Det här med D/A omvandling

[Morello]

....... så jag är försiktig med vad jag skriver när du är inblandad. Det är inte kul att drabbas av maktmissbruk.


Vh, iö

Hur var det nu med näsknäppandet? Trist inställning, som du skulle uttryckt saken.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Pulse-code_modulation

[Morello]

Jag tror ni talar om olika saker.

Givetvis renderar DA-omvandlaren en analog, tidskontinuerlig signal.

Däremot är det digitala data (PCM-koden) diskret i såväl amplitud som tid.

[Emanuelgbg]

Behövs väl "bara" ett lågpassfilter för att få det att låta som vinyl.

Nja, svaj, knäpp och sprak behöver läggas till också! :)

[Michael]

TCB: En möjlig anledning skulle kunna vara skivorna. Väldigt många CD (och de digitalt lagrade filerna) är ju av rätt hemsk ljud kvalite. Är nog en större chans hitta vinyl med bra ljud kvalite och de som spelade vinyl hade kanske också lagt extra möda på att välja spela vinyl med bra ljudkvalite.

//Michael

[RogerGustavsson]

Nja, väldigt många CD nyligen utgivna eller remastrade äldre inspelningar låter ofta sämre än CD från de 1983- 1993 (grovt tillyxad tidsperiod). Återutgivningar är alldeles för ofta försämringar av tidigare utgåvor. Nya vinyler kan vara lite hur som helst. Det är ju ett hypat medium numera och hos många kult. Jo, jag har också rätt många vinyler men att de skulle vara mera välljudande än samma musik på CD är en önskedröm... Av någon anledning ryser många av obehag när musiken inte ljuder "jämntjockt". Ve och fasa om det råkar vara lite spretig musik som jazz eller klassisk musik. Nej, på mässa ska det vara ljudstarkt och spela fläskig bas, eller? Var det ens samma musik som spelades i de olika rummen på den mässan?

[petersteindl]

På vilket sätt är det oroande? Det går inte att göra filter (digitala eller analoga) till CD-systemet med tillräcklig branthet som inte innefattar länkar som är resonanta, eller efterliknar resonant beteende. Låter man bli dem så får man antingen för dålig tonkurva i passbandet eller för dålig dämpning i spärrbandet.

+1

Dessutom finns det massor med trix man kan applicera för att i slutändan få rakast möjliga tonkurva till 20000,00 Hz. Det är lite som med VW och mätmetod. Eftersom 20000,00 Hz i princip är standard arr specificera och att mäta till så kan man optimera dit och sk-ta i resten oavsett hur mycket garbage man får från fs.

Som konstruktör kan man optimera på olika sätt. Jag väljer i första hand att optimera på så sätt att man inte får skräp utanför de harmoniska. Är grundtonen 1kHz så vill jag inte ha 666 2/3 Hz eller 750 Hz eller 1,5 kHz. Jag vill heller inte ha skräp från blandtoner från halva fs.

Mvh
Peter

Såg fel på skalan till föregående graf. Fick för mig att det avr flera dB.

När du skriver blandtoner, menar du egentligen de toner som uppkommer då signalspektrat speglas i samplingsfrekvensen?

Japp, exempelvis ja. Vikningsdistortion som ger vikningskompononter genom spegling i samplingsfrekvensen/2 d v s halva samplingsfrekvensen.

Om samplingsfrekvensen är 44100 Hz så blir halva samplingsfrekvensen 22050 Hz. Där uppstår en spegling på frekvensaxeln mellan DC och samplingsfrekvensen på en linjär skala.



Om frekvensen in t.ex. är 0,6 ggr Fs = 26460 Hz så är speglingen av 26460 i 22050 = 17640 Hz.

Sedan kan man se att den heldragna röda linjen mellan Fs/2 och Fs speglas runt Fs/2 och ger då den streckade röda linjen. Med det i minnet kan man lätt räkna ut var frekvenser speglas i förhållande till DC om man känner insignal i förhållande till Fs.

