Musikpraktisernde tonåringar förbättrar hörande o skolresult

[JM]

Att tidig musikinlärning, typ före 5 års ålder, har många positiva effekter på hörande, skolresultat o sociala relationer är välkänt.
Nu kommer en ny studie som visar på positiva effekter av sen start av musicerande i tonåren.
Stötta den kommunala musikskolan!

Thus, music training initiated as late as adolescence can enhance neural processing of sound and confer benefits for language skills. These results establish the potential for experience-driven brain plasticity during adolescence and demonstrate that in-school programs can engender these changes.

http://www.pnas.org/content/early/2015/07/15/1505114112

JM

[Tarzan]

Kan det inte lika gärna varit så att om eleverna fått lägga lika mycket träning på fonetik/fonologi/språk som de nu la på musik hade de blivit bättre på fonetik/fonologi/språk? Eller så kan man se det som att de fått träning i en ljudorienterad domän. Nästa fråga är alltså om en omfattande träning i fonetik/fonologi/språk gör en bättre på musik. Eller?

[Elfsberg]

Jag sätter min heder på att det ENBART och ABSOLUT har att göra med sociala faktorer.

[Svante]

Stora frågan är väl om det är en experimelntell eller epidemologisk studie. I det senare fallet (som jag tror det är) så gå det inte att säga vad som orsakar vad, bara att det finns ett samband. Jag kan bara läsa abstract härifrån, kan någon se artikeln?

[IngOehman]

Det är bara ännu ett exempel på en nonsens-studie.

Men oavsett det så är väl musicerande av fel skäl inget att stå efter? Musicera skall man göra för glädjen av det!

Och känner man större glädje av något annat, så är det ju DET man skall göra. Man skall helt enkelt använda livet och inte bara låta det passera.

Barn tycker jag dock bör ges möjlighet att prova på en väldigt massa olika saker. Det är ju så de hittar det som de har glädje av, kanske resten av livet. Att göra saker som man blir upprymd och inspirerad av ÄR bra, nästan oavsett vad det är.


Vh, iö

[JM]

Kan inte presentera allt av legala skäl. Hela artikeln går att läsa på PubMed.
Här lite info.
Små grupper, ingen dubbelblindstudie mm begränsar värdet. Men trots allt tycker jag att det finns ett visst värde i studien.

To test these hypotheses, we followed two groups of high
school students longitudinally, testing them just before they entered high school (mean age 14.7) and again 4 y later during their
last year of school. One group (n=19) engaged in music training in which they performed music from written notation in a group
setting whereas the active control group (n=21) engaged in Junior Reserve Officers Training Corps (JROTC) training. Both
types of training required investment of time and effort and emphasized the development of self-discipline, dedication, and
determination; however, only the music training targeted auditory function. Both activities were part of the high school curriculum, which was otherwise identical for both groups.
We also tested students’ language skills (phonological memory, phonological awareness, and rapid naming ability) to determine
whether in-school music engendered benefits for literacy skills, a prediction consistent with cross-sectional studies (39–45). The
two groups were matched demographically and on all outcome measures at the start of the study (seeTable S1for demographic
information for the two groups)

JM

[Helmut]

Tycker själv att det kan var jobbigt att lära sig namn på människor man träffar. Ibland funderar man på om man håller på att bli senil men så hör man en bra låt på radion och vad händer, efter första lyssningen sitter hela fyra minuters låten som klistrad i hjärnan och då kan man bara konstatera att man har ett fantastiskt minne.

[JM]

Det är bara ännu ett exempel på en nonsens-studie.

Men oavsett det så är väl musicerande av fel skäl inget att stå efter? Musicera skall man göra för glädjen av det!

Och känner man större glädje av något annat, så är det ju DET man skall göra. Man skall helt enkelt använda livet och inte bara låta det passera.

Barn tycker jag dock bör ges möjlighet att prova på en väldigt massa olika saker. Det är ju så de hittar det som de har glädje av, kanske resten av livet. Att göra saker som man blir upprymd och inspirerad av ÄR bra, nästan oavsett vad det är.


Vh, iö

Ingvar har du läst artikeln?

JM

[Svante]

Kan inte presentera allt av legala skäl. Hela artikeln går att läsa på PubMed.
Här lite info.
Små grupper, ingen dubbelblindstudie mm begränsar värdet. Men trots allt tycker jag att det finns ett visst värde i studien.

