En tråd om elinstallationer.

[aisopos]

Vi får väl se varåt denna tråd tar vägen så småningom.
Jag kan tänka mig att vem som helst kan få ställa frågor eller påstå saker här.
Men jag tänkte börja med att diskutera detta smått snömosiga inlägg:

Enligt reglementet så får man inte övertäcka "kulo" det vi oftast lite slarvigt säger när man menar enkelkadelskabel EKK, denna kabeltyp skall kylas genom värmeavgång från kabelns isolering därav den ganska grova diametern på kabeln.

Om man däremot lägger anläggningsrör i väggen så har man redan tillfört ett mekanisk skydd och kan använda "tunnare" kablar av FK typ med samma ledar diameter men mindre isolering vilket gör att värmen har lättare att ledas bort. Så om man som i mitt fall vill kunna belasta kabeln med lite mer ström så är det bekvämare att använda FK när man går upp från 1,5mm till 2,5mm dels för att den tar mindre plats och för att jag får gömma den i väggen.

Matningskabeln är så kraftigt överdimensionerad i ledararea så den lär knappast ens bli ljummen och sen har den extra kraftigt skydd i isoleringen så hanteringen av den är helt annorlunda.

Hoppas det redde ut begreppen lite, annars kan jag skicka länken till ett långt och ganska trist regelverk om du verkligen känner för att bli insatt i alla krångligheterna. Enklast är väl att jämföra med en kabelvinda som oftast har 2 olika märkeffekter, 1 som gäller när kabeln ligger upprullad och en högre när kabeln är utrullad.

Det är sant att man inte får dra kulo dolt.
Kuhlo var namnet på en kabel som uppfanns av Ernst Kuhlo i absoluta början av 1900-talet. Den hade plåtmantel som bockades med en speciell tång för att göra böjar vid installationen.
Sedan minst 50 år har det inte gått att köpa kuhlo eller kulo-kabel.
Den man sätter upp idag (men fortfarande ofta kallas kulo) heter EKRK.
Anledningen till att kulo inte fick dras dold var att kabelns mantel var av metall och att en spik eller skruv som av misstag slogs in i kabeln riskerade att stora delar av anläggningen blev strömförande på utsidan av kablarna - givetvis livsfarligt.
Det har dock alltid varit OK att dra EKRK/Kulo en mycket kort bit dolt, vanligtvis för att gå genom en vägg.
Olika elektriker kör med olika regler för detta, en del uppger en maximal sträcka, typ 10-20cm, andra anser att kabeln måste ligga i rör denna sträcka osv. Själv anser jag att den kan dras dolt i en kortare sträcka, typ upp till någon enstaka dm, att båda ändarna av det dolda ska vara väl synliga och det ska vara lätt att inse var kabeln ligger, samt att det är bra men inte helt nödvändigt att den går i ett rör.

Det finns inget som har med värme att göra som gör att kulo eller EKRK får förläggas dolt.

EKRK får användas i torra utrymmen inomhus, dvs på de flesta ställen inomhus utom badrum och liknande. I kök, t.ex. är det OK, alltså hemmakök, inte storkök.
Kabeln skulle nog varit helt utdöd om det inte för att den med sitt styva mantelhölje är lätt att klamra mycket rakt och snyggt utan att behöva gödsla med alltför mycket klammer. Den är också en aningens smäckrare än EKK.
Så den används i princip endast av estetiska skäl, den är det givna valet för all utanpåliggande dragning i bostäder iom att man vill få det snyggt.
Den har dock börjat få lite konkurrens av en ny modern kabel, EXK, som är en EKK i princip, men med PEX istället för PVC som ledarisolering.
Denna är lite styvare än EKK, och dessutom en aning smäckrare, vilket gör att en del elektriker har börjat prova använda den även där det finns lite estetiska krav.

Ett par andra vanliga installationskablar är EKK och EKLK.
Båda får dras överallt, nästan.
EKK finns med eller utan UV-skydd, och ska den dras utomhus på ställen där solen kan komma åt kabeln måste man kolla att den är UV-skyddad. Finns alltid info om detta på kabeltillverkarens hemsida.
EKK får inte läggas i mark, EKLK får läggas i mark om man lägger den i skyddsrör.
EKLK är i princip en EKK, men med aluminiumskärm i manteln.
Den är en tåligare kabel, och då man ansluter skärmen till jord i minst ena änden så får man ett utökat skydd mot elolyckor - om man råkar köra in spaden i kabeln så går säkringen eller jordfelsbrytaren då det blir kortis mellan den skyddsjordade manteln och fasledaren.

[Bill50x]

Bra info, ska snart dra lite kablage i en fd lada direkt utmed/tvärs stockarna. Dvs utanpåliggande montage och med kablage som klarar minusgrader. Tänkte dra trefas så jag kan balansera belastningen.

Vilken kabel skulle du rekommendera?

/ B

[aisopos]

Jag kan försöka göra en rad med inlägg som drar lite basic inom området.
En slags "el för dummies".