Med vänlig hälsning
Peter

[MagnusÖstberg]

Om samplingsfrekvensen är 44100 Hz så blir halva samplingsfrekvensen 22050 Hz.
Peter

Det verkar vara korrekt antaget

[petersteindl]

Om samplingsfrekvensen är 44100 Hz så blir halva samplingsfrekvensen 22050 Hz.
Peter

Det verkar vara korrekt antaget

Bra! So far so good.

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Min poäng var snarast att det inte är fråga om blandtoner i egentlig mening, utan spegling.

[petersteindl]

Min poäng var snarast att det inte är fråga om blandtoner i egentlig mening, utan spegling.

Aha, jag förstår. Men speglingen ser jag som det sker i Fs/2.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

Nej, tyvärr!
Är bättre på genuttryck o biologiska mekanismer, så jag läser o förstår det jag förstår. Men väldigt intresserad.

Fast svaret var till Svante.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

Peter: Denna lustighet som ni hittat och kan mäta. Uppkommer den med en vanlig sinus, eller måste det till någon unik testsignal?

Jag fick inte rikigt grepp på om ni kör med SRC-delen eller inte. Uppfattade det som så, men du skriver även om slip (nytt ord för mig, men jag antar det är buffer over/under-run). Om SRC används kan väl inte det inträffa? ...eller det kanske det kan om det sitter en pll som skall klocka ut inkommande data till src.

//Michael

Vanlig sinus duger fint. Lätt att se konstigheter kring nollgenomgång på oscilloskop om det är stora problem. Man bör dock ha klart för sig att problemet inte behöver yttra sig på varje nollgenomgång och det är detta som ställer till det lite då man skall ringa in problemet.

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Min poäng var snarast att det inte är fråga om blandtoner i egentlig mening, utan spegling.

Aha, jag förstår. Men speglingen ser jag som det sker i Fs/2.

Med vänlig hälsning
Peter

Ja, det är det som är spegling och det sker i all oändlighet i ett hypotetiskt system utan analoga bandbegränsningar.

[IngOehman]

Tidskontinuerlig PCM trodde jag var en motsägelse, baserat på alla definitioner av PCM som jag har sett. Har du lust att förklara hur du menar, IngOehman?

Eftersom PCM såsom det används i t ex CD-systemet de facto är tidskontinuerligt (men bandbreddsbegränsat) och detta dessutom är ett ämne som gåtts igenom åtskilliga gånger här på faktiskt (och du har knappast missa det) liksom i MoLt redan på 90-talet, så känner det rimligt att du, om du inte håller med, tar på dig att göra ansträngningen att ordentligt redogöra för det du anser dig veta, som motsäger det jag skrev. Du kan t ex börja med att visa några definitioner på PCM som säger att det är tidsdiskret (som det används i digital-audio-sammanhang, hur ett ocilloskop gör är inte representativt för PCM som ljudlagringsmetod).

Eller vad annat du kan tänkas vilja anföra som argument mot det jag skrev.

Det är ju du som säger något som strider mot vad alla de som vet något om saken är överens om.

Då blir det liksom rimligt att du gör ansträngningen. Jag är dessutom rädd att du stänger av mig igen, så jag är försiktig med vad jag skriver när du är inblandad. Det är inte kul att drabbas av maktmissbruk.


Vh, iö

Hur var det nu med näsknäppandet? Trist inställning, som du skulle uttryckt saken.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Pulse-code_modulation

Är det en trist inställning att inte vilja drabbas ännu en gång av ditt maktmissbruk??? Du ör bara för mycket.

Det är inte fråga om en inställning. Det är fråga om att du med DITT beteende har sett till att du inte får svar. Det har med dig och hur du betett dig att göra. Blanda inte in min inställning. Min inställning är positiv, jag försöker alltid att hjälpa till om jag kan, men inte när det kan leda till att jag drabbas av dina maktövergrepp.


