Bred svacka runt 3 kHz på OA51.LE2?

[anoden]

Intressant, då kanske min hörsel inte är så tokig i alla fall, fast det var ca fyra år sedan.

viewtopic.php?f=17&t=49063&hilit=scan+speak+8542+scan+speak+8542

Roland

[HenrikE]

Finns en del nya intressanta mätningar i ämnet utlagda att verifieras eller falsifieras:-) på http://carlssonkult.se

Tack för tipset! Det har tillkommit en hel del sen förra gången jag kikade på den sidan. En uppdatering som inspirerats av den här tråden kanske?
Tonkurvan som visas där är visserligen mätt under andra förutsättningar, men 3kHz-svackan blev ändå väldigt lik den som kom fram i min 1-metersmätning. Det verkar alltså inte vara något konstigt med mitt par, utan det är helt enkelt så att LE2:ans filter är en märklig skapelse. Men lyckligtvis inte märkligare än att det går att på ordning på det med en enkel omkoppling av diskanterna.

Jag kör för övrigt fortfarande med fasvända diskanter och är helt nöjd med det. Och nu är de inte lånade längre utan nu är de mina

[petersteindl]

Finns en del nya intressanta mätningar i ämnet utlagda att verifieras eller falsifieras:-) på http://carlssonkult.se

Tack för tipset! Det har tillkommit en hel del sen förra gången jag kikade på den sidan. En uppdatering som inspirerats av den här tråden kanske?
Tonkurvan som visas där är visserligen mätt under andra förutsättningar, men 3kHz-svackan blev ändå väldigt lik den som kom fram i min 1-metersmätning. Det verkar alltså inte vara något konstigt med mitt par, utan det är helt enkelt så att LE2:ans filter är en märklig skapelse. Men lyckligtvis inte märkligare än att det går att på ordning på det med en enkel omkoppling av diskanterna.

Jag kör för övrigt fortfarande med fasvända diskanter och är helt nöjd med det. Och nu är de inte lånade längre utan nu är de mina

Grattis, uniper. Gott att veta att det blev bra.

Med vänlig hälsning
Peter

[schmutziger]

Ja jättekul att grafpro smygläser här fortfarande och gör mätningar på alla versionerna! Det enda som är synd är att denna tråden kom några år för sent. Nu får vi aldrig reda på hur naq tänkte. Men lite har han ju delgicit oss om tankarna med le2. Såsom hårdare filtrering av 8545 för att slippa uppbrytningarna när man spelar på lite. Sen kanske det är något.med diskanten som han tänkte man kunde mildra? Oxh en svacka vid 3khz är väl inte den vörsta av.kompromisser antagligen? Det låter väldigt trevligt om dem iaf!

[Johan_Lindroos]

Ja jättekul att grafpro smygläser här fortfarande och gör mätningar på alla versionerna! Det enda som är synd är att denna tråden kom några år för sent. Nu får vi aldrig reda på hur naq tänkte. Men lite har han ju delgicit oss om tankarna med le2. Såsom hårdare filtrering av 8545 för att slippa uppbrytningarna när man spelar på lite. Sen kanske det är något.med diskanten som han tänkte man kunde mildra? Och en svacka vid 3khz är väl inte den vörsta av.kompromisser antagligen? Det låter väldigt trevligt om dem iaf!

Kanske finns det en hel del info om hur Naqref tänkte. Jag testade nämligen Larsen 4 för Musik och Ljudteknik. Det var rätt så infekterat och jag lade det därför det allra mesta i mitt mentala runda arkiv. De hade en liknande dipp kring 3(?) kHz. Vi jämförde även Larsen 4 med Carlsson OA50.2 som var cirka 20 år äldre och där föredrog vi OA50.2, vilket vi då skrev om. Detta uppskattades tydligen inte av Naqref och inte heller att IÖ hade tryck på startknappen på mätapparaturen vilket skapade nästan ändlösa diskussioner. Naqrefs svar på detta publicerades i MoLt och det förekom även långa diskussioner här på forumet. Jag ville då inte tjafsa offentligt på forum med honom för jag kände till hans hälsotillstånd. Däremot gjorde det att jag under flera år tappade lusten att recensera ljudprylar. Jag tycker att apparater är bara döda ting och de ska man kunna skriva om precis så man tycker, dessutom var det belagt med mätningar och så vidare. Men Naqref var ju förstås fri att tycka annorlunda. Men jag tycker att pressfriheten är en mycket viktig princip. Paa kan säkert leta upp dessa Larsen4-trådar. Jag är så dålig på sådant.

[paa]

Kommentarerna till den gamla MoLT-testen ligger här:
viewtopic.php?p=1425325

[lennartj]

Jag hade ju tänkt bidra med lite verkstad och inte bara snack i den här tråden och till slut kom jag till skott.
Som jag uppfattat det utvecklade Stig bara OA52.2 och var aldrig involverad eller godkände OA51.2 som Larsen & co tog fram själva. Därför tycker jag att det kan vara intressant att sträcka jämförelserna till Stigs sista.
Mina OA52.LE-högtalare hade varit Svalander-moddade i ett tidigare liv så de var praktiskt nog försedda med
dubbla par terminaler så det var relativt enkelt att ansluta bas- och diskantelementen direkt till varsitt
terminalpar, lyfta ur LE-filtren och förse deras kablar med banankontakter i stället för flatstiftshylsor.
Därmed blev det bland annat oerhört enkelt att skifta fas på diskanten och jämföra.
Tidigare mätningar finns här http://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=848971#p848971
men den här gången körde jag utan subwoofersystemet och startade mätningarna från 200 Hz.

