Moderator: Redaktörer
Laila skrev:. . . fa . . . va . . . ba . . . typer.
DQ-20 skrev:Laila skrev:. . . fa . . . va . . . ba . . . typer.
Är det en värmländsk variant av do-re-mi? Jag undrar såå hur den låter.
/DQ-20
Laila skrev:DQ-20 skrev:Laila skrev:. . . fa . . . va . . . ba . . . typer.
Är det en värmländsk variant av do-re-mi? Jag undrar såå hur den låter.
/DQ-20
Ba ena varianter av McGurks experimenter å inge annat(ä e ö) min käre gosse . . . typ.
petersteindl skrev:Laila skrev:DQ-20 skrev:
Är det en värmländsk variant av do-re-mi? Jag undrar såå hur den låter.
/DQ-20
Ba ena varianter av McGurks experimenter å inge annat(ä e ö) min käre gosse . . . typ.
Knock-Out i första ronden! Sorry DQ-20.
Mvh
Peter
JM skrev:Självklart hör vi inte med öronen.
Öronen är bara en nödvändig men ej tillräcklig del för perceptionen av ljud. Egentliga hörandet sker i frontalloberna o sannolikt även i temporalloberna. Ca 4000 inre hårceller i innerörat skickar kodad information i hörselnerven utan spektraluppdelning. Relativt många nervceller i hörselnerven har fokus på detektera svaga ljud. Sannolikt en evolutionär överlevnads rest. Spektrala uppdelningen sker i hjärnstammen. Därefter skickas information till bla thalamus.
Spännande nya rön hur vi processar ljud från thalamus centralt i hjärnan till hörselcortex perifert - första platsen i hjärnan där ljudet börjar förnimmas.
Tidsvarierande ljudsekvenser, som röster o musik, förefaller stimulera cortikala nervceller under ca 500 Hz synkront med stimuli dvs en temporal codning.
Vid högre frekvenser kan samma cell övergå till "rate codning" genom ett komplext system av synkrona o asynkrona samt stimulerande o hämmande synapser. Bara en nervcell kan ha kopplingar till upptill 10 000 synapser från andra nervceller.
Detta ökar ytterligare sannolikheten för att alla språk o musik har en gemensam grund.
Möjligen påverkar detta hur vi bör förmedla artificiellt ljud. Många grundtoner i talet ligger under 500 Hz medan många övertoner ligger över 500 Hz. En slump? Eller?
Uppskattar högt i tak. Fritt för spekulationer. Nu finns inget rätt eller fel. Det finns i princip inga artiklar att hänvisa till.
Neuron. 2015 Apr 8;86(1):292-303. doi: 10.1016/j.neuron.2015.03.004. Epub 2015 Mar 26.
A Coding Transformation for Temporally Structured Sounds within Auditory Cortical Neurons.
Gao X1, Wehr M2.
Abstract
Although the coding transformation between visual thalamus and cortex has been known for over 50 years, whether a similar transformation occurs between auditory thalamus and cortex has remained elusive. Such a transformation may occur for time-varying sounds, such as music or speech. Most subcortical neurons explicitly encode the temporal structure of sounds with the temporal structure of their activity, but many auditory cortical neurons instead use a rate code. The mechanisms for this transformation from temporal code to rate code have remained unknown. Here we report that the membrane potential of rat auditory cortical neurons can show stimulus synchronization to rates up to 500 Hz, even when the spiking output does not. Synaptic inputs to rate-coding neurons arose in part from temporal-coding neurons but were transformed by voltage-dependent properties and push-pull excitatory-inhibitory interactions. This suggests that the transformation from temporal to rate code can be observed within individual cortical neurons.
http://www.sciencedirect.com/science/ar ... 7315002007
JM
JM skrev:Självklart hör vi inte med öronen.
Öronen är bara en nödvändig men ej tillräcklig del för perceptionen av ljud. Egentliga hörandet sker i frontalloberna o sannolikt även i temporalloberna.