Vh, iö

[IngOehman]

+1

Dessutom finns det massor med trix man kan applicera för att i slutändan få rakast möjliga tonkurva till 20000,00 Hz. Det är lite som med VW och mätmetod. Eftersom 20000,00 Hz i princip är standard arr specificera och att mäta till så kan man optimera dit och sk-ta i resten oavsett hur mycket garbage man får från fs.

Som konstruktör kan man optimera på olika sätt. Jag väljer i första hand att optimera på så sätt att man inte får skräp utanför de harmoniska. Är grundtonen 1kHz så vill jag inte ha 666 2/3 Hz eller 750 Hz eller 1,5 kHz. Jag vill heller inte ha skräp från blandtoner från halva fs.

Mvh
Peter

Såg fel på skalan till föregående graf. Fick för mig att det avr flera dB.

När du skriver blandtoner, menar du egentligen de toner som uppkommer då signalspektrat speglas i samplingsfrekvensen?

Japp, exempelvis ja. Vikningsdistortion som ger vikningskompononter genom spegling i samplingsfrekvensen/2 d v s halva samplingsfrekvensen.

Om samplingsfrekvensen är 44100 Hz så blir halva samplingsfrekvensen 22050 Hz. Där uppstår en spegling på frekvensaxeln mellan DC och samplingsfrekvensen på en linjär skala.

[ Bild ]

Om frekvensen in t.ex. är 0,6 ggr Fs = 26460 Hz så är speglingen av 26460 i 22050 = 17640 Hz.

Sedan kan man se att den heldragna röda linjen mellan Fs/2 och Fs speglas runt Fs/2 och ger då den streckade röda linjen. Med det i minnet kan man lätt räkna ut var frekvenser speglas i förhållande till DC om man känner insignal i förhållande till Fs.

Med vänlig hälsning
Peter

Fast några speglingsprodukter under halva samplingsfrekvensen får man inte från en god DA-omvandlare, även om man kör utan både digitalt filter (översamplande) och utan analog filtrering. Speglingsprodukterna hamnar ÖVER halva samplingsfrekvensen. I en AD-omvandlare däremot, kan man få falskt inkodade toner under halva samplingsfrekvensen. Hela vägen ned till DC.

Så behovet av ett välfungerande LP-filter tillsammans med DA-omvandling har med att man kan vilja slippa icke harmoniska komponenter ÖVER 22 050 Hz.


Vh, iö

[PerStromgren]

Som redaktör behöver man ibland ge folk semester, det är tyvärr så. De som drabbas brukar sällan se sin egen del i det. Du är dock den enda som kallar det maktmissbruk. Jag tycker att du ska sluta med det.

[IngOehman]

BEHÖVER ge folk semester!!! Kvalificerat skitprat, även om det kan stämma att DINA privata behov är sådana. Det ursäktar ingenting. Du sitter i en position där du har makt, och då följer att ansvar. Om du vill göra någon illa så kan du inte använda din maktposition för att göra det.

Med tanke på hur du håller en person om ryggen nästan hur illa han än beter sig mot mig är ditt maktmissbruk extremt, och dessutom har du inte bett om ursäkt för det. Du förnekar det till och med.

Och att jag som är utsatt för maktmissbruket är den som talar om det är väl inte så konstigt.


Vh, iö

[IngOehman]

Min poäng var snarast att det inte är fråga om blandtoner i egentlig mening, utan spegling.

Aha, jag förstår. Men speglingen ser jag som det sker i Fs/2.

Med vänlig hälsning
Peter

Ja, det är det som är spegling och det sker i all oändlighet i ett hypotetiskt system utan analoga bandbegränsningar.