Vi börjar med lite lag och rätt.
Rent övergripande så är det väldigt stort område, som spänner över eltillverkning (koncessioner) nätkoncessioner, lagar och föreskrifter om elmaterial osv osv.

Men om jag försöker förenkla och endast ta upp det som troligtvis är av intresse här så är det (lite förenklat alltså):
Ellagen är den lag där grunden sätts. Här står det väldigt väldigt lite konkret.
Sen har vi även elinstalltörsförordningen som reglerar vem som får göra vad.
http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Lag- ... ordningar/

I ellagen meddelas att elsäkerhetsverket är satt som "lagstiftande" myndighet, och att elsäk utfärdar föreskrifter.
Föreskrifterna är inte lag i egentlig mening, men då ellagen säger att föreskrifterna gäller såsom lag kan vi i princip säga så.
De för oss mest intressanta är:
ELSÄK-FS 2007:2 Om behörighet
ELSÄK-FS 2008:1 Om starkströmsanläggningar
http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Lag- ... erordning/

Nu hjälper dessa texter oss ändå inte så mycket.
Förut utfärdade elsäkerhetsverket detaljerade regler, Blå boken, var det sista. Numera skrivs det detaljerade i standarder som man får lov att köpa. Den viktigaste för elinstallation i hem m.m är:
Elinstallationsreglerna SS 436 40 00
http://www.sis.se/elektroteknik/elinsta ... 4000-r1bok
Standarder är inte lag, men särskilt ss4364000 skall i princip ändå alltid följas, (fast ändå inte alltid, då problem ibland kan behöva lösas på annat vis. )

Sen tillkommer vad tillverkaren av ett elmaterial skriver.
Skriver en kabeltillverkare att kabeln inte är godkänd utomhus, så gäller detta oavsett vilken kabeltyp det är eller vad några andra regler säger.
Så man ska följa vad tillverkaren av materialet säger.


Sammanfattning:
Lagligt regleras allt detta i hierarkisk ordning:
Ellagen och andra lagar och förordningar.
->
Elsäkerhetsverkets föreskrifter
->
Standarder

Och sen kan tillverkares anvisningar medföra begränsingar.

[aisopos]

Jag ska vara lite tråkig nu.
Elinstallatörsförordningen och elsäks motsvarande föreskrift är väldigt tydliga. Allt arbete med den fasta installationen är behörighetskrävande (eller kan utföras av någon som är anställd i samma företag som någon med behörighet och som delegerat arbetsuppgiften).
Man får byta strömbrytare, vägguttag, säkring själv, av samma typ. Egentligen får man alltså inte byta strömbrytare mot dimmer eller vice versa.

Ähh, jag måste göra lite annat nu. Jag editerar ikväll.
(Och jag kommer bli betydligt trevligare och mer informativ sen, jag ska inte traggla lagar och pekpinnar sen, jag vill bara reda ut lite grundläggande saker först)
bill50,jag återkommer om det också sen.

Men nu måste vi kolla lite närmare på regelverket här, för att inte råka tro helt fel saker.
Elinstallatörsförordningen reglerar vem som får utföra elinstallationsarbete.
Föreskriften om elanläggningar med tillhörande standarder reglerar hur en elanläggning ska utföras.
Och så håller vi isär dessa två saker då, så inser man att det finns 4 typfall:
1. Behörig elinstallatör utför en korrekt installation
2. Obehörig "hempulare" utför en korrekt installation
3. Behörig elinstallatör utför en felaktig installation
4. Obehörig "hempulare" utför en felaktig installation

Och i alla dessa fall är det fortfarande alltid fastighetsägaren som har ansvaret för elanläggningen (Men en fastighetsägare har förvisso en aningens bättre sits om det hänt något men att man kan visa på att en behörig elektriker jobbat.)

1. Är inget att orda om.
2. Är endast brott mot elinstallatörsförordningen.
3. Är ett "brott" mot god elsäkerhetsmässig praxis och installationsregler.
4. Är brott mot båda.

Och varför jag håller på och tragglar om detta beror på att jag vill visa att det som många tror; att man kan koppla själv och sen låta en elektriker godkänna inte fungerar i realiteten.
Har man kopplat själv har man brutit mot lagen, och ingen elektriker kan lämna amnesti och tvätta bort det redan begångna brottet.
Och hade man dessutom redan gjort allt korrekt, så kunde denna elektriker alltså inte bistå med något annat än just en titt.

Nu är det väl ändå inte så dumt ändå att man låter en erfaren elektriker titta över det man gjort, för att minimera risken att det finns några fel. Så det är absolut inget fel med det, men glöm inte att det juridiskt sett knappast påverkar något.

Sen kan jag också nämna att det troligtvis inte fallit en enda dom i Sverige med ellagen, elinstallatörsförordningen, eller någon annan av lagarna eller föreskrifterna om el, som lagrum.
Elsäkerhetsverket påstår det själv i en text, och jag har inte själv funnit några sådana domar under mitt sökande.