Ca 4000 inre hårceller i innerörat skickar kodad information i hörselnerven utan spektraluppdelning.
Relativt många nervceller i hörselnerven har fokus på detektera svaga ljud. Sannolikt en evolutionär överlevnads rest.
Spektrala uppdelningen sker i hjärnstammen. Därefter skickas information till bla thalamus.
...
JM
Wiki skrev:Afferenta nervbanor är de nervbanor som leder in till det centrala nervsystemet. De kallas ibland även sensoriska nervbanor, då de huvudsakligen transporterar sensorisk information som upphämtats av våra sinnesorgan.
Efferenta nervbanor är de nervbanor som leder ut från det centrala nervsystemet. De kallas ibland även motoriska nervbanor, då de huvudsakligen transporterar motorisk information till vår viljestyrda skelettmuskulatur.
IngOehman skrev:Och påståendet att spektraluppdelningen inte sker förrän i hjärnan är både felaktigt och illa vilseledande. Dessutom vore det omöjligt, för har det inte skett tidigare så är det för sent (för en stor del av registret). Spektraluppdelningen sker huvudsakligen "mekaniskt", i snäckan.
Vh, iö
JM skrev:Tack Peter för dina fina bilder! Vi måste träffas igen så du kan lära mig hur bilderna presenteras på faktiskt.se.
JM skrev:IngOehman skrev:Och påståendet att spektraluppdelningen inte sker förrän i hjärnan är både felaktigt och illa vilseledande. Dessutom vore det omöjligt, för har det inte skett tidigare så är det för sent (för en stor del av registret). Spektraluppdelningen sker huvudsakligen "mekaniskt", i snäckan.
Vh, iö
Jag måste medge att det är lätt att tänka sig att den spektrala uppdelningen sker redan i innerörat.
Tonotopisk fördelning finns i primära hörselcortex i temporalloben med spektraluppdelning av neuronen specifikt för de olika frekvenserna.
http://jn.physiology.org/content/91/3/1282
Följer vi nervbanorna mot hörselnerven är det sista området med tongrafisk spektraluppdelning i inferiora colliculus i mesencephalon (hjärnstammen).
http://www.nature.com/ncomms/journal/v4 ... 79_F2.html
Därefter är det den åttonde kranialnerven = hörselnerven med sina 4000 frekvensspecifika hörselnerver som går upp till innerörats 4000 spiralgangia o till sist de 4000 inre hårcellerna.
Mekaniskt rör sig tectorialmembranet delvis synkront med via ovala fönstret inkommande ljud. De lägsta frekvenserna skapar mekanisk rörelse längst in i snäckan medan de högsta frekvenserna stimulerar inrehårcellerna invid ovala fönstret utan skapa mekaniska förändringar i tectorialmembranet.
Problemet är att hur kan 4000 inre hårceller med 1:1 kopplade 4000 nerver i hörselnerven (n VIII) förmedla hela frekvens området. Varje inre hårcell fungerar som ett inte helt smalt bandpass filter som med ökat avstånd från ovala fönstret är allt mer känsligt för låga frekvenser.
Det är här som artikeln jag refererar till kommer in. På ett komplext sätt kodas frekvensinformationen i hörselnerven o dekodas i mesencephalon till en tontopisk fördelning likt den mekaniska som finns i innerörat. Det är olika typ kodning i nerverna för ljud over o under 500 hz samt över 5000 Hz.
http://neurobiologyhearing.uchc.edu/Cou ... gy-ARP.pdf
Förståelsen av denna kodning har sannolikt mycket med förståelsen av vår ljudperception att göra. Så det råder inte ett linjärt samband mellan den mekaniska rörelsen i tectorialmembranet och den tonotropiska representationen som dyker upp i mesencephalon. Likt all kodning finns det kompromisser o begränsningar så även i hjärnan.
Exakt hur denna frekvensspecifika kodning till hörselnerven går till är oklart. Spekulationer finns om biologiska kamfilter mm.