Framförallt tycker jag det är viktigt att hålla reda på hur speglingsprodukterna ser ut. De hamnar över halva samplingsfrekvensen. I ett översamplat system så hamnar de väldigt högt upp och är lätta att filtrera bort med ett analogt filter som kan vara ganska flackt.


Vh, iö

[JM]

När du skriver blandtoner, menar du egentligen de toner som uppkommer då signalspektrat speglas i samplingsfrekvensen?
Japp, exempelvis ja. Vikningsdistortion som ger vikningskompononter genom spegling i samplingsfrekvensen/2 d v s halva samplingsfrekvensen.
Om samplingsfrekvensen är 44100 Hz så blir halva samplingsfrekvensen 22050 Hz. Där uppstår en spegling på frekvensaxeln mellan DC och samplingsfrekvensen på en linjär skala.

Om frekvensen in t.ex. är 0,6 ggr Fs = 26460 Hz så är speglingen av 26460 i 22050 = 17640 Hz.
Sedan kan man se att den heldragna röda linjen mellan Fs/2 och Fs speglas runt Fs/2 och ger då den streckade röda linjen. Med det i minnet kan man lätt räkna ut var frekvenser speglas i förhållande till DC om man känner insignal i förhållande till Fs.
Peter

Litet konkret exempel på folding, spegling och aliases från den medicinska världen.



Här speglas bakre delarna av lillhjärnan över näsan framtill på en axial bild. Artefakten uppkommer vanligen när vi försöker förkorta undersökningstiden. Speglingen försvinner när vi ökar samplingsmatrisen till priset att undersökningen tar längre tid eller som i detta fall ändrar vi samlingsriktningen/fasen utan att förlänga undersökningstiden.
På vänster sida i bilden syns höger hörselnerv på väg från snäckan/båggångarna i skallbenet till hjärnstammen.

JM

[arkman]

Tidskontinuerlig PCM trodde jag var en motsägelse, baserat på alla definitioner av PCM som jag har sett. Har du lust att förklara hur du menar, IngOehman?

Jag har läst det dokument, som det hänvisas till i ett inlägg ovan, som Ingvar Öhman skrivit och tycker mej i stort förstått hur man lyckats lösa detta med tidskontinuitet i PCM-formatet, men det är inte så enkelt att greppa. I många av dom lekmannamässiga förklaringarna utlämnas detta med hur "sincen" fungerar. Många gånger utelämnas det nog för att det helt enkel är för svårt att förklara, men i vissa fall utelämnas det för att medvetet förmedla en lite förvrängd bild av hur det fungerar.

Ett annat dokument som på ett hyggligt sätt beskriver hur digitalomvandling fungerar finns på följande länk
http://lavryengineering.com/pdfs/lavry- ... theory.pdf

[Morello]

Peters graf visar hur en sinusgubbe ovanför fs/2 avbildas vid AD-omvandling - inte tvärtom.

[Morello]

Aha, jag förstår. Men speglingen ser jag som det sker i Fs/2.

Med vänlig hälsning
Peter

Ja, det är det som är spegling och det sker i all oändlighet i ett hypotetiskt system utan analoga bandbegränsningar.

Framförallt tycker jag det är viktigt att hålla reda på hur speglingsprodukterna ser ut. De hamnar över halva samplingsfrekvensen. I ett översamplat system så hamnar de väldigt högt upp och är lätta att filtrera bort med ett analogt filter som kan vara ganska flackt.


Vh, iö

Ja, precis. Utan översampling är uppgiften rätt tuff skulle man kunna påstå.
Jag har noterat att filter av ordning två ofta används i kombination med åttafaldig översampling.