Men det betyder inte att det inte har hamnat elrelaterade fall i domstol, utan det beror på att de fall som nått rättslig prövning har varit efter incidenter, skador eller dödsfall, och då väljer åklagaren att använda starkare lagrum såsom allmänfarlig vårdslöshet eller vållande till annans dös osv.

Och all den el som har hempulats, men helt korrekt gjord, går under radarn och leder aldrig till åtal.
Och bevisfrågan är ju helt omöjlig, har inte polisen störtat in och tagit dig med händerna i elcentralen, bokstavligen, så har ju åklagaren ganska tunt material.

Så vad jag vill säga med detta är att (utan att moralisera i onödan) kopplar du själv, se till att du kopplar rätt. Givetvis främst för att inga ska skadas eller bränder uppstå, men även för ev juridiska följder.

[aisopos]

När vi talar om elen, installationer och kablar och allt sådant måste vi tänka på några distinktioner.

T.ex. fast installation och tillfällig icke permanent el.
(givetvis med en viss flytande gräns).

Lättgrupperade saker är ju säkringscentralen i ett hus, alla VPrör med ledningar inne i väggarna, strömbrytare i dosor = fast installation.
Skarvsladden till grästrimmern, grendosan bakom TV'n = tillfällig el.

Knepigare fall:
En skarvsladd uppspikad på golvlisten, el som sitter fast på åkattraktionerna på ett kringresande tivoli.

I de knepigare fallen finns det inga standardregler, utan fingertoppskänsla får gälla.
Men förstår man vissa grunder om varför reglerna är som dom är, så löser sig det mesta.

Jag hoppas kunna fylla på med lite mer sen.

[AndreasArvidsson]

Kanon, riktigt bra initiativ. 15tummar upp!

[aisopos]

Kablar, ledningar.

Då detta är en huvudbeståndsdel i elanläggningen så börjar jag med detta.

En elektriker väljer kabel utifrån en massa olika parametrar, exempelvis.
Fast installation eller tillfällig el eller anslutningssladd.
Förläggningsställe (förläggning = installation, ungefär)
Förläggningssätt
Spänningstålighet och strömförmåga
Estetik
m.fl.


Sen ska kabeln dimensioneras och det görs enligt 4 parametrar:
Max tillåten temperatur
Spänningsfall
Kortslutningsström
Utlösningsvillkor

Och temperaturen beror av flera saker såsom omgivningstemp, kylning (i mark eller klamrad på vägg ger god kylning) sammanlagring av värme i kabelknippen samt ansluten last.


Slutligen väljs eventuella extra skydd.

************************

En elektrisk ledare ska alltid ha två lager skydd, så i kablar har ledaren först en ledarisolering sen en mantel (ett mantelskydd) och sen är utrymmet mellan ibland fyllt med utfyllnad.


Infälld installation.
Här utgör installationsröret/slangen det yttre skyddet och ledarna kan vara enkelisolerade. Vanligtvis används FK i rören.

Man kan också använda EK, MK eller RK.
EK, FK, MK och RK står för hur många kardeler ledaren har, dvs hur många separata smalare kopparledare man tvinnat ihop.
Så här är terminologin enligt mig och flera andra, men det finns fler (helt OK) tolkningar.
EK = enkelkardelig. En enda solid kopparledare.
FK = Fåkardelig. I t.ex 1,5 mm2 så brukar det vara 7 kardeler.
MK = Mångkardelig
RK = Rikkardlig - mest finkardelig.

Man får dra alla sorter i VP-rör, vanligast är FK eller EK upp till 2,5mm2 ledare, sen brukar man börja använda RK eller MK om det är grövre för att dom är så mycket smidigare- det går plötsligt att komma genom en rörböj.

Rören kan antingen vara hårda rör VP-rör, eller böjbara rör, flex-slang.
Vanliga dimensioner är 16, 20, 25 och 32mm.
16
Köper man slang så ska man tänka på att det är stor skillnad mellan olika sorter och fabrikat. Om slangen är en mjuk sort får man nästan garanterat problem sen när ledningarna ska in.
På vanliga affärer på "stan" finns det mest undermålig slang. Jag har kollat och konstaterat detta efter att tittat på Biltema, Jula, Byggmax osv. Men på Bauhaus hittade jag två märken på slang där den ena kändes ganska bra. Men jag har inte provat denna irl. I vårt hus är det dragit av fabrikatet PM-flex, som är en bra slang som många elektriker har som favorit.

Förr i tiden fanns det metallrör för installationen, detta är inte godkänt idag. Gamla rör får dock återanvändas om man endast byter ledningarna i rören. Installationen är fortfarande inte bra, men det blev ju å andra sidan inte sämre med nya fräscha ledningar i.
Men bygger man om och utvidgar installationen ska väl kanske i princip ev rören bytas. Hehe, ja det är som vanligt en gråzon, mellan självklart går dom att återanvända till att självklart måste dom bytas.