En musiker kan stämma ett instrument med 0.1 % noggrannhet - så kodningen är hyffsat effektiv
JM
Thomas M. Talavage, Martin I. Sereno, Jennifer R. Melcher, Patrick J. Ledden, Bruce R. Rosen och Anders M. Dale i Journal of Neurophysiology skrev:INTRODUCTION
Tonotopy is a fundamental organizing principle of the auditory system. Tonotopy arises from mechanical properties of the cochlea and is apparent as a linear arrangement of neurons according to best frequency (BF, the acoustic frequency to which a neuron is most sensitive). In the cerebral cortex, tonotopy is seen as a progressive change in neuronal best frequency with position along the cortical surface—a tonotopic map. Multiple tonotopic maps have been observed in the auditory cortex of many animal species.
Alan R. Palmer skrev:Abstract
The auditory nerve is mainly made up of nerve fibres that innervate the inner hair cells in the
cochlea. Its responses are relatively homogeneous. Each nerve fibre is sharply tuned for
frequency (matching the basilar membrane vibration pattern).
JM skrev:Tack Peter för dina fina bilder! Vi måste träffas igen så du kan lära mig hur bilderna presenteras på faktiskt.se.
Jag noterar att du kopierat bilder från "Principles of Neural Science". Som jag sagt till dig förut så bygger boken på gammal kunskap trots att 5:e upplagan kom 2013.
Mina referenser är bla fMRI studier publicerade förra året. Utvecklingen går spännande fort.
JM
petersteindl skrev:JM skrev:IngOehman skrev:Och påståendet att spektraluppdelningen inte sker förrän i hjärnan är både felaktigt och illa vilseledande. Dessutom vore det omöjligt, för har det inte skett tidigare så är det för sent (för en stor del av registret). Spektraluppdelningen sker huvudsakligen "mekaniskt", i snäckan.
Vh, iö
Jag måste medge att det är lätt att tänka sig att den spektrala uppdelningen sker redan i innerörat.
Tonotopisk fördelning finns i primära hörselcortex i temporalloben med spektraluppdelning av neuronen specifikt för de olika frekvenserna.
http://jn.physiology.org/content/91/3/1282
Följer vi nervbanorna mot hörselnerven är det sista området med tongrafisk spektraluppdelning i inferiora colliculus i mesencephalon (hjärnstammen).
http://www.nature.com/ncomms/journal/v4 ... 79_F2.html
Därefter är det den åttonde kranialnerven = hörselnerven med sina 4000 frekvensspecifika hörselnerver som går upp till innerörats 4000 spiralgangia o till sist de 4000 inre hårcellerna.
Mekaniskt rör sig tectorialmembranet delvis synkront med via ovala fönstret inkommande ljud. De lägsta frekvenserna skapar mekanisk rörelse längst in i snäckan medan de högsta frekvenserna stimulerar inrehårcellerna invid ovala fönstret utan skapa mekaniska förändringar i tectorialmembranet.
Problemet är att hur kan 4000 inre hårceller med 1:1 kopplade 4000 nerver i hörselnerven (n VIII) förmedla hela frekvens området. Varje inre hårcell fungerar som ett inte helt smalt bandpass filter som med ökat avstånd från ovala fönstret är allt mer känsligt för låga frekvenser.
Det är här som artikeln jag refererar till kommer in. På ett komplext sätt kodas frekvensinformationen i hörselnerven o dekodas i mesencephalon till en tontopisk fördelning likt den mekaniska som finns i innerörat. Det är olika typ kodning i nerverna för ljud over o under 500 hz samt över 5000 Hz.
http://neurobiologyhearing.uchc.edu/Cou ... gy-ARP.pdf
Förståelsen av denna kodning har sannolikt mycket med förståelsen av vår ljudperception att göra. Så det råder inte ett linjärt samband mellan den mekaniska rörelsen i tectorialmembranet och den tonotropiska representationen som dyker upp i mesencephalon. Likt all kodning finns det kompromisser o begränsningar så även i hjärnan.