[arkman]

Tack för en intressant tråd! Jag förstår långt ifrån allt, men intressant ändå.
Det verkar finnas människor med djup kunskap på området här, så jag tänkte passa på att ställa en dac-fråga som jag har funderat på ett tag:
För ett par år sen var jag på high-end-mässan med ett par vänner. Det var olika lyssningsrum där olika företag demade sina prylar och spelade musik. Efter ett tag kom vi på att i vissa rum var det trevligare att vara än i andra. I vissa rum lät det mjukt,skönt och gött. I andra lät det vasst och "stixigt" och man ville bara gå till något av de mjuka, sköna rummen istället. Efter ett tag kom vi på att i de mjuka, sköna rummen spelade de vinyl och i de stixiga rummen spelade de på något digitalt. Även om de spelade på helt olika utrustning (högtalare, förstärkare etc) i de olika rummen, så upplevde vi skillnaden mellan digitalt och vinyl som glasklar. Och eftersom det var high-end-mässan, så var det ju förmodligen inte clas ohlsson-grejer de spelade på.
Så till frågan (eller frågorna):
1. Varför lät de digitala grejerna stixigt? Och vad är det stixiga för något? Kan någon förklara det på ett sätt som en lekman kan begripa?
2. Kan en riktigt, riktigt bra dac få det att låta "inte stixigt", utan låta som vinyl? Eller är det något annat, typ den tidigare omvandlingen från analogt till digitalt, som lägger till det vassa och stixiga?
Jag vill bara avsluta med att säga ett jag inte är någon vinyl-ägare. Har inte en enda skiva och kommer med största sannolikhet inte att skaffa det heller. Men jag gillar hur det låter och skulle därför gärna vilja ha en DAC som låter vinyl. Finns det någon sån?

Jag har nyligen skaffat mej en vinylspelare och under julhelgen så gjorde jag några jämförelser mellan vinyl och digitalt kodad musik. (Jag känner att det jag skriver nu verkar lite konstruerat men det är faktiskt en sann upplevelse ). Jag jämförde vinyl med digitalt genom att spela samma skiva på vinylspelaren som jag spelade på datorn via Spotify. På det sättet kunde jag enkelt växla mellan källorna med ett klick på fjärrkontrollen. Jag satt i soffan och lyssnade och skiftade med jämna mellanrum och efter att ha lyssnat ett tag så tyckte jag nog att vinylen lät lite bättre. Nöjd med det jag kommit fram till bestämde jag mej för att lyssna på vinylskivan tills den tog slut. Jag lutade mej tillbaka i soffan och njöt av musiken. Efter ett tag så tittade jag på vinylspelaren som står ca 3-4 meter ifrån lyssningsplatsen och då ser jag att pickupen är längst in på vinylskivan fast att musiken fortsatte att spela Jag insåg plötsligt att jag blandat ihop vinylen med Spotify när jag höll på och växlade mellan dom med fjärrkontrollen Det blev en lite omskakande upplevelse.

Jag tvivlar på att det blir någon skillnad på ljudet mellan vinyl och digitalt så länge som det är samma mastring på albumet och att apparaterna som används för att spela upp vinylen inte har några väsentliga brister, t.ex. tidigt avrullning i diskanten. Men det är nog ganska vanligt att pickuper och riia-steg har avvikelser i frekvenskurvan, så vill man ha en digitalomvandlare som låter som man tycker att vinyl låter när den skiljer sig från digitalt kodad musik, så ska man antagligen skaffa en digitalomvandlare som har en tidigt avrullad diskant.

[Svante]

Jag har aldrig pratat om kodningen, utan om det analoga filtret.
Eftersom jag läste skalan fel tolkade jag det som att det analoga filtret (eftersom alla digitala översamplingsfilter* jag sett har ett helt platt passband) hade för stort godhetstal. Thats it.



*Tex DF1700, PMD100 med flera

Vi (LTS) har sett flera DACar, jag minns dock inte vilka, som vid mätning både visar en avrullning på flera tiondels dB vid 20 kHz och även ett lyft på några tiondelar. Jag skulle kunna tänka mig att man ibland dimensionerar digitalfiltret så att det passar med ett analogfilter med en liten avrullning under 20 kHz. Om kontruktören inte begriper det utan använder ett annat analogfilter kan det bli en höjning vid 20 kHz.