Har man el från 40-talet och tidigare är det en god idé att kolla hur ledningarna ser ut. Är det gamla tyg/papper/tjära-ledningar eller gummiisolerade så är dom alldeles troligt rent livsfarliga idag.
Bara man nuddar vid ledarna så smulas isoleringen sönder. burrr.
Någon gång under 50-talet (typ) så gick man över till PVC-isolering som ledarisolering. Dessa brukar ofta kännas som nya fortfarande, och har absolut inget behov av att bytas. Det är bara om det suttit varmt till som PVC-ledningarna kan uppvisa brister.
Så, har man hus med orörd el äldre än 1960 (vi säger så, för det fanns säkert lite ledningar i lager och en del tjurskalliga elektriker ville väl inte byta) så är det en god idé att kolla skicket på alla ledningar.


Utanpåliggande installation
I bostäder och liknande använder elektrikern främst EKK, EKRK och EKLK. Och EXK som en bubblare.

EKK är en riktig universalarbetshäst. Som är tillåten överallt inomhus och överallt utomhus om den är UV-skyddad, annars överallt utomhus utom i solutsatt läge. EKK är dock aldrig godkänd i mark eller vatten.

Men EKK har nackdelen av att vara ganska mjuk och hänger sen i vågor mellan klammrena. Även om man först får till det och lyckas sträcka ut den rakt och fint så börjar den ändå att hänga ner lite efter en tid.
Sätter man tätt mellan klamrena blir det bättre, men tät klamring ser ju också tattigt ut i ett kök/v-rum/sovrum.
Så där det är lite estetiska krav så används EKRK istället. Den är endast godkänd inomhus och i torra utrymmen.
Ett vanligt kök i ett hem är ett torrt utrymme, ett badrum eller en bastu är det inte. En tvättstuga är lite gråzon, men tvättstugor i vanliga hem får nog anses vara torra, det är ju normalt inget skvättande med vatten.
Ja just det, allt val av elmaterial baserar en elektriker på det normala användningssättet för utrymmet. Man behöver aldrig ta i för att täcka onormal användning eller olycksfall.
Men i vilket fall, så är EKRK lämplig att dra där estetiska värden står högt, dels är den aningens smäckrare än EKK och så är den styv att det är "lätt" att få en spikrak dragning som håller sig fin över tid.

EKLK slutligen har sina speciella användningsområden.
Man kan dels använda den i de fall EKK är ett krav (våtrum t.ex) men det inte går att kompromissa bort en snygg klamring, utan häng mellan klamren. Ty med sin alumiumskärm i manteln är det ganska styv. (dock är den också ganska grov och klunsig i ytterdia).
Sen används EKLK på ställen där man önskar en aning bättre mekaniskt skydd, t.ex i garage, verkstäder osv, där verksamheten gör att risken att skada kabeln är större. Eller ställen där möss finns, som brukar gnaga på kablar, t.ex. stall och höloft.
Skärmen i EKLK skyddsjordas, så förutom att kabeln i sig är robustare så ger den också ett bättre personskydd, iom att om något metalliskt tränger in löser säkringen som regel omedelbart.

EKLK får förläggas i mark, om den läggs i markrör.

Men det finns bättre alternativ till EKLK.
Ska en kabel läggas i mark eller vatten väljer man med fördel en N1XV eller EKKJ. Den förra har fördelen att den endast består av isolerade innerledare, enkel att koppla in och smidigare att böja och förlägga öht. Medan EKKJ har en skärm lindad runt sig som både gör den styvare och besvärligare att förlägga, samt fler moment vid inkopplingen, helt enkelt krångligare.
Dessa kablar används även ovan mark, t.ex. ofta när det gäller grövre dimensioner, t.ex. matning mellan huvud och undercentral.
Det går även att använda N1XV om man vill ha en svart EKK, dvs om det är just färgen man är ute efter, det är ju givetvis inte en EKK ändå. Utan en tekniskt sett bättre kabel.

Jag glömde ju EXK.
Det är i princip en EKK, fast med PEX (tvärbunden polyeten) som isolerande plast. Den tål 90° istället för 70° som gäller för PVC-isolerade ledningar. PEX isolerar aningens bättre och har därmed något tunnare isolering = aningens smäckrare kabel.
Och så är den också lite styvare, och därför lättare att få snygg än EKK.
Därför har en del elektriker börjat dra EXK istället för EKRK ibland.


Kabel för ej fast förläggning
Vanlig lampsladd SKX får aldrig finnas i en fast installation.
Ändock finns det problematiska installationsfall. Säg att man har en halogentrafo med fast ingjuten SKX och vill koppla den i en kopplingsdosa ...
Ett sätt är att montera ett vägguttag och sen sätta in trafons stickpropp, detta är ju garanterat korrekt, men kanske inte alltid så estetiskt eller inte ens alltid möjligt.

Olika slags gummikabel ser man ju då och då i permanenta utomhusinstallationer, t.o.m nedgrävd.
Helt fel, även om det står för utomhusbruk. För det är ingen installationskabel, utan en "skarvsladd" avsedd för tillfälligt bruk.
Gummikabel = REVERDORDOE som några exempel.
Förövrigt finns det en moderna variant av kabelbeteckningar, då heter gummikabel t.ex. H07RN-F och H05VV-F osv.
Alla kabeltyper jag nämnt vid namn har även ett annat, sånt här nytt, namn. Jag har inte riktigt idats lära mig dessa nya beteckningar.