To test these hypotheses, we followed two groups of high
school students longitudinally, testing them just before they entered high school (mean age 14.7) and again 4 y later during their
last year of school. One group (n=19) engaged in music training in which they performed music from written notation in a group
setting whereas the active control group (n=21) engaged in Junior Reserve Officers Training Corps (JROTC) training. Both
types of training required investment of time and effort and emphasized the development of self-discipline, dedication, and
determination; however, only the music training targeted auditory function. Both activities were part of the high school curriculum, which was otherwise identical for both groups.
We also tested students’ language skills (phonological memory, phonological awareness, and rapid naming ability) to determine
whether in-school music engendered benefits for literacy skills, a prediction consistent with cross-sectional studies (39–45). The
two groups were matched demographically and on all outcome measures at the start of the study (seeTable S1for demographic
information for the two groups)

JM

Håller med, den visar såvitt jag förstår på ett samband vilket i sig är intressant. Men lika gärna som att säga att musikvalet gör dem duktiga kan man säga att de duktiga väljer musik och de oduktiga väljer officersträning.

Det finns ingen anledning att såga fynden, men däremot kanske slutsatserna.

[IngOehman]

Precis.

Det är alltid i slutsatserna (som alltså här inte går att dra) som man skiljer vetenskapligt från ovetenskapligt.

De slutsatser som dragits är otillåtna.


Vh, iö

[Bill50x]

De slutsatser som dragits är otillåtna.

Det är väl att ta i. Man får väl dra vilka slutsatser man vill. Men man kan inte hävda att de är fastlagda om man inte tar hänsyn till möjliga felkällor som finns.

/ B

[IngOehman]

Det handlade ju om det vetenskapliga perspektivet.

Då är det otillåtet att dra sådana slutsatser. Det betyder inte att det finns någon lag som säger att man inte får tro att det är så - bara att det inte är en vetenskapligt slutsats, utan bara ett feltänk som beror på vetenskaplig okunnighet/vetenskapligt oförstånd (S/N-perspektiven).


Vh, iö

[Svante]

Man kan väl säga att resultaten stödjer hypotesen att musikträning förbättrar andra skolresultat, men inte att det bevisar hypotesen.

[KentLindqvist]

Tycker själv att det kan var jobbigt att lära sig namn på människor man träffar. Ibland funderar man på om man håller på att bli senil men så hör man en bra låt på radion och vad händer, efter första lyssningen sitter hela fyra minuters låten som klistrad i hjärnan och då kan man bara konstatera att man har ett fantastiskt minne.

Haha, 100% igenkänningsfaktor!
...fast i mitt fall beror det främst på att jag är egocentrisk och egentligen har noll intresse av vad grannarnas barn heter. Leve humana människor.

[JM]

Studien påvisar inte något absolut kausalsamband.
Huvudfelet i studien är att tillhörigheten i de två grupperna inte slumpades.
Studien visar i att ungdomar som väljer musik får bättre hörande och skolresultat än den andra gruppen.
Försöksledarna försökte att kompensera för andra variabler, än valet musik eller ej, med göra grupperna så lika som möjligt map på vissa variabler som socioekonomisk bakgrund mm.
Så väljer ungarna musik i tonåren är sannolikheten högre att det kommer gå bättre än att de inte gör det enligt denna studie.

JM

[petersteindl]

Att tidig musikinlärning, typ före 5 års ålder, har många positiva effekter på hörande, skolresultat o sociala relationer är välkänt.
Nu kommer en ny studie som visar på positiva effekter av sen start av musicerande i tonåren.
Stötta den kommunala musikskolan!

Thus, music training initiated as late as adolescence can enhance neural processing of sound and confer benefits for language skills. These results establish the potential for experience-driven brain plasticity during adolescence and demonstrate that in-school programs can engender these changes.

http://www.pnas.org/content/early/2015/07/15/1505114112

JM

Som jag ser det så är det inget konstigt med detta och heller inget speciellt ovetenskapligt. Man kan lägga fram dessa hypoteser utifrån dagens kunskap om hur nervsystemet fungerar och hur minne byggs upp. Denna kunskap bygger på tidigare fakta. Man redogör för dessa fakta och refererar till tidigare studier som visar på dessa fakta. Sedan är det bara att deduktivt lägga fram hypteser, t.ex. gällande resultat som beror på viss input. Det kan man göra redan innan man börjat testa. Därefter lägger man upp en studie som inkluderar flera olika grupper som behandlas olika. Man testar grupperna före behandlingen och efter behandlingen. Man behandlar grupperna olika. Om grupperna efter olika behandling d v s med införd diskrepens inte har förändrats olika så faller hypotesen. Om grupperna förändras enligt hypotesen så gäller fortfarande hypotesen tills det möjligtvis genom försök eller ny kunskap kan visas på att hypotesen ej kan vara sann. Det är ett helt vanligt förfarande inom forskning.

