Hifi-entusiaster, vår tids radioamatörer?

[hifikg]

I en annan tråd diskuteras hur skrålande paddor och telefoner anses leverera fullgott ljud, medan en del av oss häpnar över att det alls kan accepteras. Det fick mig att tänka på radioamatörer. I min allra grönaste ungdom, jag var under tio, så besökte jag en stor amatörradioklubb med jättemast o allt och tyckte det var enormt spännande att nästan kunna prata med folk på andra sidan sjön eller t o m jorden. Nästan prata var för att det fanns en massa konstiga regler om vad man fick prata om och hur det skulle sägas. Och redan då fanns det telefoner med fullgott ljud, så varför liksom? Men då var det ganska populärt. Idag, tror jag åtminstone, att det är ungefär samma människor som då som fortfarande håller på med amatörradioverksamhet, dvs en åldrande, utdöende, skara entusiaster. En verksamhet som känns mindre nödvändig nu än någonsin med internet och skype osv.

Och likadant är det kanske med hifi? åtminstone tvåkanal. Vad är det (vi) för kufar som ägnar sig åt att flytta högtalare några cm hit o dit, bygger om hela rum, köper kablar för femsiffriga belopp och letar särskilda inspelningar i jakten på "det perfekta ljudet"? Bara tanken på att sitta stilla och bara lyssna i flera timmar verkar absurd för de flesta (alla) ungdomar jag talar med. Se på film, spela spel och då får det gärna vara bra (eller mycket) ljud är okej, men bara lyssna?? Udda gubbe den där kg o då e jag kanske inte "värst". Alltså, är vi (med några få undantag) en utdöende skara? Hur många på Faktiskt är födda efter 1990?

[nissling]

Hur många på Faktiskt är födda efter 1990?

Jag (1994).

[Kronkan]

Det var väl på 50 och 60-talet som tonåringen uppfanns. Tidigare så ägde inte en ung människa något mer än sina kläder. Helt plötsligt kunde en ungdom äga en skivspelare och skivor. En liten men ändå köpkraft fanns hos denna generation. Musik och mode skilde sig också från den äldre generationens.

Det här var inte detsamma som hifi. För samtidigt hade det vuxit fram HIFI som nog var menat för äldre ännu köpstarkare konsumenter. Men under några år var det nog standard att när man flyttade till egen lägenhet så skulle man ha en skivspelare och en anläggning med två högtalare. En liten del av dessa var sådana som ju bytte apparater, gick på mässor m m.

Idag är det datorer i olika storlekar som dominerar den yngre generationens varande och man lyssnar med hjälp av lurar.

Jag är född på 50-talet

[Perfector]

Att modern teknik har förstört ljudkvaliteten är utan argument från mig
När Telefoner och plattor kom så pajade hela ljudkonceptet.
Jag la ner all högtalarproduktion 2002 för att folk inte förstod vad det innebär att ha en fast anläggning och ett bra ljud
Faktiskt blev lite av en planka tillbaks till det som betyder nåt för mig, ljud och hur det ska låta.
Sedan kan man ha åsikter om minianläggningar som aldrig kan ge ett fullgott ljud.
HPD är enda vägen att gå
Men det är jag det.
Född 52 och väldigt gammaldags i min musikaliska uppfattning.

[Fostex]

Alla som tycker om att lyssna på musik är intresserade av god musikåtergivning, det är åtminstone min upplevelse.

Min teori är att det huvudsakligen finns två problem, det ena är att det har växt fram en nödvändighet i att allt ska finnas på en armlängds avstånd, alltid. Telefoner och surfplattor har blivit allt i ett-enheter som man förväntar sig kunna använda till all typ av underhållning och kommunikation i hemmet, undantaget att se på film och TV, då fortfarande en vanlig skärm föredras. Många vet inte ens att det låter dåligt. På min arbetsplats har vi ett ganska förmånligt personalpris på en viss blåtandshögtalare i 3000 kr-klassen, och folk som köper denna är helt lyriska och tycker att de helt plötsligt har en skitbra ljudupplevelse hemma.
Är den bättre? Ja. Är den bra? Nej, inte i mina öron. Däremot är förbättringen så stor att man nog har svårt att förstå hur det kan bli bättre, och det är dessutom här som det börjar kosta pengar och krävas mer kunskap än "jag vill lyssna på musik" för att få en bättre återgivning.

Kunskapen om musikapparater är förskräckligt låg hos dagens ungdom (ja, jag sa det just). Väldigt få vet vad en förstärkare är, och ännu färre personer vet över huvud taget vad som menas med "kom ihåg fasen när du kopplar in dina högtalare". En parallell är att hälften av mina bekanta inte säkert vet hur man ansluter skärm, tangentbord, mus, nätverk och ström till en stationär dator. Inte så konstigt, de har ju aldrig behövt göra det!