Det vi har mätt är då hela systemet, både analog- och digitaldel.

Men det som stör mig mest är nog den standard som nästan alla verkar använda som säger att spärrbandet börjar vid 24,1 kHz. De flesta omvandlare dämpar bara något tiotal dB vid 22050 Hz. Det ger nästan alltid en spegelfrekvens och potentiellt hörbara intermodulationsprodukter.

Ett annat fel är att de flesta omvandlarna överstyr om man ger dem en digital fyrkantvåg med full utstyrning. Analogdelen måste ha en viss överstyrningsmarginal, och översamplande omvandlare måste ha motsvarande digitala överstyrningsmarginal. Det verkar de inte ha (tillräckligt).

[Svante]

+1

Dessutom finns det massor med trix man kan applicera för att i slutändan få rakast möjliga tonkurva till 20000,00 Hz. Det är lite som med VW och mätmetod. Eftersom 20000,00 Hz i princip är standard arr specificera och att mäta till så kan man optimera dit och sk-ta i resten oavsett hur mycket garbage man får från fs.

Som konstruktör kan man optimera på olika sätt. Jag väljer i första hand att optimera på så sätt att man inte får skräp utanför de harmoniska. Är grundtonen 1kHz så vill jag inte ha 666 2/3 Hz eller 750 Hz eller 1,5 kHz. Jag vill heller inte ha skräp från blandtoner från halva fs.

Mvh
Peter

Såg fel på skalan till föregående graf. Fick för mig att det avr flera dB.

När du skriver blandtoner, menar du egentligen de toner som uppkommer då signalspektrat speglas i samplingsfrekvensen?

Japp, exempelvis ja. Vikningsdistortion som ger vikningskompononter genom spegling i samplingsfrekvensen/2 d v s halva samplingsfrekvensen.

Om samplingsfrekvensen är 44100 Hz så blir halva samplingsfrekvensen 22050 Hz. Där uppstår en spegling på frekvensaxeln mellan DC och samplingsfrekvensen på en linjär skala.

[ Bild ]

Om frekvensen in t.ex. är 0,6 ggr Fs = 26460 Hz så är speglingen av 26460 i 22050 = 17640 Hz.

Sedan kan man se att den heldragna röda linjen mellan Fs/2 och Fs speglas runt Fs/2 och ger då den streckade röda linjen. Med det i minnet kan man lätt räkna ut var frekvenser speglas i förhållande till DC om man känner insignal i förhållande till Fs.

Med vänlig hälsning
Peter

Det som beskrivs i den där figuren kan uppträda vid AD-omvandling, men inte vid DA-omvanling. Vid DA-omvandling kan det bildas vikningsprodukter ÖVER fs/2. För att de ska kunna ge distorsionsprodukter under fs/2 behövs en olinjäritet efter DA-omvandlingen, men om man har det kan det tex bildas en diffton mellan 21500 Hz och dess spegelton 22600 Hz, den får frekvensen 22600-21500=1100 Hz.

Därför menar jag att stoppbandet ska börja vid 22050 Hz så att även ägare till rörförstärkare ska kunna njuta av CD-ljud, utan att tycka att det låter illa. Man ska ju inte provocera fram del illaljudande IM-rördisten i onödan...

[Svante]

Här är ett annat exempel på vikningsdistorsion. Hjulet verkar snurra med en mycket lägre frekvens än det verkligen gör för att kameran AD-omvandlar (samplar) förloppet med för låg samplingsfrekvens (framerate).

[sprudel]

Här är ett annat exempel på vikningsdistorsion. Hjulet verkar snurra med en mycket lägre frekvens än det verkligen gör för att kameran AD-omvandlar (samplar) förloppet med för låg samplingsfrekvens (framerate).

[ YouTube ]

Pedagogen är igång.
Fin analogi Svante.

