Sweetspot 2015 i Jönköping

[petersteindl]

Finns det någon inspelning som du rekommenderar? Någon som du gjort själv vore kul!

Kom hit med någon laptop eller likande, så får du kopiera. Jag har av olika skäl ingen möjlighet att göra CDr:er just nu eller att göra datorfiler av de inspelningar jag har.


Vh, iö

Det ska jag ta fasta på vid tillfälle
I vilket format finns inspelningarna nu? På band?

HD eller CD skulle jag tro, men även på band.
Mvh
Peter

[IngOehman]

Finns det någon inspelning som du rekommenderar? Någon som du gjort själv vore kul!

Kom hit med någon laptop eller likande, så får du kopiera. Jag har av olika skäl ingen möjlighet att göra CDr:er just nu eller att göra datorfiler av de inspelningar jag har.


Vh, iö

Det ska jag ta fasta på vid tillfälle
I vilket format finns inspelningarna nu? På band?

Det varierar.

Vissa finns bara på DAT, några finns även på CDr.


Vh, iö

[lagoqirra]

Holographic Audio
Att skylla på Växjö Lakers är HELT OK…
Vad heter utställaren? Väldigt trevlig kille o bra musik som vanligt. Gäller även Larsen.

DJ var ju Komorock! Utställare var Lars Karlsson, Lakers-mannen.

Att vi hade olika uppfattningar om en del rum är normalt, inte minst beror det på vad som spelas! Enda ställena jag spelade medhavd musik var hos Ultimate och Holographic. Larsen och Holographic Audio hade båda mått väl av större rum men de större som finns på utställningsområdet är inte bra även om jag tyckte Ardstål hade fått till det bra.

Var tillbaks innan stängningen idag för att uppleva rymdfärjeuppskjutningen. Den var förstås inte värt besväret... Lät apa om musiken som spelades tokhögt.

Det där med ljudtryck och ljudkvalitet är lustigt...

Jag plågades så illa att jag fick sätta proppar i öronen för att stå ut, men mätte ljudtrycket några gånger och den högsta noteringen jag fick var 102,9 dB. För det mesta höll det sig under 100 dB även när han drog på ordentligt (C-vägt "fast"). Det är ju en del, men ändå väldigt lite jämfört med "jättestarkt".

Det spelades betydligt högre i i varje fall ett rum på mässan.

Langö menade heller inte att de spelade starkt. Han hade bra koll på vilka ljudtrycksnivåer de faktiskt spelade. Dock påstod han även att det var runt några tiotal mW akustisk effekt som levererades av högtalarna, vilket naturligtvis inte stämmer alls, han blandade ihop begreppen lite (effekttäthet är inte samma sak som utstrålad effekt). Det handlar snarare om någon watt eller så.

Jag vet inte om han till sist insåg varför det blev fel när han försökte snabböversätta mellan ljudtryck och utstrålad effekt (vilket man inte kan göra utan att ta hänsyn till avstånd, rummets reflekterande egenskaper och högtalarnas spridningsegenskaper). Han var lite svårdiskuterad och hävde under diskussioner istället för att framföra argument ur sig saker i stil med att den han talade med hade för låg utbildning för att kunna förstå...

Om folk har prestigeproblem så får de väl låta bli att ha fel!

Jag gav mig inte dock, och fick efter en stunds diskuterande klart för mig att han inte hade dB-begreppet riktigt klart för sig. Han menade att det kunde referera till ett ljudtrycks storlek i förhållande till ett referensljudtryck (han uttryckte sig inte riktigt så, men så är det) eller till en effekts storlek i förhållande till en referenseffekt. Men det stämmer ju inte, dB-måttet säger samma sak vare sig det refererar till ett ljudtryck eller till det där andra, som alltså är effekten per kvadratmeter. Det är inte konstigt alls eftersom den senare är en effekt av den första, då luften har en rimligt pålitlig karakteristisk akustisk impedans (i varje fall på stort avstånd ifrån högtalaren, i förhållande till våglängden, men det blir överkurs).

Det säger dock ingenting om hur mycket effekt som lämnat högtalarna, vilket ju var vad diskussionen handlat om...

