Bitumenfogmassa!

[landa]

Tänkte göra en "flytande" baffel med bitumenfogmassa. Någon som provat?

[Adhoc]

BBC gjorde det en studie på det för en massa år sedan tror jag (eller om det "bara" var med bitumenskivorna adderade mot lådväggen/stag och inte CLD, Constrained Layer Damping, som du är inne på)

Bra tråd mot trådfrågan: http://www.harbeth.co.uk/usergroup/show ... so-special

[landa]

Den gode Isidor har väl propagerat för cld har jag för mig. Hittar inte tråden just nu.

[paa]

Den gode Isidor har väl propagerat för cld har jag för mig. Hittar inte tråden just nu.

Sök på "dämplim" och författare "isidor" så kommer det fram en del bra trådar.

[DQ-20]

Tänkte göra en "flytande" baffel med bitumenfogmassa. Någon som provat?

Vad menar du med en "flytande" baffel? Tänker du skruva elementet i en baffel som inte sitter fast i lådan med annat än bitumenlim? I så fall är jag högst tveksam: i normala fall vill man att elementet skall vara kopplad till lådans massa så att membranet får maximal massa att ta spjärn mot. Sandwichkonstruktioner används för att dämpa lådresonanser och då arbetar "guckan" i skjuvning. För att "frikoppla" baffeln från krafter vinkelrätt mot baffeln är "gucka" alldeles för hårt oavsett sort. När det gäller dämplim så är det svårt att rekommendera något annat än det som säljs som "dämplim". När det torkat liknar det flytande våtrumsmembran. För mindre projekt finns Green Glue i tuber (amerikansk standard). Övriga fabrikat (Swedac och Noisekiller) säljs i hinkar om 3-10 liter. Läggs på med t.ex. tandspackel till motsvarande 1 mm tjocklek (vått) och läggs under "lagom" press. Bitumen är en torkande massa som innehåller lösningsmedel och har ospecificerade (långtids)egenskaper.

/DQ-20

[Adhoc]

Landa: Jag tror du kan få bra dämpningsresultat för resonanser i själva lådväggen om den lamineras ihop med mdf + 4 mm bitumenskivor + tex 4 mm plywood. För mjuk koppling av korgen mot själva lådbaffeln, en o-ring emellan som komprimeras 10 a' 15%, bra o-ringsmaterial är viton (som dock är dyrt för "svensson"), mellan skruv och korg även där o-ringar för att minska stum kontakt. En bricka mellan skruvskalle och o-ring skadar inte, för att fördela kraften och inte dra sönder o-ringen. Hittar man lämplig gummibussning att kränga in i korghålen, typ kabelgenomföring, funkar ju det med. Dom kabelgenomföringar jag stött på har dock varit i endera nitril eller EPDM som båda är ganska kassa material jämfört med viton när det gäller inre dämpning / vibrationsdämpning. (2 dämpningar alltså, dels mot själva lådväggskonstruktionens resonanser, dels minska att korgens vibrationer går vidare oförminskat till baffeln.)

Om det är en subwåffer skulle jag inte lägga en spänn på att fixa med lamineringar för resonansdämpning utan bara styva upp lådan med stagning så lådväggarnas resonanser hamnar en bra bit ovanför subwåfferns delningsfrekvens och lådväggarna inte "andas". För lådor med mellanregister och diskant kan lamineringen + "flytande upphängning" av elementen vara bra.

Jag kommer ganska säkert o köra på någon form av CLD när jag bygger mina nya lådor. Förutom Swedac-limmet borde även några av Henkel-Loctites limmer var helt OK, kommer inte ihåg om det är 632 eller 636 som är självnivellerande och som härdar på ca 1 dygn till 30 a' 40 Shore hårdhet (= mycket mjukt men ändå fast och inte kletigt i evinnerlighet.)

[DQ-20]

Landa: Jag tror du kan få bra dämpningsresultat för resonanser i själva lådväggen om den lamineras ihop med mdf + 4 mm bitumenskivor + tex 4 mm plywood.

Vill man ha optimal dämpning i en sandwich så skall båda täckskikten vara lika tjocka, t.ex. 12+12 mm i samma material. Tjockleken för dämplimmet skall vara ca 1 mm. Tjockare skikt ökar inte dämpningen. Den viktiga parametern är den inre dämpningen i dämplimmet eftersom det är den som kommer att dominera hela konstruktionens dämpning. För de produkter som säljs som dämplim är denna uppmätt.