[Almen]

Tidskontinuerlig PCM trodde jag var en motsägelse, baserat på alla definitioner av PCM som jag har sett. Har du lust att förklara hur du menar, IngOehman?

Jag har läst det dokument, som det hänvisas till i ett inlägg ovan, som Ingvar Öhman skrivit och tycker mej i stort förstått hur man lyckats lösa detta med tidskontinuitet i PCM-formatet, men det är inte så enkelt att greppa. I många av dom lekmannamässiga förklaringarna utlämnas detta med hur "sincen" fungerar. Många gånger utelämnas det nog för att det helt enkel är för svårt att förklara, men i vissa fall utelämnas det för att medvetet förmedla en lite förvrängd bild av hur det fungerar.

Ett annat dokument som på ett hyggligt sätt beskriver hur digitalomvandling fungerar finns på följande länk
http://lavryengineering.com/pdfs/lavry- ... theory.pdf

Ja, bägge de dokumenten är bra (har bara skummat Lavry). Man trodde ju att alla som varit inblandade i tekniska diskussioner på faktiskt (och inte bara de med >20 k) läst åtminstone ett av dem.

[mrGaskill]

Vikning? Aliasing har jag för mig att det brukar kallas också. Det kanske är den wngelska termen. Jag har för mig, ja som i exemplet ja, att om samplar man ett hjul som snurrar ett varv på en frame så ser väl hjulet ut att stå still? Om hjulet gör mindre än ett varv per frame så ser väl hjulet ut att gå bakåt. Det beror ju eventuella antalet ekrar och sånt som kan tänkas upprepas i själv adet som samplas också. Chackbräde som går mot horisonten och sträcker sig mot oändligheten är väl också ett exempel på problem med aliasing när skärmens pixlar i förhållande till rutornas frekvens och storlek ställer till med problem. Sen var det ju en massa krumelurer i någon bok. Men den kanske är läsbar.

[IngOehman]

Tidskontinuerlig PCM trodde jag var en motsägelse, baserat på alla definitioner av PCM som jag har sett. Har du lust att förklara hur du menar, IngOehman?

Jag har läst det dokument, som det hänvisas till i ett inlägg ovan, som Ingvar Öhman skrivit och tycker mej i stort förstått hur man lyckats lösa detta med tidskontinuitet i PCM-formatet, men det är inte så enkelt att greppa. I många av dom lekmannamässiga förklaringarna utlämnas detta med hur "sincen" fungerar. Många gånger utelämnas det nog för att det helt enkel är för svårt att förklara, men i vissa fall utelämnas det för att medvetet förmedla en lite förvrängd bild av hur det fungerar.

Ja, tyvärr så är det nog så.

T ex är eller var det ju vanligt att tillverkarna av CD-spelare visade i sina broschyrer "hur signalerna ser ut", i form av trappstegskurvor (som i sig är en falsk information som inte beskriver vad samplen representerar) och sen visade de hur just de själva med t ex översampling istället gjorde finare mindre trappsteg. På så vis lyckades de både föra konsumenten bakom ljuset med avseende på vad de lagrade samplen representerar, vad en DA-omvandlare gör, och få konsumenten att tro att det är ett tidsdiskret system.

Har till dags dato inte sett en enda broschyr där man framhållit sincen för att visa hur fantastiskt bra CD-systemet är. Dock HAR faktiskt sincen visats i broschyrmaterial - för att visa att CD-är dåligt!

Nämligen av Pioneer under legatolink-tiden. De visade sincen enbart för att säga att den är en dålig ide, och sen visade de sin egen hemska reproduktionskurva (tidsrepresentation av ett sample) som faktiskt förstörde reproduktionen genom att göra den tidsdriskret, eller i varje fall tidsberoende (en transient kom igenom med olika förvrängd vågform som funktion av när i tiden den inträffade...).


Vh, iö