Jag ställde hur som helst, för att få klarhet i var han tänkte snett, några raka frågor om högtalarnas verkningsgrad och fick som svar en siffra på deras känslighet! Frågade då ånyo om verkningsgraden och han repeterade känsligheten (vilket inte är ett verkningsgradsmått, och det går inte ens att extrahera verkningsgraden från det då varken impedans eller spridningsegenskaper innehålls). Då gav jag upp och frågade istället (ledande) om verkningsgraden kunde vara någon halv procent kanske? Det kunde den nog, svarade han då. Bra, sa jag. Hur mycket förstärkareffekt körde du ut tror du, per kanal? Svaret blev runt 100 W. Så en halv watt gånger antalet högtalare alltså. Jag avslutade med att fråga om han fortfarande vidhöll att det handlar om något tiotal mW. Fick inget svar på det.

- - -

Oavsett vilket så lät det extremt orent, inte minst om musiken på filmerna (raketljud låter till sin natur rätt så sprucket, så det skall man inte fästa så stor vikt vid). Om det sedan var högtalarna eller programmaterialet som stod för den extremt höga distorsionen är en annan fråga. Jag tror att programmaterialets roll i det hela inte skall glömmas bort.

Märkligheter var i övrigt påståenden om att faslinjäritet gjorde att man undvek rundgång.

En annan lustighet var att högtalarna tydligen inte alls var faslinjära, inte heller minimumfassystem, utan att det han menade var bara att han ville ha grupplöptiden låg (det vill säga ha låg fasderivata). Det får man i de flesta normala väldimensionerade högtalare med helt konventionella fasvridande passiva delningsfilter.

Så det var lite oklart varför högtalarna flera gånger refererades till som faslinjära.

Nu är förvisso just termen faslinjär lite diffus, på samma sätt som tonkurvelinjär är ett diffust begrepp. Någon kan tycka att +/- 10 dB är en linjär frekvensgång. Någon annan kan tycka att +/- 3 dB är för olinjärt. Vem har mest rätt? Så visst kan någon säga att en högtalare som fasvrider kanske 720 +/-360 grader över audioområdet är (ganska) faslinjär "om den gör det sakta och ger en låg grupplöptid". Men en sådan fasvridning är ju helt normal och gör inte att högtalaren skiljer sig från andra fasvridande och icke vågformsåterskapande högtalare.

Så jag kan tycka att det är vilseledande att tala om dem som faslinjära, och än mera så om det dessutom påstås saker i stil med att grupplöptiden är mycket viktigare än frekvensgången. Det kan endera betyda att man bara adresserar imf-beteenden. Eller också betyder det att man inte är bekant med att fasens och amplitudens frekvensgångar faktiskt i den här typen av system är ofrånkomligt kopplade till varandra när man bortser ifrån imf-komponenten. Eller också betyder det att man förstår kopplingen mellan dem, och alltså egentligen talar om tonkurvans viktighet men av något skäl vill tala om fasyttringen (och i förlängningen grupplöptidsyttringen) av tonkurvan.

Då egenskaperna inom mf-systemet inte är skiljbara så kan jag dock tycka att det är klokt att vara försiktig med att hävda tonkurvans lilla betydelse och fasens stora. Att nära en tro om att det är faskomponenten som betyder något, är en helt onödig religiositet*. Undersöker man så slipper man tro. Det är enkelt att leka lite med imf-beteenden, t ex genom att lyssna på lite allpasslänkar, om man vill få den villfarelsen ur hågen. Det man undersökt genom att lyssna med egna öron finns det goda skäl att tro på.

- - -

Vill avsluta med att applådera det Langö sa om problemet med att folk i hifi-branschen så ofta verkar tro att man kan dra entydiga slutsatser från enkla mätningar av tonkurva på lyssningsplats, även vid frekvenser över basområdet. Det är en villfarelse som inte bara är illa att den råder, det blir än värre när system för att åtgärda beteendet av "anläggningen i rummet" tas fram, och fördärvar ljudkvaliteten än värre. Inte bara för att försämringen i sig är tråkig, utan också för att den ersätter bättre åtgärder i så många hem.

Vill bara för protokollet nämna att det inte behöver betyda att det är meningslöst att mäta. Menar bara att tolkningen behöver vara insatt och inte bara handla om att anse att det som avviker från en rät linje är "fel som behöver åtgärdas".


Vh, iö

- - - - -

*Med det sagt så saknar inte fasen all hörbar betydelse.

