Placeboeffekt och stereofonisk återgivning

[sprudel]

@JM, jag vet inte riktigt hur du räknat men tex vänster öra nås ju av ljud både från vänster och höger högtalare, så båda öronen får info från båda högtalarna, med lite tidsförskjutning.
Eftersom signalerna från högtalarna är olika så... eller är det någonting annat jag missat?

[sprudel]

Antag att vi har tre klonade Pavarotti dvs Pavarotti vänster , Pavarotti mitt o Pavarotti höger. Pavarottina är fördelade optimalt i rummet likt högtalare.
Jag som lyssnare sitter 4 meter från mitt Pavarotti med näsan/huvudet under hela testet fixerad i medellinjen.
När höger o vänster Pavarotti sjunger exakt lika uppfattar jag ljudet som om mitt Pavarotti sjunger. Men när mitt-Pavarotti sjunger ensam låter det helt annorlunda och bättre.
Varför?

Enkelt. EN Pavarotti på 4meter kanske du klarar utan hörselskydd med lite tur, TRE behöver du rejäla kåpor för.

Äh! Kom in i matchen Nattis. Du kan ju säkert en del om dylika spörsmål.

[JM]

Hej JM

Du skriver följande.

Antag att vi har tre klonade Pavarotti dvs Pavarotti vänster , Pavarotti mitt o Pavarotti höger. Pavarottina är fördelade optimalt i rummet likt högtalare.
Jag som lyssnare sitter 4 meter från mitt Pavarotti med näsan/huvudet under hela testet fixerad i medellinjen.
När höger o vänster Pavarotti sjunger exakt lika uppfattar jag ljudet som om mitt Pavarotti sjunger. Men när mitt-Pavarotti sjunger ensam låter det helt annorlunda och bättre.
Varför?

Jag skall försöka förklara, men jag behöver först att du svarar på min nedanstående undran. Jag har svårt att förstå ditt resonemang.

... om du lyssnar på en monoinspelning via två stereohögtalare får du en ljudupplevelse av att du endast lyssnar på en monohögtalare centrerad mitt emellan högtalarna där det inte finns någon högtalare. Dvs du har en illusion av en centerhögtalare.
Denna fiktiva högtalare kommer att låta sämre än om du tar en av stereohögtalarna o placerar i mitten på platsen för den fiktiva högtalare o lyssnar på samma monoljud så kommer denna reella centerhögtalare låta bättre än den fiktiva centerhögtalaren.

Varför?
Jo bla så påverkar din skalle ljudperceptionen. Du får en interferensdipp ( ca -6 dB) motsvarande en frekvens som har våglängden lika med avståndet mellan öronen (ca 0.2 m) x 2 dvs ca 1700 Hz. Mäter du med vanlig mätmikrofon missar du dippen. En bra dummyhead mick fångar dippen.
Misstänker att det finns ytterligare flera anledningar varför monocenter låter bättre.

JM

Det jag markerar i blått får jag inte ihop. Kan du förklara närmare vad du menar. Jag kanske missförstår något? Jag vet att en hel våglängd motsvarande 1700 Hz är ungefär 20 cm i luft vid 20 grader Celsius. Hur menar du att den där dippen skulle uppstå?

Interferens är överlagring av två eller flera vågor vars summering av intensiteterna sker enligt superpositionsprincipen.

Exakt vilka ljudvågor menar du skulle interferera med varandra så att en dipp vid 1700 Hz skulle uppstå?

Kan du specificera vilka ljudvågor du anser summeras och i vilka punkter summation uppstår och varför det skulle bli en dipp vid 1700 Hz. En utsläckning med dipp som följd sker där den ena vågen ligger en halv våglängd tidsförskjuten i förhållande till den andra. Vid en tidsförskjutning på en hel våglängd så förstärker ljudvågornas intensiteter varandra.

Jag kanske missförstått något men jag förstår inte det du menar och vilket fenomen du försöker beskriva?

Sedan vill jag ur filosofisk synvinkel säga att ditt huvud inte påverkar din ljudperception. Huvudet påverkar ljudvågorna som kommer mot huvudet. Så långt är jag med. Men vid perception är huvudet alltid med, åtminstone om man har ett huvud. I vissa länder fråntas ju den rätten av vissa personer, men jag utgår från att perceptionen därmed upphör.