För att försöka förtydliga det som skrivs kan man lägga skriften lite annorlunda, exempelvis så här:

Abstract
Fakta.) Fundamental changes in brain structure and function during adolescence are well-characterized.
Det som skall undersökas.) However, the extent to which experience modulates adolescent neurodevelopment is not.

Fakta.) The influence of music training begun early in life is well-known.
Slutsats.) Musical experience provides an ideal case for examining this question.

Hypothesis 1.) There is a potential for experience-driven brain plasticity during adolescence.

Hypothesis 2.) Music training, initiated as late as adolescence, can enhance neural processing of sound.

Hypothesis 3.) Hypothesis 2 might confer benefits for language skills.

Hypothesis 4.) In-school programs can engender these changes.

Som jag förstår är det i princip dessa 4 hypoteser de vill kolla i sin studie. Eftersom jag inte läst hela deras studie så kan jag inte referera till mer än det som står i länken. De har säkert flera referenser som styrker det som här kallas Fakta. Därefter kan man läsa hur studien har utförts.

"We investigated the effects of in-school music training, previously shown to enhance auditory skills, versus another in-school training program that did not focus on development of auditory skills (active control).
We tested adolescents on neural responses to sound and language skills before they entered high school (pretraining) and again 3 y later.

Here, we show that in-school music training begun in high school prolongs the stability of subcortical sound processing and accelerates maturation of cortical auditory responses.

Although phonological processing improved in both the music training and active control groups, the enhancement was greater in adolescents who underwent music training. Thus, music training initiated as late as adolescence can enhance neural processing of sound and confer benefits for language skills.

These results establish the potential for experience-driven brain plasticity during adolescence and demonstrate that in-school programs can engender these changes."

Man skulle kunna skrivit så här: In our tests, In-school music training begun in high school prolonged the stability of subcortical sound processing and accelerated maturation of cortical auditory responses.
De skriver att deras tester indikerar att... eller visar på... eller styrker hypoteserna. Jag kan inte se hur stora förändringarna blivit. Man måste läsa hela testen för att kunna ta ställning till den på ett adekvat sätt.

Man bör dock beakta att de egentligen jämför Grupp A före in-school music training med Grupp A efter in-school music training samt Grupp B före in-school other training med Grupp B efter in-school other training.

Vad gäller slumpning av individer i grupp så anser jag att det även borde funnits en slumpad Grupp C som testats före in-school music training med samma Grupp C efter in-school music training.

Då hade de även kunna få resultat på andra faktorers påverkan som t.ex. motivations påverkan, hur starkt minnet bevaras med slumpmässigt intresse. Inlärning skulle kunna vara lika starkt till en början men mattas av snabbare i någon av grupperna. Det finns många variabler som man bör bena ut och undersöka,

Mvh
Peter

[Svante]

Huvudfelet i studien är att tillhörigheten i de två grupperna inte slumpades.

Nej, det är inte ett fel, men en svaghet. Det är nästan alltid svårare att göra en studie med slumpad kontrollgrupp än att göra epidemologiska studier, bla av etiska skäl. Det kan därför vara motiverat och rätt att inte slumpa grupperna. Studien skulle annars kanske inte göras alls.

Felet, som jag ser det är slutsatserna. Inte metoden eller resultaten.

[JM]

Huvudfelet i studien är att tillhörigheten i de två grupperna inte slumpades.

Nej, det är inte ett fel, men en svaghet. Det är nästan alltid svårare att göra en studie med slumpad kontrollgrupp än att göra epidemologiska studier, bla av etiska skäl. Det kan därför vara motiverat och rätt att inte slumpa grupperna. Studien skulle annars kanske inte göras alls.

Felet, som jag ser det är slutsatserna. Inte metoden eller resultaten.

Om slutsatserna som dras i studien skall vara trovärdiga måste grupperna slumpas. Men vilka försökspersoner ställer upp på slumpning?
Helt ense i att ingen etisk kommitté skulle godkänna studien.

JM