Men så länge man inte talar om spridningspåverkande integrationsproblem beroende på relativa fasegenskaper, så torde ingen som undersökt saken noga mena att fasgången är ett stort problem i sammanhanget. Inte ens jag, som gör högtalare med extremt bra vågformsåterskapande (och därför skulle kunna vara frestad att påstå att det är en viktig egenskap) påstår någonting sådant.

Det finns specialfall där man kan visa att fasgången påverkan återgivningen en lite smula, och i vissa frekvensregister är det viktigare än i andra. Men skall man jämföra betydelsen av olika potentiella fel så är det lätt att visa att för normallyssnare så är ett tonkurvefel på 2 dB i ett lite större register kolossalt mycket mera hörbart än en fasvridning om flera tusen grader över audioområdet. Den som inte tror det får testa själv.

Fasvridningar och deras hörbarhet är ett ämne som man kan fördjupa sig i hur mycket som helst, och på vägen dit finns det mycket intressant att hitta, och beroende på i vilken ordning man hittar dem kan många olika övertygelser föresväva den som söker kunskapen...

Sweetspot

Man lär ut det okända från det kända. Om man inte vet vilka begrepp som är kända är det svårare att hitta bra förklaringsmodeller. Därför hjälper det om man vet vilken utbildning (språk) man kan använda. Jag får ofta ”tolka” mellan grupper som: maskinteknik, elektro, fysik och väg- och vatten. Eftersom jag är professor i samtliga ämnen kan jag göra detta. Detta mål att ”tolka” förringar inte utan skall enbart ses som frågan ”vilket språk talar du”. Detta har heller inget med prestige att göra. När man märker att de begrepp man normalt använder tolkas annorlunda måste man kanske ”byta språk”. När en svensk säger ”bolla” till en dansk för att markera att vi skall ”diskutera” kan en viss förvirring uppstå. Jag använder mig av standardiserade begrepp där ISO, ANSI och andra internationella standarder utgör basen för begrepp och metoder så att vi talar om samma sak. Det kan dock skilja en del i begrepp mellan disciplinerna men detta brukar jag ha bra koll på. Mitt arbete inom standardiseringen har som mål att minska denna språkförbistring samt göra det svårare att felaktigt använda begreppen vilket alltför ofta händer för att delge en egen åsikt utan vetenskaplig förankring.

Att sampling mot frekvens skulle vara korrekt och inte mot BW stämmer inte. Att jag skulle sagt att ”hela världen har fel” stämmer inte heller. Shannon och Nyqvist hade en diskussion i frågan och Shannon förenklade med förutsättningen att ”vi börjar alltid vid 0 Hz.” Då blir frekvens och BW samma sak. DÅ kan man använda frekvens istället. I annat fall MÅSTE man använda BW som samplingsbegrepp (fs>2*BW). Att blanda ihop begreppen och göra påstående som saknar relevans hjälper inte. Teorin står på fast grund och detta är inte min teori! Jag förklarar bara hur teorin ser ut. Det är dock vanligt att missuppfattningar utgör ”sanningen” men de är fortfarande fel. Ett vanligt tankefel uppstår när man glömmer BT-produkten samt inte har definierat BW korrekt. Då kan dessa villfarelser uppkomma men de är fortfarande fel även om man är självutnämnd expert. Jag har tagit fram ett antal tumregler för sampling som underlättar eftersom teorin kan upplevas som alltför komplicerad av många. Jag skall hålla en kurs i USA för ett antal experter i maj samt juni. Den har alltid varit populär och många tycker att ”äntligen har de förstått hur det hänger ihop” (ofta experter inom flyg och fordon). I juni kommer jag även att inkludera FFT och dess applikationer. Jag ville dock ge även Sweetspot-besökare en möjlighet att lyfta horisonten. Jag har full koll på ämnet!

Att jag inte skulle veta skillnaden på dB, SPL, Watt, osv stämmer inte heller. Jag undervisar internationellt i dessa frågor men det är inte enkelt att förklara när begreppsförvirringen verkar vara stor. dB är alltid dB och så långt är vi överens. Skillnaden mellan 100 dB och 190 dB är stor och det var detta jag försökte att beskriva och där refererade jag till watt för enkelhets skull. Ett vanligt exempel i internationella kurser är en bullrig gräsklippare som utstrålar 0.01 watt akustisk effekt. Vill man beskriva ljudutstrålning finns det ett antal standardiserade metoder som jag går igenom i mina internationella kurser. Referensen för ljudeffekt är 10^-12 watt och om kan sina dB vet man att 120 dB blir 1 W. Ljudintensitet är en av dem och Intensitet beskriver W/m2. Ljudintensitet används ofta för att mäta utstrålat ljud från tex en skrivare eller gräsklippare (enligt standard tex ISO 3741-47, ANSIS12.31-36 och DIN 45 635). Referensen för ljudintensitet är 10^-12 w/m2. Från min sida råder ingen tveksamhet.