I och för sig växer huvudet från det man är litet barn till fullvuxen person och under denna växt påverkar huvudet ljudvågor lite olika. Jag utgår dock ifrån att det inte är detta fenomen du menar.

Mvh
Peter

Jag förutsätter att du har Floyd Tools bok Sound Reproduction - läs sidorna 152 ff o kolla speciellt på fig 9.7 där dippen just under 2000 Hz tydligt framträder.
Toole föreslår att denna av huvudet skapade destruktiva interferens, första tanden i ett kamfilter, kan användas konstruktivt till att hitta sweetspot i din anläggning. Genom att lyssna på pinknoise från bägge stereohögtalarna så hittar du lätt sweetspot dvs där intensiteten är som lägst.
Dippen har en signifikant negativ påverkan på "speech intelligibility". Storleken på huvudet avgör vilken frekvens som påverkas.
Problemet är mest uttalat när det inte finns några reflexer vid aktuell frekvens. Tex alltför reflexdämpad inspelningsstudio eller utomhus. Ökande mängd reflexerna fyller ut dippen. Han refererar till flera undersökningar som berör problemet.
Fragmenterad info från Google till de som ännu inte köpt Tools bok.
https://books.google.se/books?id=sGmz0y ... ad&f=false

In stereophonic listening in anechoic conditions (Fig. 1), when the listener’s head is pointing between the loudspeakers, the loudspeaker signals from the two loudspeakers arrive at any one ear with different arrival times. This difference in arrival time depends on the size of the human head, which leads to the distance from one ear to the two loudspeakers differing by approximately 7 cm. This corresponds to the value of the arrival time difference being approximately 0.2 ms. Because of this time difference, a comb filter effect is observed in the ear canal signals. If the amplitudes of the signals at the two loudspeakers are equal, the virtual source is perceived at the center point between the two loudspeakers, right in front of the listener. The timbre of this virtual source is, thus, prominently colored in anechoic conditions due to the comb filter effect. (Ville Pulkki 2004)

http://www.akustinenseura.fi/wp-content ... 08/o10.pdf

Således är stereolyssnade en primitiv ofullkomlig företeelse som vid optimerade förhållanden kan låta helt fantastiskt.

JM

[JM]

Som Svante berörde tidigare i denna tråd är lyssnade på två ljudkällor, stereohögtalare, med nästan samma ljudinnehåll är något som inte har någon motsvarighet i naturen. Så evolutionärt finns ingen anpassande historia. Dvs finns sannolikt fler begränsningar.
Kunskapen om begränsningarna kan förhoppningsvis leda till ett mer optimerat stereolyssnande.
Tex släck inte alla reflexer just under 2000 Hz.
Vid flerkanals lyssnande minskar problemet.

JM

[sprudel]

Bra JM, jag tänker.......

[bootstrap]

Som Svante berörde tidigare i denna tråd är lyssnade på två ljudkällor, stereohögtalare, med nästan samma ljudinnehåll är något som inte har någon motsvarighet i naturen. Så evolutionärt finns ingen anpassande historia. Dvs finns sannolikt fler begränsningar.
Kunskapen om begränsningarna kan förhoppningsvis leda till ett mer optimerat stereolyssnande.
Tex släck inte alla reflexer just under 2000 Hz.
Vid flerkanals lyssnande minskar problemet.

JM

Nu har jag inte Toolse bok framför mig och inte heller läst hela.Jag titta bara hastigast på andra källan. Intressant ska titta lite mer noggrant på den sen.

Jag gillar idén att undersöka hur sweetspot ter sig hemma. För mig är det inte lika intressant att hitta den som hur den verkar i mitt rum.

[bootstrap]

Hur påverkas stereofoni och denna dipp av typ av högtalare. Tex Carlsson som jag själv har.

[JM]

Som Svante berörde tidigare i denna tråd är lyssnade på två ljudkällor, stereohögtalare, med nästan samma ljudinnehåll är något som inte har någon motsvarighet i naturen. Så evolutionärt finns ingen anpassande historia. Dvs finns sannolikt fler begränsningar.
Kunskapen om begränsningarna kan förhoppningsvis leda till ett mer optimerat stereolyssnande.
Tex släck inte alla reflexer just under 2000 Hz.
Vid flerkanals lyssnande minskar problemet.