Det andra problemet är att den inredningstrend som råder för tillfället inte tillåter varken en traditionell hifi-anläggning eller en god ljudåtergivning. Sladdar, högtalare, förstärkare och signalkällor i mitt fina vita avskalade vardagsrum? Nej, inte en chans. En Sonos-högtalare kan ha hittat hem hos de som faktiskt tycker att surfplattans musikåtergivning lämnar mycket att önska, men ofta står den på en fönsterbräda bakom en gardin.

Jag är född 1989, och tycker att det var bättre förr.

Edit: En sak till, användarvänligheten hos moderna hifi-produkter som stödjer dagens krav på uppkopplingsmöjligheter är helt förskräcklig.

[Perfector]

Alla som tycker om att lyssna på musik är intresserade av god musikåtergivning, det är åtminstone min upplevelse.

Min teori är att det huvudsakligen finns två problem, det ena är att det har växt fram en nödvändighet i att allt ska finnas på en armlängds avstånd, alltid. Telefoner och surfplattor har blivit allt i ett-enheter som man förväntar sig kunna använda till all typ av underhållning och kommunikation i hemmet, undantaget att se på film och TV, då fortfarande en vanlig skärm föredras. Många vet inte ens att det låter dåligt. På min arbetsplats har vi ett ganska förmånligt personalpris på en viss blåtandshögtalare i 3000 kr-klassen, och folk som köper denna är helt lyriska och tycker att de helt plötsligt har en skitbra ljudupplevelse hemma.
Är den bättre? Ja. Är den bra? Nej, inte i mina öron. Däremot är förbättringen så stor att man nog har svårt att förstå hur det kan bli bättre, och det är dessutom här som det börjar kosta pengar och krävas mer kunskap än "jag vill lyssna på musik" för att få en bättre återgivning.

Kunskapen om musikapparater är förskräckligt låg hos dagens ungdom (ja, jag sa det just). Väldigt få vet vad en förstärkare är, och ännu färre personer vet över huvud taget vad som menas med "kom ihåg fasen när du kopplar in dina högtalare". En parallell är att hälften av mina bekanta inte säkert vet hur man ansluter skärm, tangentbord, mus, nätverk och ström till en stationär dator. Inte så konstigt, de har ju aldrig behövt göra det!

Det andra problemet är att den inredningstrend som råder för tillfället inte tillåter varken en traditionell hifi-anläggning eller en god ljudåtergivning. Sladdar, högtalare, förstärkare och signalkällor i mitt fina vita avskalade vardagsrum? Nej, inte en chans. En Sonos-högtalare kan ha hittat hem hos de som faktiskt tycker att surfplattans musikåtergivning lämnar mycket att önska, men ofta står den på en fönsterbräda bakom en gardin.

Jag är född 1989, och tycker att det var bättre förr.

Edit: En sak till, användarvänligheten hos moderna hifi-produkter som stödjer dagens krav på uppkopplingsmöjligheter är helt förskräcklig.

hear, hear!

[Tarzan]

1991, ung och dum

En skillnad mot radioamatörer (som på riktigt verkar vara utdöende om inte helt utdöda?) är ju att det fortfarande kommer behövas folk som är lite ljudnördiga i och med att det fortfarande produceras musiker och att alla dessa inte tycker att det är optimalt att spela in hemma i sovrummet, även om det är ganska utspritt.

Självklart är den typiska hifigubben av äldre modell eftersom den här hobbyn kostar en del och att man helst ska ha ett boende i vilket man inte behöver oroa sig för att störa grannar, alltså en villa.

Sen är det väl så att "dagens ungdom" kan mer om datorer än antika apparater. En förklaring till valet av teknik man intresserar sig för är kanske att den teknik ens föräldrar redan kan allt om inte är så attraktiv eftersom någon sorts revolt eller kunskapsmässig frizon kanske lockar?

[BAMBAM]

1952
En gång i tiden var jag nära att bli radioamatör, telegrafi provet stoppade det.
På slutet av 60 början av 70 talet byggde jag transistorförstärkare tex u66 7 * 30W med aktiva filter för hornhögtalare och peerless byggsatser

De högtalarna körde jag på länge, när LCD projektorer började kosta under 25000 skaffade jag sådan och började med fler kanals ljud - då blev det Kef egg.

Ett tag efter det blev jag med pi60 i lägenheten, efter det fick båda barnen och frun piP till sina stationära datorer med enklare stereo förstärkare.

Nu vill inte barnen 1987 1994 eller frun byta ned sig när det gäller högtalare.
De uppskattar kvalitén på högtalarna även om det oftast är spotify som spelas.

På jobbet har jag missionerat lite så minst 6 uppsättningar med piP har kommit till kollegers hushåll och uppskattas.

Jag är lite av en apostel för det återgivning ideal som INO står för.

Bosse