Moderator: Redaktörer
idea skrev: Dvs de använder fel statistisk modell i sitt beslutsfattande.
Svante skrev:Ju mer jag håller på med sånt här, desto mer fascinerad blir jag av hur människan ser på slump. Man kan ju tycka att evolutionen borde ha rustat oss för att hantera slumpen bättre.
Eller är det kanske så att evolutionen faktiskt har optimerat oss, men inte för maximal genomsnittlig individlycka utan för att några få ska få mycket lycka. De kanske bara är de med mycket lycka som har fått fortplanta sig. Och då blir det nödvändigt att chansa, trots att det för 90 % av de som chansar blir dåligt. 10 % får ju ändå föra sina gener vidare. I en population där ingen chansar kanske alla dör.
Vi ser till individens genomsnittliga nytta när vi resonerar logiskt och väntevärdesmässigt, evolutionen "ser" till artens nytta.
Svante skrev:idea skrev: Dvs de använder fel statistisk modell i sitt beslutsfattande.
Nej, precis, det är fel modell att använda, men modellen är riktig för det den gäller för.
Alltså,
En riktig, men inte applicerbar modell här är att sannolikheten för 8 svarta i rad är 1/256
En annan riktig och appllicerbar modell är att sannolikheten för 7 rätt i rad är 1/128, har man redan fått 7 rätt i rad är sannolikheten för att få den 8:e svart (1/256)/(1/128)=1/2.
En annan riktig och applicerbar modell bygger på insikten om oberoende händelser, och då ignorerar man helt de sju första och inser att sannolikheten att få svart i ett snurr är 1/2.
(Fö bygger även modell 2 på att händelserna är oberoende)
(Ovanstående bortser från nollorna.)
idea skrev:Om du inte redan läst "Kahneman - Tänka, snabbt och långsamt" så kan den rekommenderas. Det står en hel del intressant om beslutsteori och riskanalys - att man hellre vill undvika förluster än få vinst tex.
Detta är något av det som styr "folk" när man använder fel statisk modell i sitt beslutsfattande. Sen får ju gärna Ingenjörn kalla det att "folk tänker fel", för på ett plan gör de ju det men de har faktiskt rätt i att 8 svart i rad ÄR osannolikt men det är inte det som skall styra beslutet hur man satsar i en given situation (som Ingenjörn mycket riktigt påvisar). Dvs de använder fel statistisk modell i sitt beslutsfattande. Jag förstår inte vad som är så kontroversiellt i att erkänna det påståendet.
Almen skrev:Svante skrev:Ju mer jag håller på med sånt här, desto mer fascinerad blir jag av hur människan ser på slump. Man kan ju tycka att evolutionen borde ha rustat oss för att hantera slumpen bättre.
Eller är det kanske så att evolutionen faktiskt har optimerat oss, men inte för maximal genomsnittlig individlycka utan för att några få ska få mycket lycka. De kanske bara är de med mycket lycka som har fått fortplanta sig. Och då blir det nödvändigt att chansa, trots att det för 90 % av de som chansar blir dåligt. 10 % får ju ändå föra sina gener vidare. I en population där ingen chansar kanske alla dör.
Vi ser till individens genomsnittliga nytta när vi resonerar logiskt och väntevärdesmässigt, evolutionen "ser" till artens nytta.
Nej, jag tror man fortfarande i stort formulerar det så att evolutionen verkar på individnivå.
IngOehman skrev:Svante skrev:idea skrev: Dvs de använder fel statistisk modell i sitt beslutsfattande.
Nej, precis, det är fel modell att använda, men modellen är riktig för det den gäller för.
Alltså,
En riktig, men inte applicerbar modell här är att sannolikheten för 8 svarta i rad är 1/256
En annan riktig och appllicerbar modell är att sannolikheten för 7 rätt i rad är 1/128, har man redan fått 7 rätt i rad är sannolikheten för att få den 8:e svart (1/256)/(1/128)=1/2.
En annan riktig och applicerbar modell bygger på insikten om oberoende händelser, och då ignorerar man helt de sju första och inser att sannolikheten att få svart i ett snurr är 1/2.
(Fö bygger även modell 2 på att händelserna är oberoende)
(Ovanstående bortser från nollorna.)[/quote]
Det är samma modell alltihopa, och den är nästan riktig*.
(Den som talades om tidigare var helt riktig, den du exemplifierar här är bara nästan riktig*.)
Den som tappar bort indata (att en stor del av händelsen "8 av 8" redan har hänt) riskerar dock att använder den fel. Konstigare än så är det inte. Statistiken för det framtida utfallet gäller inte för det som redan har hänt. Det som redan har hänt är indata. Se tidigare inlägg om detta.
Om något är oklart så tänk såhär - det finns ingen möljlighet att avgöra hur sannolikt det var att det skulle bli 7 av 7 som historien berättades (av mig) då det inte finns någon uppgift om hur det gick till att den grundförutsättningen uppstod. Det enda jag har berättat är att situationen såg ut så. Det troliga kanske är, att den gjorde det på grund av att man väntat på att den skall uppstå. Om tidsramen för detta var obegränsad är sannolikheten för att 7 av 7 skulle uppstå 1,0.
*Det vill säga, inte riktigt riktig. Det du skriver om 1/256 om 1/128 och om 1/2 är om man skall vara noga inte riktigt. Du verkar plötsligt ha glömt bort nollan och kanske dubbelnollan.
Vh, iö
Almen skrev:Nej, jag tror man fortfarande i stort formulerar det så att evolutionen verkar på individnivå.