Halvstyv infästning av högtalarelement har jag ingen aning om vad det ska vara bra för. Kan någon förklara vad det är man försöker uppnå?

/DQ-20

[Adhoc]

Landa: Jag tror du kan få bra dämpningsresultat för resonanser i själva lådväggen om den lamineras ihop med mdf + 4 mm bitumenskivor + tex 4 mm plywood.

Vill man ha optimal dämpning i en sandwich så skall båda täckskikten vara lika tjocka, t.ex. 12+12 mm i samma material. Tjockleken för dämplimmet skall vara ca 1 mm. Tjockare skikt ökar inte dämpningen. Den viktiga parametern är den inre dämpningen i dämplimmet eftersom det är den som kommer att dominera hela konstruktionens dämpning. För de produkter som säljs som dämplim är denna uppmätt.

Halvstyv infästning av högtalarelement har jag ingen aning om vad det ska vara bra för. Kan någon förklara vad det är man försöker uppnå?

/DQ-20

Tanken med en elastomer (bussning el. o-ring) som har hög inre dämpning och som placeras vid baffel <=> elementkorg <=> skruv, är densamma som för Sonic Designs dämpfot, omvandla rörelsenergi till värme. Vibrationerna ska hindras av ett vibrationsdämpande mellanlägg och inte föras vidare till annat material via stum förbindelse så det andra materialet kommer i resonans. Hur väl det funkar tycks vara beroende frekvens, elastomertyp, temperatur och kompression av elastomeren. (se NASA-länken härnedan.)

Andrew Jones från TAD/Pioneer har skrivit ett papper om användning av en polyuretan-bussning, typ E-610-1 från E.A.R. vid elementskruvarna. http://www.linkwitzlab.com/Driver%20Decoupling.doc

Jones slutsatser från användningen är att gummibussningen sänker lådvibrationerna med cirkus 20 dB i det för örat känsliga mellanregistermrådet. Avklingningstiden som lådan ”durrar med” sänks väsentligt. I basen blir det dock en försämring (figur 4) men där är örat mycket okänsligare än i mellaregistret /diskant. Ljudtrycket ut i rummet från elementet försämras med negligerbara ca 0,2 dB pga den mjuka avdämpningen, jämfört med en stum infästning av elementet. För mellanregister och diskant alltså en markant förbättring med vibrationsdämpande material vid korgen då inte lådväggarna sjunger med lika hörbart längre.

Tyvärr kan inte E.A.R.-bussningen köpas enkelt i Sverige. För mig är det enklast att använda vitonmaterial i stället som har bäst vibrationsdämpande av lättåtkomliga elastomerer i området ca 50-1000 Hz vid rumstemperatur.(Se: http://ntrs.nasa.gov/archive/nasa/casi. ... 017924.pdf ca sid 165 och framåt)

Att bitumen har ospecificerade långtidsegenskaper som du skrev, -inget tungt argument tycker jag. Takpapp (bitumen till största del) utsatt för UV-strålning, solljus, temperaturförändringar etc bör bytas med ca 25 års mellanrum pga torkning och vittring. Rimligen klarar den längre tid inomhus vid rumstemperatur, ”instängd” mellan 2 täta skikt.

1 mm skikt för Swedaclimmet och samma tjocklek av material på vardera sidan av limmet för bästa resultat kan stämma, om det är samma material på vardera sidan. Plywood har större vridstyvhet än MDF och med plywooden kan den vara tunnare och ge en lättare låda (+ möjlighet till annan finish än målad MDF). För andra material än Swedac-limmet kan andra tjocklekar ge bättre resultat.

Bitumen har en inre dämpfaktor på ca 0,4-0,5, bra material alltså men inget kul att hålla på med. Skivorna med självhäftning från tex Mekonomen är lätthanterliga men jag skulle måla MDF/plywood för bättre fästning av adhesivet.

Landa: Länk på olika lådmaterial och som även har ljudfiler: http://www.picosound.de/D_gehmat.htm#Funktion
16 mm MDF + 4 mm + 4 mm plywood (blå kurva i diagrammet) ger överlägset bättre resultat än endast 22 mm MDF i lådan, MDF med stagning eller tex MDF + 1,5 mm lim + 6 mm klinker
Samma men som powerpoint, är snabbare om man snabbt vill bläddra och se skillnader i diagrammen: http://www.picosound.de/Geh_Mat2.pps
Harwoods BBC-rapport om dämpning och olika lådmaterial som tysken refererar till finns här: http://www.bbc.co.uk/rd/search?query=Fa ... ts&submit=

[paa]

...
1 mm skikt för Swedaclimmet och samma tjocklek av material på vardera sidan av limmet för bästa resultat kan stämma, om det är samma material på vardera sidan. Plywood har större vridstyvhet än MDF och med plywooden kan den vara tunnare och ge en lättare låda (+ möjlighet till annan finish än målad MDF).
...