JM

Nu har jag inte Toolse bok framför mig och inte heller läst hela.Jag titta bara hastigast på andra källan. Intressant ska titta lite mer noggrant på den sen.

Jag gillar idén att undersöka hur sweetspot ter sig hemma. För mig är det inte lika intressant att hitta den som hur den verkar i mitt rum.

Jag tycker att Tooles bok är en mycket bra forskningssammanfattande bok. Boken är enligt mitt förmenande en mycket svårläst bok trots jag är hyffsat insatt i ämnet. Vissa avsnitt har jag säkert läst minst 5 ggr. Toole låter en hel del vara underförstått. Min förståelse ökade markant när jag tog fram original artiklarna som han refererar till.

Jag är mer intresserad av primärt stereofoniskt lyssnande än sekundär stereofonisk återgivning.
Carlsson-högtalarna har ovan beskrivna dipp om du lyssnar på stereo ute på ett öppet fält. I ett vanligt rum har du massor med reflexer som fyller ut dippen. Enligt min erfarenhet ger de flesta Carlsson högtalare i vanliga rum för mycket och för tidiga reflexer för optimalt stereolyssnade.

JM
.

[Adhoc]

Om man har problem med Pavarottisarna, får man väl vända ena örat till, vrid dig 90 gr i din centralt placerade snurrestol. Poff! Tidsskillnader för höger-vänster högtalare och öronen försvinner. (För direktljudet i alla fall.) Klart billig tweakning !

[petersteindl]

Om man har problem med Pavarottisarna, får man väl vända ena örat till, vrid dig 90 gr i din centralt placerade snurrestol. Poff! Tidsskillnader för höger-vänster högtalare och öronen försvinner. (För direktljudet i alla fall.) Klart billig tweakning !

Helt korrekt! Jag rekommenderar alla att göra detta lilla experiment hemma i sitt lyssningsrum och på lyssnarplats. Mellan 0 och 90 graders vridning ändras frekvensen där 1a dippen skulle ske. Hör ni stora skillnader då ni vrider huvudena? Jag tippar att ni inte kommer höra skillnad utom de som har ett ekofritt rum som normalt lyssningsrum för då hörs stora skillnader. Lyssna på monoinspelad musik. Man kan också lyssna på skärt brus. Vill man så kan man lyssna på långsamt sinussvep. Lyssna först då ni har huvudet fast förankrat. Därefter då ni vrider huvudet. För att få en korrekt uppfattning vad resultatet innebär så bör samma försök även göras i ekofri kammare.

Stig Carlsson gjorde detta försök redan på 40-talet (mellan 65 till 70 år sedan) då han bestämnde sig för hur han skulle attackera detta problem. Han attackerade detta genom att från högtalaren i lyssningsrummet skapa ett diffusljudfält från 1500 Hz och uppåt i frekvens och att ha så bra kontroll över reflexerna som möjligt. 1700 Hz är 1a dippen, men det kommer fler högre upp i frekvens och de kommer tätare i frekvens då frekvensskalan är logaritmisk.

Mvh
Peter

[JM]

Stig Carlsson gjorde detta försök redan på 40-talet (mellan 65 till 70 år sedan) då han bestämnde sig för hur han skulle attackera detta problem. Han attackerade detta genom att från högtalaren i lyssningsrummet skapa ett diffusljudfält från 1500 Hz och uppåt i frekvens och att ha så bra kontroll över reflexerna som möjligt. 1700 Hz är 1a dippen, men det kommer fler högre upp i frekvens och de kommer tätare i frekvens då frekvensskalan är logaritmisk.
Mvh
Peter

Tacksam för dokumentation som styrker påståendet.

JM

[sprudel]

Om man har problem med Pavarottisarna, får man väl vända ena örat till, vrid dig 90 gr i din centralt placerade snurrestol. Poff! Tidsskillnader för höger-vänster högtalare och öronen försvinner. (För direktljudet i alla fall.) Klart billig tweakning !