Anslutningssladd
För att ansluta en apparat av något slag permanent så använder man anslutningssladd. Här är t.ex. gummikabel godkänd, om den är lämplig i övrigt. Annars används RKK ofta. Det är ungefär som en EKK men finkardelig. Som anslutningssladd får ej EKK eller andra enkelkardeliga eller fåkardeliga kablar användas, för sladden behöver inte röras fram och tillbaka särskilt många gånger innan en enkelkardelig ledare böjs av.


Andra sladdar
Det finns en uppsjö av andra kablar och ledningar.
Jag nöjer mig med att beskriva dessa, som ändå täcker de absolut mesta som brukar återfinnas i våra hem.
Olika kraftdistribuerande alu-kablar och kablar man återfinner i industrin lämnar jag helt utan kommentarer (jag kan inte så mycket om dessa ledningar heller).

Kolla gärna i kabelguiden som Purre länkat till några inlägg här nedan.
Dom är bra.

Jag har inte heller lagt upp några fler bilder eller någon mer beskrivning av kablarna än såhär. Ni får själva googla.

[aisopos]

Kabeldimensioneringen
Här ska det väljas en kabelarea gentemot säkringen, eller tvärtom.

Det finns en tumregeldimensionering enligt följande:
6A 1,5 mm2
10A 1,5 mm2
(13A 1,5 mm2 (eller 2,5 mm2))
16 A 2,5 mm2
20A 4mm2
25A 6mm2

Denna är ganska bra. Det är som regel tillräckligt så, så länge den avsäkrade ledningen/gruppen inte är för lång. Men typiskt uppåt 20 meter fungerar bra.

Men det är som sagt tumregler, som kan behöva både justeras uppåt som nedåt.

**mer kommer_**

[aisopos]

reserv

[aisopos]

reserv

[aisopos]

reserv

[Purre]

Finns ett antal kabelguider att ta till hjälp hos tillverkarnas hemsidor för att välja kabel om man är osäker. Själv använde jag eklk här hemma för någon dag sen dels smidigheten att få fatt på den (ett par meter från jobbet) och sen för att den är så pass styv att den går att klamra på ett snyggt sätt.

http://www.nexans.se/eservice/Sweden-sv ... 1109_2.pdf

http://www.gelia.se/upload/233/kabelguide_0609.pdf

http://www.luna.no/portalshare/katalog/ ... 224837.pdf

[Purre]

JMan får byta strömbrytare, vägguttag, säkring själv, av samma typ. Egentligen får man alltså inte byta strömbrytare mot dimmer eller vice versa.

Man får även ansluta och byta fast monterad armatur i torra utrymmen.

http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Din- ... _el_hemma/
Ger en bra bild på vad man får göra

[Nefilim]

För ett 20-tal år sedan så var det en man jag kände, som
monterade en jordad motorvärmarkabel med stickpropp
och en hona till bilen. På morgonen när han kom ut och tog
i dörrhandtaget fick han en rejäl strömstöt då han inte visste
hur noga det är att montera alla ledare rätt. Hade alltså
lyckats montera fasen till jord. Karln hade ju kunnat
avlida.

[aisopos]

Nu har jag fortsatt på inlägg 4, skrivit en del på 5 och 7.

Jag skriver detta i "realtid" och därför kommer det säkert ta någon vecka innan jag känner mig färdig, men ni kan ju titta till tråden då och då om ni är nyfikna.
Men jag kommer säkert bumpa upp den också någon gång då och då.

Jag hoppas få med lite kabelkunskap, dimensioneringskunskap och lite om förläggning. Jag är inte såpass haj att jag kommer kunna gå igenom allt som finns att säga, men som sagt - el for dummies.

[mangs]

Mycket bra initiativ! Alltid schysst med guider inom div. områden.

[Flint]

aisopos
Bra uppslag/tråd!

[Chris71]

Vi får väl se varåt denna tråd tar vägen så småningom.
Jag kan tänka mig att vem som helst kan få ställa frågor eller påstå saker här.
Men jag tänkte börja med att diskutera detta smått snömosiga inlägg:

Enligt reglementet så får man inte övertäcka "kulo" det vi oftast lite slarvigt säger när man menar enkelkadelskabel EKK, denna kabeltyp skall kylas genom värmeavgång från kabelns isolering därav den ganska grova diametern på kabeln.

Om man däremot lägger anläggningsrör i väggen så har man redan tillfört ett mekanisk skydd och kan använda "tunnare" kablar av FK typ med samma ledar diameter men mindre isolering vilket gör att värmen har lättare att ledas bort. Så om man som i mitt fall vill kunna belasta kabeln med lite mer ström så är det bekvämare att använda FK när man går upp från 1,5mm till 2,5mm dels för att den tar mindre plats och för att jag får gömma den i väggen.