Att det skulle varit 102.9 dBC peak kan inte heller stämma. Det fanns ingen där som gjorde en korrekt mätning. Om man sedan använder dBC eller dBZ är inte det viktiga utan att man redovisar det samt använder korrekta mätinstrument. Vi använder enbart ljudnivåmätare av Typ 1 och utför mätningarna enligt standard med kalibrerad mikrofon (före och efter). Först då kan man uttala sig om vilka nivåer som verkligen gällde (speciellt om man använder decimaler). Om man använder en telefon har man ganska stora mätfel samt att standarden kräver ”på armlängds avstånd samt minst 1.5 meter från störande objekt”. Jag såg inte att det fanns någon som gjorde denna mätning. Jag höll mig till rimliga nivåer och detta är också vårt mål. Många konserter ligger 20+ dB mot vad jag använde. Jag har mätt detta i många sammanhang. Integrationstid kommer att spela en stor roll för resultatet när det gäller dynamiska signaler (S, F eller I). Jag ser OFTA att man kör helt regelvidriga mätningar i ljudsammanhang. Detta skulle aldrig godkännas om man mäter enligt standard vilket vi gör (vi undervisar i internationella sammanhang om hur detta skall genomföras). Vi har full koll på även detta.

Distorsionen i ljudfilerna från NASA beror på att inspelningarna har bottnat (190 dB) och detta är inget jag kan göra något åt. Det är så det låter i ljudfilerna. Det är möjligt att spela in utan att få denna överstyrning men så har man inte gjort och detta är inte mitt val. Det kan säkert vara störande för öronen men detta öronbedövande ljud låter ganska hemskt och det är det NASA vill visa. Vi mäter inte med mikrofon i dessa sammanhang utan med en trycksensor så att vi kan hantera riktigt höga ljudtryck utan överstyrning.

Det finns fler faktorer än grupplöptid som är viktiga i dessa sammanhang men det är inte många som kan hantera denna BT-diskussion och hur man bevarar transienters utseende. Jag har dock kontakt med forskargrupper som arbetar med dessa frågor och har själv spenderat ganska mycket forskningstid åt frågan. Om man är insatt i differentialekvationer, filterteori och signalbehandling underlättar det när man skall förklara för det finns då ett definierat ”språk” som man kan använda. Att gå igenom detta på ett par minuter är inte trivialt och var inte heller målet. Jag vidhåller fortfarande att det är för stort fokus på amplitud (enbart) samt kontinuerliga signaler. Grupplöptidens betydelse samt att transienter skall bevaras har förringats till förmån för att det skall vara enkelt att mäta med traditionella metoder. Finns det de som kan och förstår mer? Absolut och jag tycker detta är jättebra. Jag tycker dock inte att det används ett etablerat ”språk” inom det ”transienta” området och detta kan förbättras. Jag har själv lagt mycken tid på frågan och även visat riktigheten i detta men kanske inte lyckades nå fram med detta budskap på ett pedagogiskt sätt. Språkförbistringen verkade vara besvärande. Att påstå att linjär fas och därmed grupplöptid inte skulle vara väldefinierade tyder på att man inte är insatt i den teori som finns. Det kanske inte är teorin som är dåligt definierad utan hur man själv vill tolka den?

Om man vill krångla till det och ifrågasätta för sin egen skull kan man göra detta men då missar man ofta en stor möjlighet att lära sig mer. Mitt mål är att lära ut mer och förklara vanliga missuppfattningar baserat på den kunskap lyssnaren sannolikt har. Detta var mitt mål, inget annat. De som vill ta till sig denna kunskap kan få ett nytt perspektiv på många ljud- och vibrationsaspekter samt vanliga missuppfattningar. Det var detta vi ville erbjuda Sweetspot-besökare!

[Komorok]

Det var det du skrev förra gången ja... vore kul att läsa en respons på de kommentarer du fick .