Exakt hur denna frekvensspecifika kodning till hörselnerven går till är oklart. Spekulationer finns om biologiska kamfilter mm.
En musiker kan stämma ett instrument med 0.1 % noggrannhet - så kodningen är hyffsat effektiv
JM
JM, i din första länk står bl a följande att läsaThomas M. Talavage, Martin I. Sereno, Jennifer R. Melcher, Patrick J. Ledden, Bruce R. Rosen och Anders M. Dale i Journal of Neurophysiology skrev:INTRODUCTION
Tonotopy is a fundamental organizing principle of the auditory system. Tonotopy arises from mechanical properties of the cochlea and is apparent as a linear arrangement of neurons according to best frequency (BF, the acoustic frequency to which a neuron is most sensitive). In the cerebral cortex, tonotopy is seen as a progressive change in neuronal best frequency with position along the cortical surface—a tonotopic map. Multiple tonotopic maps have been observed in the auditory cortex of many animal species.
I pdf-filen i din tredje länk står följande:Alan R. Palmer skrev:Abstract
The auditory nerve is mainly made up of nerve fibres that innervate the inner hair cells in the
cochlea. Its responses are relatively homogeneous. Each nerve fibre is sharply tuned for
frequency (matching the basilar membrane vibration pattern).
Kan det vara så att du pratar om Tonotopical maps d v s själva kartorna? Kartor existerar enbart i hjärnan. Däremot kan hjärnan få fram kartor på grund av tonotopisk organisation som börjar utmed basilarmembranet och fortsätter därifrån genom afferenta nerver. Jag är ganska övertygad om att även de efferenta nerverna som leder till de yttre hårcellerna också tillhör den tonotopiska organisationen så att respektive frekvensinformation kan ske på samma plats hos både inre och yttre hårceller. I så fall bildas en slags feedbackloop med en virtuell jord vid inre och yttre hårceller i organet Corti. Det skulle i så fall kunna ge upphov till den förstärkningseffekt som man mäter fram och att det finns aktiv mycket stor förstärkning hos människor med frisk hörsel. Man har dock inte riktigt utrett på vilket sätt denna förstärkningseffekt uppstår men det finns några bra hypoteser som det forskas kring och som det går att läsa om.
Mvh
Peter
petersteindl skrev:Jag vill nog påstå att den mänskliga hjärnan både dekodar och kodar och att det sker etappvis men det är egentligen en semantik.
Mvh
Peter
IngOehman skrev:Jag, det är tråkigt.
Jag kan väl lägga till att jag inte är så bekymrad över att vissa saker låter när man slår på dem. Visst kan man undvika de värsta slammerexemplen, men...
Det är inte det som är problemet. Problemet är nästan alltid att det är svårt att göra sig hörd i akustiska miljöer med alldeles på tok för lång efterklang, Därför så tar alla som vill göra sig hörda i, och då blir det ännu svårare för andra att göra sig hörda, så de tar i, så det blir ännu svårare för någon att göra sig hörd...
Ljudnivån stiger mycket snabbt till öronfarliga nivåer, och även om det beror delvis på att rummet "ger mycket tillbaka" så är huvudskälet till problemet att det får människor i det, att behöva höja rösten. Till slut skriker alla, och ändå hör de inte varandra. Och vad händer när man skriker?
Barnheshet är ett växande problem, liksom hörselskadorna. Det borde vara ytterligare en ledtråd för dem som har att bestämma om man skall göra något åt problemen.
Vh, iö
PJo skrev:Det enda jag vet är att man inte skall lita på det man ser och hör. Hjärnan lurar en oftast. Har man ett helt mörklagt lyssningsrum kontra ett upplyst får man helt andra upplevelser. Detta är inte endast min åsikt. Andra personer som jag testat på håller med. Men som sagt tidigare hjärnan kodar inte, den dekodar.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 25 gäster