Helt korrekt! Jag rekommenderar alla att göra detta lilla experiment hemma i sitt lyssningsrum och på lyssnarplats. Mellan 0 och 90 graders vridning ändras frekvensen där 1a dippen skulle ske. Hör ni stora skillnader då ni vrider huvudena? Jag tippar att ni inte kommer höra skillnad utom de som har ett ekofritt rum som normalt lyssningsrum för då hörs stora skillnader. Lyssna på monoinspelad musik. Man kan också lyssna på skärt brus. Vill man så kan man lyssna på långsamt sinussvep. Lyssna först då ni har huvudet fast förankrat. Därefter då ni vrider huvudet. För att få en korrekt uppfattning vad resultatet innebär så bör samma försök även göras i ekofri kammare.

Stig Carlsson gjorde detta försök redan på 40-talet (mellan 65 till 70 år sedan) då han bestämnde sig för hur han skulle attackera detta problem. Han attackerade detta genom att från högtalaren i lyssningsrummet skapa ett diffusljudfält från 1500 Hz och uppåt i frekvens och att ha så bra kontroll över reflexerna som möjligt. 1700 Hz är 1a dippen, men det kommer fler högre upp i frekvens och de kommer tätare i frekvens då frekvensskalan är logaritmisk.

Mvh
Peter

Skulle det gå bra med gamla monoinspelningar av Jussi B.?

[petersteindl]

Stig Carlsson gjorde detta försök redan på 40-talet (mellan 65 till 70 år sedan) då han bestämnde sig för hur han skulle attackera detta problem. Han attackerade detta genom att från högtalaren i lyssningsrummet skapa ett diffusljudfält från 1500 Hz och uppåt i frekvens och att ha så bra kontroll över reflexerna som möjligt. 1700 Hz är 1a dippen, men det kommer fler högre upp i frekvens och de kommer tätare i frekvens då frekvensskalan är logaritmisk.
Mvh
Peter

Tacksam för dokumentation som styrker påståendet.

JM

Vad i det jag skrev vill du ha dokumentation på? Kamfiltereffekt fungerar såsom jag skrivit. Vid högre frekvenser blir de i det här fallet mindre uttalade eftersom huvudet skuggar ena ljudvågen vid högre frekvens.

I ekofritt rum med långsamt sinussvep hörs dock denna kamfiltereffekt. I diffusljudfält gör de sig inte gällande och speciellt inte på musik.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Om man har problem med Pavarottisarna, får man väl vända ena örat till, vrid dig 90 gr i din centralt placerade snurrestol. Poff! Tidsskillnader för höger-vänster högtalare och öronen försvinner. (För direktljudet i alla fall.) Klart billig tweakning !

Helt korrekt! Jag rekommenderar alla att göra detta lilla experiment hemma i sitt lyssningsrum och på lyssnarplats. Mellan 0 och 90 graders vridning ändras frekvensen där 1a dippen skulle ske. Hör ni stora skillnader då ni vrider huvudena? Jag tippar att ni inte kommer höra skillnad utom de som har ett ekofritt rum som normalt lyssningsrum för då hörs stora skillnader. Lyssna på monoinspelad musik. Man kan också lyssna på skärt brus. Vill man så kan man lyssna på långsamt sinussvep. Lyssna först då ni har huvudet fast förankrat. Därefter då ni vrider huvudet. För att få en korrekt uppfattning vad resultatet innebär så bör samma försök även göras i ekofri kammare.

Stig Carlsson gjorde detta försök redan på 40-talet (mellan 65 till 70 år sedan) då han bestämnde sig för hur han skulle attackera detta problem. Han attackerade detta genom att från högtalaren i lyssningsrummet skapa ett diffusljudfält från 1500 Hz och uppåt i frekvens och att ha så bra kontroll över reflexerna som möjligt. 1700 Hz är 1a dippen, men det kommer fler högre upp i frekvens och de kommer tätare i frekvens då frekvensskalan är logaritmisk.

Mvh
Peter

Skulle det gå bra med gamla monoinspelningar av Jussi B.?

De borde funka.

[petersteindl]

Hur påverkas stereofoni och denna dipp av typ av högtalare. Tex Carlsson som jag själv har.

Carlssonhögtalare är konstruerade för att användas i bostadrum och inte i ekofria rum. Används Carlssonhögtalare som de skall användas så gör sig just denna dipp inte gällande eftersom man lyssnar i diffusljudfält. Däremot finns andra saker som man möjligtvis kan ha synpunkter på.

Mvh
Peter

[bootstrap]

Hur påverkas stereofoni och denna dipp av typ av högtalare. Tex Carlsson som jag själv har.