[lagoqirra]

Man lär ut det okända från det kända. Om man inte vet vilka begrepp som är kända är det svårare att hitta bra förklaringsmodeller. Därför hjälper det om man vet vilken utbildning (språk) man kan använda. Jag får ofta ”tolka” mellan grupper som: maskinteknik, elektro, fysik och väg- och vatten. Eftersom jag är professor i samtliga ämnen kan jag göra detta. Detta mål att ”tolka” förringar inte utan skall enbart ses som frågan ”vilket språk talar du”. Detta har heller inget med prestige att göra. När man märker att de begrepp man normalt använder tolkas annorlunda måste man kanske ”byta språk”. När en svensk säger ”bolla” till en dansk för att markera att vi skall ”diskutera” kan en viss förvirring uppstå. Jag använder mig av standardiserade begrepp där ISO, ANSI och andra internationella standarder utgör basen för begrepp och metoder så att vi talar om samma sak. Det kan dock skilja en del i begrepp mellan disciplinerna men detta brukar jag ha bra koll på. Mitt arbete inom standardiseringen har som mål att minska denna språkförbistring samt göra det svårare att felaktigt använda begreppen vilket alltför ofta händer för att delge en egen åsikt utan vetenskaplig förankring.

Att sampling mot frekvens skulle vara korrekt och inte mot BW stämmer inte. Att jag skulle sagt att ”hela världen har fel” stämmer inte heller. Shannon och Nyqvist hade en diskussion i frågan och Shannon förenklade med förutsättningen att ”vi börjar alltid vid 0 Hz.” Då blir frekvens och BW samma sak. DÅ kan man använda frekvens istället. I annat fall MÅSTE man använda BW som samplingsbegrepp (fs>2*BW). Att blanda ihop begreppen och göra påstående som saknar relevans hjälper inte. Teorin står på fast grund och detta är inte min teori! Jag förklarar bara hur teorin ser ut. Det är dock vanligt att missuppfattningar utgör ”sanningen” men de är fortfarande fel. Ett vanligt tankefel uppstår när man glömmer BT-produkten samt inte har definierat BW korrekt. Då kan dessa villfarelser uppkomma men de är fortfarande fel även om man är självutnämnd expert. Jag har tagit fram ett antal tumregler för sampling som underlättar eftersom teorin kan upplevas som alltför komplicerad av många. Jag skall hålla en kurs i USA för ett antal experter i maj samt juni. Den har alltid varit populär och många tycker att ”äntligen har de förstått hur det hänger ihop” (ofta experter inom flyg och fordon). I juni kommer jag även att inkludera FFT och dess applikationer. Jag ville dock ge även Sweetspot-besökare en möjlighet att lyfta horisonten. Jag har full koll på ämnet!

Att jag inte skulle veta skillnaden på dB, SPL, Watt, osv stämmer inte heller. Jag undervisar internationellt i dessa frågor men det är inte enkelt att förklara när begreppsförvirringen verkar vara stor. dB är alltid dB och så långt är vi överens. Skillnaden mellan 100 dB och 190 dB är stor och det var detta jag försökte att beskriva och där refererade jag till watt för enkelhets skull. Ett vanligt exempel i internationella kurser är en bullrig gräsklippare som utstrålar 0.01 watt akustisk effekt. Vill man beskriva ljudutstrålning finns det ett antal standardiserade metoder som jag går igenom i mina internationella kurser. Referensen för ljudeffekt är 10^-12 watt och om kan sina dB vet man att 120 dB blir 1 W. Ljudintensitet är en av dem och Intensitet beskriver W/m2. Ljudintensitet används ofta för att mäta utstrålat ljud från tex en skrivare eller gräsklippare (enligt standard tex ISO 3741-47, ANSIS12.31-36 och DIN 45 635). Referensen för ljudintensitet är 10^-12 w/m2. Från min sida råder ingen tveksamhet.