IngOehman skrev:idea skrev:Om du inte redan läst "Kahneman - Tänka, snabbt och långsamt" så kan den rekommenderas. Det står en hel del intressant om beslutsteori och riskanalys - att man hellre vill undvika förluster än få vinst tex.
Detta är något av det som styr "folk" när man använder fel statisk modell i sitt beslutsfattande. Sen får ju gärna Ingenjörn kalla det att "folk tänker fel", för på ett plan gör de ju det men de har faktiskt rätt i att 8 svart i rad ÄR osannolikt men det är inte det som skall styra beslutet hur man satsar i en given situation (som Ingenjörn mycket riktigt påvisar). Dvs de använder fel statistisk modell i sitt beslutsfattande. Jag förstår inte vad som är så kontroversiellt i att erkänna det påståendet.
Kontroversiellt?
Erkänna?![]()
Tråkig retorik. Kom igen, bättre kan du.
Modellen för oddsen för olika händelser på roulettbordet är generell och gäller alla utfall och situationer. Från modellen så kan man extrahera enstaka ekvationer, som blir mera specifika, mera tumregelmässiga. Gör man det fel så blir det fel. Konstigare än så är det inte.
Använder man modellen för oddsen riktigt, när förutsättningen är att det redan blivit svart 7 gånger i rad (eller 47 gånger i rad) så finner man att chansen att det skall bli svart en gång till är nästan 1 på 2.
En modell är det som beskriver hur något förhåller sig.
Från en modell kan man extrahera en specifik ekvation eller en där en massa variabler har blivit givna.
Modellen för förhållandet mellan ström, spänning och resistans heter ohms lag, och den lyder i en av sina tre (informationslika) versioner U = R*I. Det är samma sak som R = U/I = R och I = U/R. Det är modellen. I en specifik situation där man petar in känd indata (1 kohm t ex) i modellen kan den ekvationen få en mera specifik form, t ex att strömmen kan beskrivas som U/1000, och känner man även spänningen (5 V) så blir det I = 5/1000, alltså 5 mA.
Men I = 5/1000 är inte en modell. Modellen är ohms lag. Hänger du med?
Vh, iö
Amit skrev:Vilken lottorad är mest sannolik?
A: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
B: 3, 12, 13, 19, 23, 27, 34
IngOehman skrev:Njae, där tror jag du har fel indata.
Staten snor förvisso åt sig en massa pengar, men hittar man en tillräckligt "osympatisk rad", en som nästan ingen vill satsa på, så känns det långt ifrån omöjligt att nå upp över insatsen med väntvärdet.
Men man kan behöva spela länge (och mycket, kanske behöver man massor av "osympatiska rader") för att gå plus inom rimlig tid. Och framförallt: hur vet man att man hittat en tillräckligt osympatisk rad?
Vh, iö
Svante skrev:IngOehman skrev:Njae, där tror jag du har fel indata.
Staten snor förvisso åt sig en massa pengar, men hittar man en tillräckligt "osympatisk rad", en som nästan ingen vill satsa på, så känns det långt ifrån omöjligt att nå upp över insatsen med väntvärdet.
Men man kan behöva spela länge (och mycket, kanske behöver man massor av "osympatiska rader") för att gå plus inom rimlig tid. Och framförallt: hur vet man att man hittat en tillräckligt osympatisk rad?
Vh, iö
Mja, det är väl bara att multiplicera (35 7)=6 724 520 med vad en lottorad kostar. Det verkar vara 3:-. så det blir dryga 20 000 000:-. Vad brukar vinsterna vara när det är en ensam vinnare?
Svante skrev:Man måste också göra en skattning av risken att man inte är ensam vinnare.
DQ-20 skrev:Istället för att tjafsa om vad som är en modell eller inte tycker jag det verkar mer intressant att förklara varför många tänker så att "nu har det blivit 7 svarta i rad, nu MÅSTE det bara bli en röd".
DQ-20 skrev:Jag tror att det kan bero på att man uppfattar att slumpen är en aktiv, tvingande kraft. Men slumpen är ju svår att förklara även för en statistiker. Om det gäller en kula i en roulette så måste det ju bero på NÅGOT att en kula landar där den landar. Men vad det än är, så är det inte "slumpen".
DQ-20 skrev:Jag funderade på alternativet, nämligen att om det har blivit sju svarta i rad MÅSTE det bara bli en åttonde svart. Om man tolkar resultatet sju svarta i rad som att sannolikheterna är betingade så ökar ju sannolikheten för detta utfall och gör det mer troligt.
DQ-20 skrev:I valet mellan ett troligt och ett mindre troligt utfall bör man välja det mest troliga, dvs. att chansen för svart är högre än för röd och att det därför mest troligt kommer upp svart efter sju svarta i rad. Men så resonerar vi inte i spel där vi förutsätter resultatet "beror" på slumpen (obetingad, fastän ändå inte liksom).
/DQ-20
IngOehman skrev:
Och det går att vinna på det! Alltså inte bara via slumpen, utan via den egna skickligheten/idogheten.
Det finns flera metoder, men alla som jag känner till kräver stort tålamod eller en skicklighet som är för mig helt onåbar.
Vh, iö
GP skrev:Förra året fick en studie av en lokalbefolkning i Överkalix stort genomslag. Genom att studera den varierande mattillgången under 1800-talet och framåt i den då isolerade byn kunde man se effekter hos barn och barnbarn. En av studiens slutsatser är att våra förfäders levnadsförhållanden kan påverka våra gener – Om exempelvis farmödrar svalt ökar risken för att hennes barnbarn att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Samtidigt visar en tidigare Överkalixstudie att om farfäder svalt strax före puberteten kunde detta innebära lägre risk för hjärtkärlsjukdom hos barnbarnen.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 3 gäster