Matningskabeln är så kraftigt överdimensionerad i ledararea så den lär knappast ens bli ljummen och sen har den extra kraftigt skydd i isoleringen så hanteringen av den är helt annorlunda.

Hoppas det redde ut begreppen lite, annars kan jag skicka länken till ett långt och ganska trist regelverk om du verkligen känner för att bli insatt i alla krångligheterna. Enklast är väl att jämföra med en kabelvinda som oftast har 2 olika märkeffekter, 1 som gäller när kabeln ligger upprullad och en högre när kabeln är utrullad.

Det är sant att man inte får dra kulo dolt.
Kuhlo var namnet på en kabel som uppfanns av Ernst Kuhlo i absoluta början av 1900-talet. Den hade plåtmantel som bockades med en speciell tång för att göra böjar vid installationen.
Sedan minst 50 år har det inte gått att köpa kuhlo eller kulo-kabel.
Den man sätter upp idag (men fortfarande ofta kallas kulo) heter EKRK.
Anledningen till att kulo inte fick dras dold var att kabelns mantel var av metall och att en spik eller skruv som av misstag slogs in i kabeln riskerade att stora delar av anläggningen blev strömförande på utsidan av kablarna - givetvis livsfarligt.
Det har dock alltid varit OK att dra EKRK/Kulo en mycket kort bit dolt, vanligtvis för att gå genom en vägg.
Olika elektriker kör med olika regler för detta, en del uppger en maximal sträcka, typ 10-20cm, andra anser att kabeln måste ligga i rör denna sträcka osv. Själv anser jag att den kan dras dolt i en kortare sträcka, typ upp till någon enstaka dm, att båda ändarna av det dolda ska vara väl synliga och det ska vara lätt att inse var kabeln ligger, samt att det är bra men inte helt nödvändigt att den går i ett rör.

Det finns inget som har med värme att göra som gör att kulo eller EKRK får förläggas dolt.

EKRK får användas i torra utrymmen inomhus, dvs på de flesta ställen inomhus utom badrum och liknande. I kök, t.ex. är det OK, alltså hemmakök, inte storkök.
Kabeln skulle nog varit helt utdöd om det inte för att den med sitt styva mantelhölje är lätt att klamra mycket rakt och snyggt utan att behöva gödsla med alltför mycket klammer. Den är också en aningens smäckrare än EKK.
Så den används i princip endast av estetiska skäl, den är det givna valet för all utanpåliggande dragning i bostäder iom att man vill få det snyggt.
Den har dock börjat få lite konkurrens av en ny modern kabel, EXK, som är en EKK i princip, men med PEX istället för PVC som ledarisolering.
Denna är lite styvare än EKK, och dessutom en aning smäckrare, vilket gör att en del elektriker har börjat prova använda den även där det finns lite estetiska krav.

Ett par andra vanliga installationskablar är EKK och EKLK.
Båda får dras överallt, nästan.
EKK finns med eller utan UV-skydd, och ska den dras utomhus på ställen där solen kan komma åt kabeln måste man kolla att den är UV-skyddad. Finns alltid info om detta på kabeltillverkarens hemsida.
EKK får inte läggas i mark, EKLK får läggas i mark om man lägger den i skyddsrör.
EKLK är i princip en EKK, men med aluminiumskärm i manteln.
Den är en tåligare kabel, och då man ansluter skärmen till jord i minst ena änden så får man ett utökat skydd mot elolyckor - om man råkar köra in spaden i kabeln så går säkringen eller jordfelsbrytaren då det blir kortis mellan den skyddsjordade manteln och fasledaren.

Så när kommer poängen? Får man förlägga EKK varianter av något slag dolt annat än kortare sträckor för att passera en vägg eller dylikt? Och om du fortfarande inte tror att mantelns kyleffekt har något att göra med EKK varianternas egenskaper så tycker jag att du skall träna på att googla starkströmsföreskrifter lite mer än kabelhistoria.

Jag hoppas att du sitter och ger råd i all välmening i detta forum men gud bevars oss om du faktiskt åker runt och bygger elektriska kontraptioner hemma hos folk under förespegling att du är elektriker.

Ett vänligt råd från någon som läste ämnet i skolan och fick ett skapligt betyg på behörighetskursen redan för drygt 20 år sedan och dessutom uppdaterat sina kunskaper genom att läsa de reviderade föreskrifterna som tillkommit senare.

Snömosa på den du, en välvilligt inställd språklig equilibrist med lite mer än folkskole examina

[MagnusÖstberg]

Bra info, ska snart dra lite kablage i en fd lada direkt utmed/tvärs stockarna. Dvs utanpåliggande montage och med kablage som klarar minusgrader. Tänkte dra trefas så jag kan balansera belastningen.

Vilken kabel skulle du rekommendera?

/ B

EKLK 5x2,5

Antar att du drar till en undercentral, och där skall det vara jordfelsbrytare.