Carlssonhögtalare är konstruerade för att användas i bostadrum och inte i ekofria rum. Används Carlssonhögtalare som de skall användas så gör sig just denna dipp inte gällande eftersom man lyssnar i diffusljudfält. Däremot finns andra saker som man möjligtvis kan ha synpunkter på.

Mvh
Peter

Med risk för att vi går off topic men vilka är dessa synpunkter?

[petersteindl]

...
Jag förutsätter att du har Floyd Tools bok Sound Reproduction - läs sidorna 152 ff o kolla speciellt på fig 9.7 där dippen just under 2000 Hz tydligt framträder.
Toole föreslår att denna av huvudet skapade destruktiva interferens, första tanden i ett kamfilter, kan användas konstruktivt till att hitta sweetspot i din anläggning. Genom att lyssna på pinknoise från bägge stereohögtalarna så hittar du lätt sweetspot dvs där intensiteten är som lägst.
Dippen har en signifikant negativ påverkan på "speech intelligibility". Storleken på huvudet avgör vilken frekvens som påverkas.
Problemet är mest uttalat när det inte finns några reflexer vid aktuell frekvens. Tex alltför reflexdämpad inspelningsstudio eller utomhus. Ökande mängd reflexerna fyller ut dippen. Han refererar till flera undersökningar som berör problemet.
Fragmenterad info från Google till de som ännu inte köpt Tools bok.
https://books.google.se/books?id=sGmz0y ... ad&f=false

In stereophonic listening in anechoic conditions (Fig. 1), when the listener’s head is pointing between the loudspeakers, the loudspeaker signals from the two loudspeakers arrive at any one ear with different arrival times. This difference in arrival time depends on the size of the human head, which leads to the distance from one ear to the two loudspeakers differing by approximately 7 cm. This corresponds to the value of the arrival time difference being approximately 0.2 ms. Because of this time difference, a comb filter effect is observed in the ear canal signals. If the amplitudes of the signals at the two loudspeakers are equal, the virtual source is perceived at the center point between the two loudspeakers, right in front of the listener. The timbre of this virtual source is, thus, prominently colored in anechoic conditions due to the comb filter effect. (Ville Pulkki 2004)

http://www.akustinenseura.fi/wp-content ... 08/o10.pdf

Således är stereolyssnade en primitiv ofullkomlig företeelse som vid optimerade förhållanden kan låta helt fantastiskt.

JM

Jag har läst Floyds bok och även lagt in just dessa sidor med bilder i tidigare trådar. Jag lägger in dem igen i den här tråden. Jag läser allt kritiskt vilket gör att jag skriver mycket i de böcker jag läser och kommenterar och ifrågasätter och fyller ut det jag anser bör stå med för förtydligande och ökad förståendes skull.












Mvh
Peter

[petersteindl]

Hur påverkas stereofoni och denna dipp av typ av högtalare. Tex Carlsson som jag själv har.

Carlssonhögtalare är konstruerade för att användas i bostadrum och inte i ekofria rum. Används Carlssonhögtalare som de skall användas så gör sig just denna dipp inte gällande eftersom man lyssnar i diffusljudfält. Däremot finns andra saker som man möjligtvis kan ha synpunkter på.

Mvh
Peter

Med risk för att vi går off topic men vilka är dessa synpunkter?

1a golvreflex, 1a takreflex, 1a sidoväggsreflexer och hur högtalarna summerar runt delningen pga delningsfiltrets dimensionering där man mäter fasgång och frekvensgång på direktljudet och direktljudet summerat med 1a reflex då rummet räknas in. Jag har dock synpunkter på detta gällande alla högtalare på marknaden, d v s inte bara Carlssons. Jag skulle inte inkludera dessa fel inom placebo eller ens se dessa fel som en del av nervsystemets, men det är lite en sanning med modifikation, men placeboresonemang berörs inte av detta.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Ok då är många eniga om att förväntanseffekter är en reell företeelse som påverkar våra bedömningar även när vi lyssnar.