Om skillnaden är mindre än 1 till 2 mellan inre och yttre skivan så får man fortfarande en bra dämpning, sedan faller det fort av för större förhållanden. Om man som i den länkade texten från; http://www.picosound.de/D_gehmat.htm#Funktion
har MDF ytterst och den tunnare men styvare plywoodskivan innanför bitumen-dämpskiktet, så blir det ett utmärkt resultat.
Och det finns ingen anledning att tro att det inte blir det med dämplim heller.
F.ö kan det kanske vara intressant att veta att "Weichfaserdämmplatten", eller som det ibland heter "bitumisierte Weichfaserplatten" torde kunna översättas till asfaboard på svengelska.
Men dämplim mellan två skivor ger nog det mest förutsägbara och långtidssäkra resultatet.
De självhäftande bitumendämpmattorna (ibland felaktigt kallade för blymattor mm) behöver pressas fast med typ fanerpress eller liknande för att sitta kvar på sikt.

[DQ-20]

Tanken med en elastomer (bussning el. o-ring) som har hög inre dämpning och som placeras vid baffel <=> elementkorg <=> skruv, är densamma som för Sonic Designs dämpfot, omvandla rörelsenergi till värme.

Vad gäller SD-foten så är dess funktionssätt inte som du beskriver. Det är dess låga dämpning som är poängen, inte tvärt om. Genom att så väl som möjligt frikoppla högtalaren från golven kan det inte bildas resonanser och kabinettet slutar röra sig när membranet gör det. Den stora fördelen med SD-foten är att man kan göra dem mycket lägre och stabilare än en traditionell fjäder med samma fjädringsmjukhet .

1 mm skikt för Swedaclimmet och samma tjocklek av material på vardera sidan av limmet för bästa resultat kan stämma, om det är samma material på vardera sidan.

Ja, det kan stämma. Det är i alla fall vad tillverkarna anger.

Plywood har större vridstyvhet än MDF och med plywooden kan den vara tunnare och ge en lättare låda (+ möjlighet till annan finish än målad MDF). För andra material än Swedac-limmet kan andra tjocklekar ge bättre resultat.

Styvheten i panelen stiger med tjockleken i kubik. Skillnaden i styvhet mellan mdf och plywood är inte 3^3 ggr. Plywood är heller inte homogent. En del amatörer håller på med magi och blandar material och tjocklekar, men det finns det ingen anledning till om man använder sig av en sandwhich ("constrained layer") där dämpningen HELT domineras av dämpskiktet. Fast allt det där jag nyss skrev spelar egentligen ingen roll eftersom problemet är geometriskt: för maximal dämpning i skall dämpskiktet sitta i mitten eftersom det fungerar genom skjuvning.

Bitumen har en inre dämpfaktor på ca 0,4-0,5, bra material alltså men inget kul att hålla på med. Skivorna med självhäftning från tex Mekonomen är lätthanterliga men jag skulle måla MDF/plywood för bättre fästning av adhesivet.

0,4 är förlustfaktorn i "dämplim". Den färdiga sandwichen får en förlustfaktor på ca 0,2 (enl. "Isidor"). En fördel med flytande massor är att vidhäftningen garanteras även vid måttliga presstryck. Dämplim är dock dåligt som lim betraktat och skall absolut inte användas för att foga skivor.

[paa]

1 mm skikt för Swedaclimmet och samma tjocklek av material på vardera sidan av limmet för bästa resultat kan stämma, om det är samma material på vardera sidan.

Limmet ska påföras i 1 mm tjockt lager. När det torkat så är det en bråkdel så tjockt.

[DQ-20]

Limmet ska påföras i 1 mm tjockt lager. När det torkat så är det en bråkdel så tjockt.

Vilket ju är bra! I en sandwich som bygger på att dämplimmet skall gå i skjuvning så ska det dämpande skiktet vara tunt. Vid tjockare lager minskar dämpningen i sandwichen.

/DQ-20