[Chris71]

För de som verkligen vill veta hur det går till:

http://www.sis.se/sok/?q=starkströmsföreskrifterna&cmpe=google&gclid=CLbFv-aY5bECFe0umAodBRkAVQ

Kabeldimesionering enligt märkströmprencipen är ju fin fin om man vill följa Åsa-Nisse principerna eller försöka förklara för försäkringsbolaget att jag trodde ju att kabeln hade tillräckligt grov ledare för varmvattenberedaren när huset brunnit ner, men skall man göra rätt så gäller följande:

Bestämmande av kabel och säkring handlar om att uppfylla följande krav:

Att kabeln inte överbelastas (överhettas) vid normal drift.
Att kabeln inte överhettas eller tar skada vid kortslutning.
Att kabeln tål (är godkänd för) den miljö den är installerad i.
Att säkringen bryter tillräckligt snabbt vid kortslutning mot jord.

En ungefärlig tågordning för punkter att beakta vid bestämmande av kabel och säkring är:

Förväntad belastning, som bestämmer minsta storlek på säkringen (överlastskyddet): SS 436 40 00, 433.1: Ib ≤ In ≤ Iz. (Fast ansluten last kan också bestämma den högsta säkring som är tillåten.)
Överlastskyddet kan också utgöras av en fast installerad förbrukare med känd och kontrollerad (maximal) effekt, och som är ensam på gruppledningen. In faller då bort i punkt 1 och 3. Säkringen i kabelns början utgör då endast kortslutningsskydd.
Vald säkring, som bestämmer i sin tur minsta area på kabeln: SS 436 40 00, 433.1: If ≤ 1.45 * Iz. För trefasledningar kan man i vissa fall behöva beakta lastens art - om halten övertoner kräver en grövre neutralledare. T.ex ett stort antal datorer eller andra apparater med en krafig nätdel med switchteknik.
Förläggningssättet, som kan reducera kabelns strömvärde och kräva en grövre ledararea, 433.1: Ib ≤ In ≤ Iz. T.ex kabel infälld i vägg, närhet till andra kablar, annan värmepåverkan.
Kabeltyp, som bestäms av förläggningssättet. Rätt typ av kabel för valt installationssätt har indirekt betydelse för elsäkerheten.
Utlösningsvillkoret, att kortslutningsströmmen blir tillräckligt hög för vald säkring längst bort i kabeln så att säkringen löser tillräckligt snabbt (<0.4s) vid kortslutning mot jord. Kortslutningsströmmen beror av förimpedansen, typ och storlek på säkringen, spänningsfaktorn, kabelns area och dess längd. Detta är den viktigaste punkten ur elsäkerhetssynvinkel. Alternativ för att uppfylla detta krav är grövre ledararea, JFB och/eller lokal skyddsutjämning.
Högsta kortslutningsström, att vald säkring skyddar kabeln vid kortslutning i kabelns början. Behöver beaktas om icke strömbegränsande effektbrytare används som kortslutningsskydd. Den stötström Ip som kan uppstå i kabelns början kan då orsaka skada. (För riktigt grova kablar och höga strömmar (flera kA) måste också mekaniska krafter mellan ledarna beaktas - kabeln kan explodera)
Genomsläppt energi, att vald säkring inte värmer upp kabeln för mycket vid kortslutning någonstans utmed kabeln. Denna och föregående punkt beror av förimpedans, kabeltyp (ledar- och isolermaterial), ledararea, kabelns temperatur och typ av säkring (diazed, dvärg eller annan typ av effekbrytare). Kortslutningsskyddets strömbegränsning måste jämföras med kabelns korttidsströmtålighet (I²t). Kan kräva större ledararea, annan typ av kabel och/eller annan typ av säkring. I ett bostadshus med diazeder som huvudsäkring behöver man inte beakta denna och föregående punkt.
Spänningsfallet, att det håller sig inom 3-4% eller inom det som lasten kräver. Detta beror av belastningens ström och kabelns area och längd, och ev huvudledningens resistans. Kan kräva större ledararea.
Selektivitet, att säkringen närmast felstället löser ut först vid överlast och kortslutning (där olika kortslutningsströmmar kan förekomma). Handlar det om en (överdimensionerad) huvudledning så kan man välja en storlek på överlastskyddet som matchar kabelns strömvärde för att få selektivitet.

När det gäller värmeavledning och kablar så är kanske det enklaste att förstå det faktum att en modern sk. kulo EKRK inte får användas när uttertemperaturen är högre än 70 grader, detta är en temperatur som inte är helt ovanlig i ett VP rör om man belastar en ledare med 10A kontinuerligt. När man sen betänker att det finns 3-fas kabel av denna typ som enligt vissas tumregler kan avsäkras med 10 eller 13A så kanske någon med lite fantasi förstår nyttan med att använda hela kabelns ytterhöjle till att avleda värmen som alstras i en sån installation.

Nog från mig i ämnet, lycka till med kopplandet

[MagnusÖstberg]

Var den utläggningen någon sorts kommentar till mitt inlägg?