Att det skulle varit 102.9 dBC peak kan inte heller stämma. Det fanns ingen där som gjorde en korrekt mätning. Om man sedan använder dBC eller dBZ är inte det viktiga utan att man redovisar det samt använder korrekta mätinstrument. Vi använder enbart ljudnivåmätare av Typ 1 och utför mätningarna enligt standard med kalibrerad mikrofon (före och efter). Först då kan man uttala sig om vilka nivåer som verkligen gällde (speciellt om man använder decimaler). Om man använder en telefon har man ganska stora mätfel samt att standarden kräver ”på armlängds avstånd samt minst 1.5 meter från störande objekt”. Jag såg inte att det fanns någon som gjorde denna mätning. Jag höll mig till rimliga nivåer och detta är också vårt mål. Många konserter ligger 20+ dB mot vad jag använde. Jag har mätt detta i många sammanhang. Integrationstid kommer att spela en stor roll för resultatet när det gäller dynamiska signaler (S, F eller I). Jag ser OFTA att man kör helt regelvidriga mätningar i ljudsammanhang. Detta skulle aldrig godkännas om man mäter enligt standard vilket vi gör (vi undervisar i internationella sammanhang om hur detta skall genomföras). Vi har full koll på även detta.

Distorsionen i ljudfilerna från NASA beror på att inspelningarna har bottnat (190 dB) och detta är inget jag kan göra något åt. Det är så det låter i ljudfilerna. Det är möjligt att spela in utan att få denna överstyrning men så har man inte gjort och detta är inte mitt val. Det kan säkert vara störande för öronen men detta öronbedövande ljud låter ganska hemskt och det är det NASA vill visa. Vi mäter inte med mikrofon i dessa sammanhang utan med en trycksensor så att vi kan hantera riktigt höga ljudtryck utan överstyrning.

Det finns fler faktorer än grupplöptid som är viktiga i dessa sammanhang men det är inte många som kan hantera denna BT-diskussion och hur man bevarar transienters utseende. Jag har dock kontakt med forskargrupper som arbetar med dessa frågor och har själv spenderat ganska mycket forskningstid åt frågan. Om man är insatt i differentialekvationer, filterteori och signalbehandling underlättar det när man skall förklara för det finns då ett definierat ”språk” som man kan använda. Att gå igenom detta på ett par minuter är inte trivialt och var inte heller målet. Jag vidhåller fortfarande att det är för stort fokus på amplitud (enbart) samt kontinuerliga signaler. Grupplöptidens betydelse samt att transienter skall bevaras har förringats till förmån för att det skall vara enkelt att mäta med traditionella metoder. Finns det de som kan och förstår mer? Absolut och jag tycker detta är jättebra. Jag tycker dock inte att det används ett etablerat ”språk” inom det ”transienta” området och detta kan förbättras. Jag har själv lagt mycken tid på frågan och även visat riktigheten i detta men kanske inte lyckades nå fram med detta budskap på ett pedagogiskt sätt. Språkförbistringen verkade vara besvärande. Att påstå att linjär fas och därmed grupplöptid inte skulle vara väldefinierade tyder på att man inte är insatt i den teori som finns. Det kanske inte är teorin som är dåligt definierad utan hur man själv vill tolka den?

Om man vill krångla till det och ifrågasätta för sin egen skull kan man göra detta men då missar man ofta en stor möjlighet att lära sig mer. Mitt mål är att lära ut mer och förklara vanliga missuppfattningar baserat på den kunskap lyssnaren sannolikt har. Detta var mitt mål, inget annat. De som vill ta till sig denna kunskap kan få ett nytt perspektiv på många ljud- och vibrationsaspekter samt vanliga missuppfattningar. Det var detta vi ville erbjuda Sweetspot-besökare!

[paa]

Sådär ja, då vet vi!

[Almen]

I tråden om QirraSound skrev jag följande:

Snart dyker nog någon skittrevlig kille upp här med "Vad roligt att vi genererar så stort intresse!!".

Det tog lite tid, men...

I den tråden kom det ju fram lite mer om Lagö, bland annat en hel del oklarheter om Medison University. Är det på Medison University Lagö har alla sina professurer?

[IngOehman]

Om man söker på Medison, universitet och Lagö så finner man bland annat detta:

http://www.freelists.org/post/skriva/Pi ... nck-Center

Det står att Medison är ett företag som ägs av någon som heter Valdi Ivancic. Jag blir inte klok på hur allt hänger samman. Kan det finnas ett universitet också, eller är universitetet ett företag? Det kanske de är i Sverige också, någon som vet?

Här står också lite:

http://www.tranastidning.se/artikel/102 ... om-kapning

- - -

Men strunt samma. Spelar det egentligen någon roll?