Ett ytterligare problem o komplicerande faktor med stereofoniskt lyssnande är att ljudperceptionen börjar "skela". " Skelningsproblemet" uppträder ffa vi identiska ljud från vänster o höger högtalare. "Skelningsproblemet" förklarar delvis det stereofoniska mittljudets luddighet relativt en fysisk centerhögtalare.
JM

[ Bild ]
[ Bild ] [ Bild ] [ Bild ]
Antag att vi har tre klonade Pavarotti dvs Pavarotti vänster , Pavarotti mitt o Pavarotti höger. Pavarottina är fördelade optimalt i rummet likt högtalare.
Jag som lyssnare sitter 4 meter från mitt Pavarotti med näsan/huvudet under hela testet fixerad i medellinjen.
När höger o vänster Pavarotti sjunger exakt lika uppfattar jag ljudet som om mitt Pavarotti sjunger. Men när mitt-Pavarotti sjunger ensam låter det helt annorlunda och bättre.
Varför?

JM

Jag har tidigare gett en typ av svar som gällde Pavarotti på konserthus. Jag vill nu passa på att fylla i lite gällande mitt tidigare svar. 1a Reflexerna från höger respektive från vänster vägg kommer ha hög korrelationsfaktor jämförelse med direktljudet. Men dessa reflexer är ungefär 25-50 ms fördröjda i förhållande till direktljudet. Reflexerna har dessutom lägre ljudnivå än direktljudet pga längre avstånd. Låt säga, ungefär 6 - 8 dB. Infallsvinkeln till lyssnaren på 1a Reflexerna från höger respektive från vänster vägg kommer vara ungefär 40-60 grader beroende på hur långt man sitter från Pavarotti. Men säg att man som åhörare sitter ungefär i mitten på parkett eller något framför mitten.

Det inlägg jag nu skriver skildrar istället hur det kan te sig vid ljudåtergivning i litet rum av inspelning gjord i konserthus enligt ovanstående.

Nu blir frågan den, då du gjort jämförelse på det sätt du beskriver, har du då samma ljudnivå på dessa 3 Pavarotti? Jag utgår från det eftersom du inte skriver något annat.

Jag föreslår att du istället fördelar ljudnivån till 50 % på Mitt-Pavarotti och 25 % på respektive höger/vänster-Pavarotti. Mitt-Pavarotti skall alltså vara 6 dB starkare än vänster-Pavarotti och 6 dB starkare än höger-Pavarotti.

Vad gäller avståndsdifferenser så beskriver din historia inte, vad jag kan se, om du satt alla 3 Pavarotti på en cirkelbåge där du som lyssnare är placerad mitt i origo d v s på samma avstånd till alla 3, eller om de 3 Pavarotti står på en rak linje framför dig. I det senare fallet så blir höger resp. vänster Pavarotti på längre avstånd än Mitt-Pavarotti. Skillnaden i avstånd blir med 4 m till Mitt-Pavarotti 1,11*4m - 4m = 0,44m om jag räknat rätt. Strax under 400 Hz bör du i så fall få en dipp i frekvensgången och denna kommer höras som en dipp på direktljudet. Den är betydligt farligare än de dippar du tidigare pratat om som inträffar runt huvudet.

Om man använder sig av optimal fördelning av mono mellan center och sido front höger och vänster så kan du se att man kan få till en riktigt bra återgivning av ljudobjekt projicerade från mitten. Det är en del av det jag håller på med gällande mitt återgivningssystem med flera högtalare och 2 kanalsstereo som grund.
Hela systemet är transparent. Utsignal = insignal men det är 2 kanaler in och 3 kanaler ut.
Det man skall ha kontroll på är de tre högtalarna med dess fasgång, frekvensgång och ljudspridning. Jag väljer att sätta alla 3 högtalarna på samma distans till sweet spot och helst på 3 väggar, nämligen höger och vänster och fronvägg. Går inte det att ha samma avstånd till sweetspot så kan man ändra starttid/delay på ljudet i respektive högtalare t.ex. i centerhögtalaren om den står för nära eller i sidosystemen om centerhögtalaren står längre bort än sidofronthögtalarna. Jag har bollat ganska mycket med det. Det gör jag i den digitala domänen med programvara. Det är lätt att ställa in och man kan göra det medans man lyssnar.