[Chris71]

Hej Magnus

Absolut inte, har väl inget att kommentera när det gäller dina inlägg, snarare en replik till den som knidnappade mitt ursprungliga tråd och skulle rätta mina fel, vilket vore helt OK om det varit fel.

Mvh
Chris

[MagnusÖstberg]

[Morello]

Sedär, då vet man historien bakom Kuhlo.

Drog en EKLK från vinden ned till badrummet för handdukstorken igår.
Den får samsas om säkring med köksfläkten.

[Martin]

Säg att jag ska koppla in en utanpåliggande väggtrafo till en dörrklocka som sitter 10cm från en dosa i väggen, men vill inte ringa en elektriker för detta. I dosan sitter WAGO-plintar för fas och nolla med lediga hål i. Vad för material ska jag använda då?

Tolkar jag det rätt om man ska använda en snutt EKK 3x1,5mm och kanske ett doslock med sladduttag?


Behöver den även klamras fast i väggen eller fästas i dosan eller trafon på något vis?

[aisopos]

Ja det där lilla jobbet kan bli ett offer där man diskuterar fundamentalistiska regeltolkningar, petitesser och låter praxis krocka med regler.

Lite kort.
En snutt EKK låter bra.
Men EKK är en installationskabel och ska därmed sitta fast. Dvs med klammer.

Utgångar ur dosor, apparater osv ska vara dragavlastade, där en klamrad kabel anses vara dragavlastad iom klamringen. Ja den är naturligtvis också dragavlastad om den är ingjuten, ligger i rör fästa i dosor osv.

Har trafon dragavlastningar, är den avsedd för anslutning med anslutningssladd (ungefär som vilken brödrost eller DVD-spelare som helst)?

Då kan någon lite pettimetrigt påstå att det inte får vara EKK.

Drar man då en anslutningssladd så kommer någon annan påstå lika pettimetrigt att den får man minsann inte låta gå in under ett doslock bara sådär.


Själv är jag dock öppen för flera sätt. Läser man elinstallationsreglerna och försöker förstå vad de olika reglerna syftar till så klarnar det mesta.
Så jag skulle tänka på:
1. Utseendet på slutresultatet.
2. Dragavlastning i någon form, så inte ett litet ryck får till följd att det sitter blottade ev strömförande kopparkablar nåbart plötsligt.
3. Att enkelkardelig ledare (som i EKK) inte får sitta så den går av pga av rörelse eller vibrationer, dvs man drar ej EKK till rörliga föremål, som anslutningssladd som ligger/hänger löst, inte till stickproppar osv.
Enkelkardelig kabel ska ligga still och monteras fast.

Men om du sen använder EKK eller någon mångkardelig anslutningssladd (RKK) tycker jag kvittar. Du kan kanske t.o.m sätta trafon lite halvvägs över doslocket och ta hål på precis rätt ställe och bara dra två eller tre FK mellan, om ledarna då går helt dolt.

[Michael]

Tolkar jag det rätt om man ska använda en snutt EKK 3x1,5mm och kanske ett doslock med sladduttag?

NEJ, har du inte skyddsjord skall du absolut inte använda en kabel med skyddsjord.

//Michael

[Svante]

Hur är det med markförlagd kabel?

Den ska väl ha en metallmantel, vilket då gör att den inte får dras inuti vägg? Betyder detatt den måste skarvas till FK utomhus? Det känns dumt att inte få dra kabeln in i huset och skarva där i stället.

[aisopos]

Tolkar jag det rätt om man ska använda en snutt EKK 3x1,5mm och kanske ett doslock med sladduttag?

NEJ, har du inte skyddsjord skall du absolut inte använda en kabel med skyddsjord.

//Michael

Det är inga problem eller fel med att använda 3g1,5 eller annan kabel med gulgrön i ej skyddsjordade sammanhang.

[aisopos]

Hur är det med markförlagd kabel?

Den ska väl ha en metallmantel, vilket då gör att den inte får dras inuti vägg? Betyder detatt den måste skarvas till FK utomhus? Det känns dumt att inte få dra kabeln in i huset och skarva där i stället.

Det finns inga krav på metallmantel för markförlagd kabel (jordkabel).
N1XV är en mycket använd typ som är tillåten i mark både med och utan skyddsrör, tillåten för synlig förläggning samt dold förläggning i rör. Och åtminstone Nexans är tillåten i vatten.
Får dock ej gjutas/putsas in.

Har ej koncentrisk ledare, som skärmen/manteln heter på t.ex. EKKJ.

Aceflex är en annan kabel utan skärm (koncentrisk ledare) som är tillåten i mark.


Och så betyder inte metallmantel/skärm/koncentrisk ledare att den skulle vara förbjuden i vägg.
Jag vet en enda kabel (av de någorlunda vanliga sorterna) som ej är tillåten att förlägga i vägg, EKRK (i folkmun kallad kulo).
Men ett flertal är ej tillåtna att putsa/gjuta in. Utan måste gå i rör, eller i "öppna" utrymmen i vägg/golv/tak.