För mig spelar det inte så stor roll om universitetet finns och/eller om det inte gått att få fram en billig dator eller om Sävsjö vill hylla Jonas Bronck för sin koppling till stadsdelen Bronx i NY. Oavsett allt det ovanstående så tycker jag det är rätt så ointressant hur det är med det där universitetet, eftersom jag är rätt ointresserad av vem (titlar och bakgrund) det är som säger något, jag tycker det är intressantare VAD för något som någon säger.

Och sakfrågorna om fysiken är det jag tänker på då. De påverkas inte av vad Medison är för något.

Vad som gäller med avseende på sampling, alstrade ljudeffekter, faslinjäritet och grupplöptid och hur det relaterar till nämnda högtalare och till rundgångsproblematiken, är ju riktiga, konkreta musikåtergivningsrelaterade frågor. Låt oss ta fasta på dem istället.

Om dessa tycker jag det vore intressant att få en kommentar, från Lagö.

Inte bara samma inlägg en gång till.


Vh, iö

[hifikg]

Hmm, vad ska det där betyda? Eget universitet? Tja, jag funderade en gång i tiden på att starta en egen religion.

[RogerJoensson]

Det står att Medison är ett företag som ägs av någon som heter Valdi Ivancic.

Han som sålde billiga laptops (som inte fanns) och som skulle kandidera till statsminister?
Då, för några år sedan var Medsion tydligen ett företag registrerat i Storbritannien.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Medison
http://wwwc.aftonbladet.se/vss/telegram ... __,00.html

Valdi Ivancic sägs även vara partiledare i partiet Socialliberalerna (som även Lagö verkar vara medlem i).
Kanske är det nästa val som han tänker kandidera till statsminister då?
Tydligen hade man manipulerat bilder (på Jonas Bronck Center-huset) på partiets hemsida och visat upp att man hade partikontor där (vilket inte stämde).
http://www.tranastidning.se/artikel/102 ... opp-pa-jbc

På den bild som publicerades på JBC-byggnaden hade namnen ”Medison University”, ”Utvandrarnas hus” och ”QirraSound” redigerats dit på fasaden. QirraSound är Thomas Lagös företag, och Medison University är en skola som erbjuder distanskurser. Thomas Lagö är universitetsrektor för skolan, och grundare är Valdi Ivancic, partiledare för Socialliberalerna.
http://www.vetlandaposten.se/artikel/10 ... om-kapning

Märkliga historier.

[Laila]

Bondfångeri . . . inte heller. Tillåt mig att eller kanske är mer på sin plats . . . typ ?

Vill inte heller låta forumet missa den här
djuplodande å helt spontana intervjun utan några som helst tillrättalagda frågor . . . typ ?.

[Objektivisten]

Lagö känns bekant på nåt sätt. Har inte han härjat på forumet länge under ett annat "nick".

[Laila]

Lagö känns bekant på nåt sätt. Har inte han härjat på forumet länge under ett annat "nick".

Hmm Obben, du vet välan att dä ä förbjude mä döbbla nicker . . . typ.

[petersteindl]

Lagö känns bekant på nåt sätt. Har inte han härjat på forumet länge under ett annat "nick".

Hmm Obben, du vet välan att dä ä förbjude mä döbbla knickers . . . typ.

Ja, redan enkla är fö möcke. . . typ

[Almen]

Påminner en del om Göran Rudling, även om han verkade ha fullständig nollkoll. Det tror jag inte hr Lagö har.

[distad]

[Laila]

Lagö känns bekant på nåt sätt. Har inte han härjat på forumet länge under ett annat "nick".

Hmm Obben, du vet välan att dä ä förbjude mä döbbla knickers . . . typ.

Ja, redan enkla är fö möcke. . . typ

Hörredudu, på St Andrews kör ja gärna mä tredubbla öm vädre tillåter . . . typ.

[Birger]

I Usa är professor väldigt vanligt. I vilket land har lagoqirra sin professur?

Jag måste erkänna att jag blir lite impad om det är så att det är i Sverige. Här är det inte lika lätt att bli det även om en del märkliga utnämningar skett senaste åren:)

[Laila]

I Usa är professor väldigt vanligt. I vilket land har lagoqirra sin professur?

Jag måste erkänna att jag blir lite impad om det är så att det är i Sverige. Här är det inte lika lätt att bli det även om en del märkliga utnämningar skett senaste åren:)

Jo, tråden är ju på hela sex sidor . . . om du orkar bry dig med att läsa den så hittar du nog svaret , , , typ*.