Jag har en del annat jag helst skulle vilja ta upp. Det gäller din nomenklatur. Du kallar det för stereofonisk lyssning eller stereofoniskt lyssnande. Vad är det? Det finns stereoskopiskt seende som beror på att människan har binokulär syn, men stereofoniskt lyssnande? Menar du lyssning med 2 öron? I så fall är det rätta ordet binaural lyssning. Om du menar att lyssna på stereo så använd istället lyssna på stereofonisk ljudåtergivning eller ljudåtergivning baserat på stereo, eftersom du lyssnar då binauralt på stereo om du har båda öronen i behåll. Du kan även lyssna binauralt på mono. Du kan lyssna monauralt på mono och monauralt på stereo. Att t.ex. skriva monaural på en monoknapp på en stereoapparat är som jag ser det ett ofog eller att kalla sitt monoförsteg eller monoslutsteg för monaural. Monaural och binaural har med hörseln och antal öron att göra och stereophonic och monophonic har med antal kanaler i apparatsammanhang att göra. I hifivärlden särar man tyvärr inte på begreppen vilket skapar missförstånd och frågetecken.

Sedan har jag en del andra synpunkter men jag lämnar dessa därhän just nu.

Mvh
Peter

[sprudel]

[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]

Mvh
Peter

Jösses Peter, här har jag att föra länge med ett enda inlägg.

[JM]

Jag har läst Floyds bok och även lagt in just dessa sidor med bilder i tidigare trådar. Jag lägger in dem igen i den här tråden. Jag läser allt kritiskt vilket gör att jag skriver mycket i de böcker jag läser och kommenterar och ifrågasätter och fyller ut det jag anser bör stå med för förtydligande och ökad förståendes skull.

[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]

Mvh
Peter

Bra Peter!

Du visar tydligt med dina anteckningar/överstrykningar att boken är viktig men inte lätt att ta till sig.
Råd - gå till original artiklarna när du inte förstår vad Toole menar.

JM

[JM]

Stig Carlsson gjorde detta försök redan på 40-talet (mellan 65 till 70 år sedan) då han bestämnde sig för hur han skulle attackera detta problem. Han attackerade detta genom att från högtalaren i lyssningsrummet skapa ett diffusljudfält från 1500 Hz och uppåt i frekvens och att ha så bra kontroll över reflexerna som möjligt. 1700 Hz är 1a dippen, men det kommer fler högre upp i frekvens och de kommer tätare i frekvens då frekvensskalan är logaritmisk.
Mvh
Peter

Tacksam för dokumentation som styrker påståendet.

JM

Peter du hänvisar till Stig Carlsson. Då blir jag nyfiken på vika dokument ovannämnda påstående grundar sig på?

JM

[JM]

Jag har en del annat jag helst skulle vilja ta upp. Det gäller din nomenklatur. Du kallar det för stereofonisk lyssning eller stereofoniskt lyssnande. Vad är det?
..
Om du menar att lyssna på stereo så använd istället lyssna på stereofonisk ljudåtergivning eller ljudåtergivning baserat på stereo, ...
Mvh
Peter

Tack Peter för att du tar upp denna viktiga distinktion.
Vad är målet? Prylarna eller upplevelsen?
Som jag ser det är stereoprylarna ett medel att nå det slutgiltiga målet - den optimala stereoljudupplevelsen.
Jag erkänner villigt att jag själv vandrat runt i prylträsket. Få har haft så många stereoprylar som jag. Visst gav testandet av hundratals stereoprylar viss kunskap o erfarenhet.
Det tog mig många år att inse att det först när du har kunskapen om hur hjärnan fungerar i lyssningspositionen som är valet av prylar o rum blir mycket lättare. Tyvärr finns det inte så mycket forskning på hur hjärnan upplever ljud i de små rum. Desto mer omfattande är forskningen på ljudupplevelsen i konserthallar o på arbetsplatser. Det är samma hjärna med samma krav som lyssnar i konserthallar som hemma. Jag menar på att det går extrapolera forskningserfarenheterna till det lilla rummet med viss korrigering.
På upplevelsesidan sker en hisnande utveckling både medicinskt och psykologiskt.
Nästan varje månad måste jag revidera tidigare sanningar om hur hjärnan fungerar.
Genom mitt arbete har jag förmånen att plöja några hundra artiklar i veckan och plockar de få intressanta artiklarna till min lilla databas. För närvarande har jag drygt 2500 original artiklar i ämnet.

JM

[Laila]

Den som har mest artiklar i arkivet när hen dör vinner . . . typ !

