i ordet.

Okej, ja då måste jag säga att diffusorer handlar om mera än att göra så att man kan sitta så nära väggen som möjligt, också.

Och vad jag åsyftade var att vår hörsel verkar ogilla för "perfekt" diffusering.

Kanske beror det på att vi är rätt vana vid väggar, och att vi trivs bättre i rum där vi kan orientera oss genom att höra något väggliknande. Men som jag skrev tidigare så avråder jag ifrån att förenkla denna fråga för mycket. Det finns massor av fall då en diffusor (av valfri sort) är helt fel, andra då en absorbent är helt fel, och det finns fall där en reflekterade vägg är helt fel.

Varje yta bör ses som vad den är, vilken funktion den har i rummet. Från det kan man dra slutsatser om hur den skall reflektera ljud.


Vh, iö

Jag förstår, tyvärr är jag förhindrad av min ekonomi att helt fritt experimentera mig fram.
Mvh/Isaac.

[DQ-20]

Jag förstår, tyvärr är jag förhindrad av min ekonomi att helt fritt experimentera mig fram.
Mvh/Isaac.

Alternativet till att experimentera ju annars att tänka lite så man kan få ett hum om det är reflektion, diffusion eller absorption man behöver. Det är billigare. Ett bra sätt verkar vara att lägga upp lite bilder eller skisser på faktiskt.se. Folk brukar inte vara nödbedda vad gäller att komma med tips och råd. Tvärt om egentligen.

/DQ-20

[Isaac]

Jag förstår, tyvärr är jag förhindrad av min ekonomi att helt fritt experimentera mig fram.
Mvh/Isaac.

Alternativet till att experimentera ju annars att tänka lite så man kan få ett hum om det är reflektion, diffusion eller absorption man behöver. Det är billigare. Ett bra sätt verkar vara att lägga upp lite bilder eller skisser på faktiskt.se. Folk brukar inte vara nödbedda vad gäller att komma med tips och råd. Tvärt om egentligen.

/DQ-20

Det finns ingen människa utan tankar, det handlar om att tänka rätt. Vad som är rätt är och förblir subjektivt. Jag har redan allt hummande jag behöver gällande kvoten reflektion, diffusion och absorption. Jag har byggt färdigt min akustikkorrigering och är nöjd med resultatet. Mina frågor i denna tråd gäller primärt begrepp och inte vågutbredning.

Kampen för det perfekta ljudet fortlöper genom hela livet. Anser att jag bör fortsätta experimentera mig fram baserat på kunskap, logiskt tänkande,, självkännedom, iakttagelseförmåga och därmed erfarenhet. Det har jag att se fram emot när ritningarna och uppslagen fått samla damm ett tag.

Mvh/Isaac.

[IngOehman]

Vill också försiktigt påpeka att de tips och råd man får om man lägger ut bilder och en fråga här på faktiskt.se, inte är kvalitetssäkrade.

Alla kan inte lika mycket, de kan inte kunna lika mycket, med det är bara en sak. Det stora problemet är nog att alla inte heller värderar sin kunskap lika kritiskt.

Det gör att man kan få självsäkra svar/tips av människor som knappt har en susning, och ödmjuka försiktiga svar från andra, som var väldigt bra koll. Så hur man än vänder sig så behöver man kunna mycket själv för att ha nytta av svaren.


Vh, iö

[Svante]

Vill också försiktigt påpeka att de tips och råd man får om man lägger ut bilder och en fråga här på faktiskt.se, inte är kvalitetssäkrade.

Alla kan inte lika mycket, de kan inte kunna lika mycket, med det är bara en sak. Det stora problemet är nog att alla inte heller värderar sin kunskap lika kritiskt.

Det gör att man kan få självsäkra svar/tips av människor som knappt har en susning, och ödmjuka försiktiga svar från andra, som var väldigt bra koll. Så hur man än vänder sig så behöver man kunna mycket själv för att ha nytta av svaren.

...fast även det för med sig problem. Om inte alla som svarar kan värdera sin kunskap kritiskt, hur kan man vara säker på att man själv kan det.

Kan man alltid lita på sig själv, och att man faktiskt kan mycket själv?

[Isaac]

Okej, ja då måste jag säga att diffusorer handlar om mera än att göra så att man kan sitta så nära väggen som möjligt, också.