*Inget illa menat men du ställer ju en direkt fråga som enkelt besvaras om du läser tråden, kanske ?

[music4ever]

I Usa är professor väldigt vanligt. I vilket land har lagoqirra sin professur?

Jag måste erkänna att jag blir lite impad om det är så att det är i Sverige. Här är det inte lika lätt att bli det även om en del märkliga utnämningar skett senaste åren:)

Som det är i Sverige, eftersom vi tillhör EHEA i och med bolognaprocessen, så tar det ca 9 år att kunna ta doktorsexamen. Vad jag förstår så krävs det minst en doktorsexamen för att kunna bli professor. Så kanske 10 år är det som krävs att bli professor, och ska man sen bli professor i "allt" så bör man nog vara vampyr så man hinner med det.

[pinnen]

Här lär denna sk professor bli dissikerad och nertryckt i sina finaste lackskor rejält.

Seriöst så undrar jag ibland hur många charlataner och annat märkligt som kan rymmas i en hobby som hifi.

[JM]

Här lär denna sk professor bli dissikerad och nertryckt i sina finaste lackskor rejält.

Seriöst så undrar jag ibland hur många charlataner och annat märkligt som kan rymmas i en hobby som hifi.

Många. Börjar med att räkna in mig själv.

Herr Professor JM

[Almen]

In the United States and Canada, the title of professor is granted to [...] scholars with doctorate degrees (typically Ph.Ds) or equivalent qualifications who teach in four-year colleges and universities

Som redan påpekats betyder professor i USA att man undervisar på en högskola, varken mer eller mindre.

När man märker att de begrepp man normalt använder tolkas annorlunda måste man kanske ”byta språk”.

Thomas Lagö kanske inte vet att professor är en annan titel i Sverige?

[paa]

Precis på samma sätt som att VD är en gångbar titel i Sverige, men inte i USA!

[Almen]

Det lärde man sig om inte annat första gången man lyssnade på Joe's Garage.

Father Riley:
Catholic Girls!

Officer Butzis:
Hey! She gave me VD!

Father Riley:
Catholic Girls!

Warren:
Toni Carbone!

Chorus:
With a tongue like a cow
She could make you go WOW!

[IngOehman]

Påminner en del om Göran Rudling, även om han verkade ha fullständig nollkoll. Det tror jag inte hr Lagö har.

Nej, Lagö har inte fullständig nollkoll.

Det är därför jag tycker det känns så tråkigt med alla irrbloss och auktoritetsretoriken.


Vh, iö

[Vovven]

Tusen tack till alla Er som kom till Jönköping. Temat för vårens event var ju Välljud i bil och bostad och billjudet representerades av Svenska Bilstereoförbundet som bjöd in sina medlemmar till en tävling i SQ (Sound Quality). Samtliga utställare av bilhifi diggade skarpt detta inslag och vill vara med även nästa år. Vi hade faktiskt en som rest ända från Lycksele för att vara med och (hon) njöt i fulla drag. .

Även inslaget med föreläsningar tilldrog sig en hel del uppmärksamhet och till nästa år skall vi utveckla detta än mer. Vi var många som noterade att flera besökare var yngre än det vi är vana vid vilket ju är exakt vad vår bransch behöver. Under helgen pratade jag med minst ett hundratal besökare om vad de gillar med detta vårevent och det är helt tydligt att det är den fantastiska miljön samt kombinationen av hård respektive mjukvara som lockar.

Nu tar vi sikte på Stockholm som kommer att bli något helt annat. Vår uttalade målsättning är att skapa en mötesplats som attraherar vanliga och framför allt nya konsumenter. Vi kommer därför INTE att marknadsföra höstens event som vare sig en hifi eller highend-mässa.

[hifikg]

Vad ska ni kalla det då då? Heminredningsmässa?
Ah, hemunderhållning ser jag nu... okej...

[IngOehman]

Synd att det ska vara så svårt att känna igen folk från forum som detta!

Man ser ju hur du ser ut på bilden, det är mycket bra!


Vh, iö

[IngOehman]

Jag kommer!
Mig känner du nog igen, vi har ju träffats.

Du ser ut som en gammal vevgrammofontratt.

Det kan inte vara lätt att missa dig.


Vh, iö