[Nattlorden]

Jag har läst Floyds bok och även lagt in just dessa sidor med bilder i tidigare trådar. Jag lägger in dem igen i den här tråden. Jag läser allt kritiskt vilket gör att jag skriver mycket i de böcker jag läser och kommenterar och ifrågasätter och fyller ut det jag anser bör stå med för förtydligande och ökad förståendes skull.

Okynnesanvändandet av överstrykningspenna renderar det dock oläsligt, speciellt som vi saknar en nyckel till vad de olika färgerna betyder. Maggie Thatchers en till tre understrykningar vet jag vad de betyder, men det där var mer en surrealistisk röra...

[petersteindl]

Jag har läst Floyds bok och även lagt in just dessa sidor med bilder i tidigare trådar. Jag lägger in dem igen i den här tråden. Jag läser allt kritiskt vilket gör att jag skriver mycket i de böcker jag läser och kommenterar och ifrågasätter och fyller ut det jag anser bör stå med för förtydligande och ökad förståendes skull.

Okynnesanvändandet av överstrykningspenna renderar det dock oläsligt, speciellt som vi saknar en nyckel till vad de olika färgerna betyder. Maggie Thatchers en till tre understrykningar vet jag vad de betyder, men det där var mer en surrealistisk röra...

Det räcker väl med att jag vet vad färgerna betyder. Jag måste iväg om någon minut, men jag återkommer och förklarar mitt färgval. Jag använder i princip samma färgstruktur i all skrift jag läser.

Mvh
Peter

[Adhoc]

Färgglada sidor Peter Mina är med kaffespill, brödsmulor och hundöron. Jag konstaterade samma sak som det redogörs för i Tools bok. Huvudet blockade helt reflektion vid knappa 2 kHz och högre för mick vid höger respektive vänster öra och dämpade med ca 5 dB mellan mickplatserna för lägre frekvenser som "vek sig" runt huvudet.

(Det var en reflektion snett bakifrån vid ca 28 ms. Utgick från höger högtalare, gick diagonalt över rummet in i vänster bakre hörn, styrdes därifrån medvetet mot bakre delen av höger sidovägg för att därifrån medvetet styras mot sweetspot. Den uppställningen gav mig klart bäst känsla av ett rum med stor volym och riktigt "trevligt" ljud. En sunkig, mörk bild för att man ska kunna se laserpricken på skallen. Till vänster om mickstativet, framifrån sett, kan det skymtas något rött i en fasttejpad spegel på dörren som är sista anhalten före ljudreflektionen går mot sweetspot, ca 12 dB lägre än direktljudet.)

[sprudel]

Färgglada sidor Peter Mina är med kaffespill, brödsmulor och hundöron. Jag konstaterade samma sak som det redogörs för i Tools bok. Huvudet blockade helt reflektion vid knappa 2 kHz och högre för mick vid höger respektive vänster öra och dämpade med ca 5 dB mellan mickplatserna för lägre frekvenser som "vek sig" runt huvudet.

(Det var en reflektion snett bakifrån vid ca 28 ms. Utgick från höger högtalare, gick diagonalt över rummet in i vänster bakre hörn, styrdes därifrån medvetet mot bakre delen av höger sidovägg för att därifrån medvetet styras mot sweetspot. Den uppställningen gav mig klart bäst känsla av ett rum med stor volym och riktigt "trevligt" ljud. En sunkig, mörk bild för att man ska kunna se laserpricken på skallen. Till vänster om mickstativet, framifrån sett, kan det skymtas något rött i en fasttejpad spegel på dörren som är sista anhalten före ljudreflektionen går mot sweetspot, ca 12 dB lägre än direktljudet.)

[ Bild ]

En underbar gubbe till som går till botten med dilemman av ljud. Härligt!

[sprudel]

Den som har mest artiklar i arkivet när hen dör vinner . . . typ !

Hen är också en illusion, en fantomprojektion av något annat, i verkligheten är det en hon, eller han. Varför denna skräck för genus?

[JM]

Stereofonisk perception bygger på ljud som inte finns naturligt i vår omgivning o har aldrig funnits.
Stereofonisk perception bygger på artefakter som ger en förväntan på skenbara ljud som inte finns.
Perceptionen av den stereofoniska illusionen är behäftad med åtskilliga artefakter som genom vissa trix kan partiellt döljas.
Min bestämda uppfattning är att hela den stereofoniska perceptionen bygger på placebo.

JM