Alla diffusorer påverkar och reducerar kamfiltereffekterna, inom vissa frekvensregister. Men att förminska syftet med en diffusor till bara det, är kanske lite synd. Den gör allt det den gör, och det bör man inte förenkla till att bara tala om en kamfiltereffekt (jag förmodar att du talar om den som går hand i hand med ståendevågen som bildas).


Vh, iö

Nej, en sådan simplifiering förespråkar jag inte. Det vore väldigt synd. Fast finns det fler specifika argument för/emot matematiskt ideala diffusorer?

Upplever inte att jag fick något tillfredsställande svar på min ovanstående fråga det vill säga "finns det fler specifika argument för/emot matematiskt ideala diffusorer?" Givetvis vet jag att diffusorer har betydligt fler funktioner än att bara minska kamfiltereffekt, betyder det att frågan inte går att avgränsa/besvara?

Vh/Isaac.

[DQ-20]

Upplever inte att jag fick något tillfredsställande svar på min ovanstående fråga det vill säga "finns det fler specifika argument för/emot matematiskt ideala diffusorer?" Givetvis vet jag att diffusorer har betydligt fler funktioner än att bara minska kamfiltereffekt, betyder det att frågan inte går att avgränsa/besvara?

Jag tror att skälet helt enkel är att Schöderdiffusorer "mäter bättre än vad de låter" när det gäller akustikbehandling i vanliga rum. Ett empiriskt konstaterande helt enkelt. Om och varför det är så har jag ingen aning om. Vad man kan se är att det är väldigt ont om Schöderdiffusorer i IÖ-ritade hemmabiografer. Jag gissar att det finns ljudmässiga skäl till detta. Det är ju inte direkt någon brist på produkter. Däremot har jag lagt märke till att olika varianter av Schröderdiffusorer är populära i konsertsalar. Det brukar dock vara av lite grövre dimensioner och har sällan skiljeväggar mellan de olika delarna i sekvensen.

/DQ-20

[Svante]

Upplever inte att jag fick något tillfredsställande svar på min ovanstående fråga det vill säga "finns det fler specifika argument för/emot matematiskt ideala diffusorer?" Givetvis vet jag att diffusorer har betydligt fler funktioner än att bara minska kamfiltereffekt, betyder det att frågan inte går att avgränsa/besvara?

Jag tror att skälet helt enkel är att Schöderdiffusorer "mäter bättre än vad de låter" när det gäller akustikbehandling i vanliga rum. Ett empiriskt konstaterande helt enkelt. Om och varför det är så har jag ingen aning om. Vad man kan se är att det är väldigt ont om Schöderdiffusorer i IÖ-ritade hemmabiografer. Jag gissar att det finns ljudmässiga skäl till detta. Det är ju inte direkt någon brist på produkter. Däremot har jag lagt märke till att olika varianter av Schröderdiffusorer är populära i konsertsalar. Det brukar dock vara av lite grövre dimensioner och har sällan skiljeväggar mellan de olika delarna i sekvensen.

/DQ-20

Det låter ju som att de behöver vara av en viss storlek för att diffusera i ett tillräckligt stort frekvensområde. Och är det så så är det som vanligt när mätningar och lyssningsintryck inte stämmer överens; att det finns andra mätningar som visar det man söker.

[IngOehman]

Vill också försiktigt påpeka att de tips och råd man får om man lägger ut bilder och en fråga här på faktiskt.se, inte är kvalitetssäkrade.

Alla kan inte lika mycket, de kan inte kunna lika mycket, med det är bara en sak. Det stora problemet är nog att alla inte heller värderar sin kunskap lika kritiskt.

Det gör att man kan få självsäkra svar/tips av människor som knappt har en susning, och ödmjuka försiktiga svar från andra, som var väldigt bra koll. Så hur man än vänder sig så behöver man kunna mycket själv för att ha nytta av svaren.

...fast även det för med sig problem.

Ja, det var ju just att det gör det som jag berättade.

Om inte alla som svarar kan värdera sin kunskap kritiskt, hur kan man vara säker på att man själv kan det.

Kan man alltid lita på sig själv, och att man faktiskt kan mycket själv?

På vilket sätt tycker du inte att det du tar upp täcktes in av det jag skrev?

Igen: Man kan inte mäta hur sant något är, genom att titta på hur säker någon som är övertygad om det, är. Det inkluderar dig och alla andra.


Vh, iö