Mikrofonen var placerad på axeln från diskantelementet till mitt högra öra i sweetspot, men på 1 m avstånd.
Först mätte jag mina referenser (OA52.2-föregångare) från 1994 som finns beskrivna här
http://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=1045320#p1045320
Jag mätte den högra och bar ut den i köket och ställde sedan OA52.LE på exakt samma plats,
sparade den första mätningen med turkos färg, anslöt LE-filtret och mätte igen

LE-filtret verkar sänka känsligheten med minst 2 dB! Så skiftade jag fas och mätte igen

som andra redan konstaterat blev frekvensgången imponerande mycket rakare än med det rekommenderade
fasläget! Dessutom plockade jag ihop en första ansats till filter mer i Stigs anda med 0,39 mH seriedrossel
till basen, 3,8uF hopplockade kondensatorer i serie med diskanten och 0,68mH parallellt.
Såhär såg det ut


Det hade talats om att det nya diskantelementet skulle ha betydligt högre känslighet än de tidigare, men
det börjar inte sticka ut förrän över 7 kHz, men jag (som är 60+) upplever inte det som störande utan
nästan positivt. Nu ska det lyssnas flera veckor på de olika varianterna.

[petersteindl]

Är det samma basar i dem båda?

Mvh
Peter

[lennartj]

Är det samma basar i dem båda?

Mvh
Peter

Tack för frågan, jag har uppenbarligen gjort en blunder och har ett triggerfel i den första (turkosa) mätningen på mina OA52.2
Svaret på din fråga är ja. Det sitter 8545 i båda och de mätte väldigt lika 2009 då det ena paret spelats flitigt under 15 år och det andra ca 15 timmar.
Granskar man i synnerhet den sista mätningen känner man lätt igen form och storlek på de tre blå topparna från 300 Hz i de tre turkosa från 400 Hz och att diskantfallet är misstänkt litet vid 20 kHz....
Morgondagen är egentligen vikt åt annat, men det borde inte ta lång stund att mäta om i morgon medan allt som behövs fortfarande är lätt tillgängligt och jag är pigg och observant.

[galder]

En undran. Vad är vitsen med att mäta off axis i en rikting? Då Stigs .2 också uppvisar en svacka på upp till ett par dB ungefär i området 2-5kHz, vid "LTAS"-mätning. Se Carlssonkult.
Mät med "LTAS" istället. Det borde vara bättre att se hur de mäter då?

[lennartj]

En undran. Vad är vitsen med att mäta off axis i en rikting? Då Stigs .2 också uppvisar en svacka på upp till ett par dB ungefär i området 2-5kHz, vid "LTAS"-mätning. Se Carlssonkult.
Mät med "LTAS" istället. Det borde vara bättre att se hur de mäter då?

Av den enkla anledningen att det är från exakt den vinkeln jag lyssnar på direktljudet.
Dessutom saknar mina OA52.2-föregångare den svacka du nämner.
Se min mätning från 2009 i mitt tidigare inlägg i den här tråden
http://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=1820261#p1820261
Jag håller mig fortfarande till Tombstone för att bibehålla jämförbarheten med mina gamla mätningar.

[galder]

Så du lyssnar enbart till direktljudet?
Mät med "LTAS" så kanske även dina .2 svackar?

[lennartj]

Så du lyssnar enbart till direktljudet?
Mät med "LTAS" så kanske även dina .2 svackar?

Det har jag inte sagt, jag svarade på varför jag mäter i den riktning jag gör.
Jag har för närvarande inte tid att sätta mig in i en för mig ny mätmetod.
Mina OA52.2 har ingen hörbar svacka i området du nämner, så skulle en sådan dyka upp vid "LTAS"-mätning är det ett mät- eller metodfel.
Vad menar du med Stigs .2 ?
Såvitt jag vet existerar de inte mer, enligt hörsägen har någon på SSC saboterat dem genom att degradera dem till .3 i sammanhanget kan det vara värt att påpeka att mina OA52 avviker från de som producerades från 1996 på ett antal punkter som redovisas här
http://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=1045320#p1045320
men att praktiskt taget alla som hört dem (och det är många) har konstaterat att just dessa är de mest välljudande OA52 de har hört.

[lennartj]

Jag ser i efterhand att mitt förra inlägg/svar kan ge ett vresigt intryck.
Det var inte min mening, jag skyller på morgontrötthet.
På tal om min mikrofonplacering var det den Sig rekommenderade då det begav sig, men på den tiden (1994) hade jag ingen mätutrustning.

[IngOehman]

En undran. Vad är vitsen med att mäta off axis i en rikting? Då Stigs .2 också uppvisar en svacka på upp till ett par dB ungefär i området 2-5kHz, vid "LTAS"-mätning. Se Carlssonkult.
Mät med "LTAS" istället. Det borde vara bättre att se hur de mäter då?

Stig mätte på det sätt som han ansåg bäst representerade högtalarna, och han kallade det för totalljudsmätning.

Jag delar Stigs uppfattning att det är en relevant mätmetod för hans högtalare. Och med den metoden, hos Stig, så saknas den svacka du talar om. Jag har mätt både OA-52 och OA-52.2 hos Stig flera gånger tillsammans med honom. Det mättes en del eftersom bestämningen av speciellt en av delningsfilterkomponenterna tog sin lilla tid. När jag mäter på den färdiga OA-52.2 ser jag heller ingen 3kHz-svacka. Att den saknas även hos Lennart gör om något att jag får förtroende för Lennarts mätningar. De stora skillnaderna i registret 200 - 1500 Hz får han dock gärna förklara.

Blev lite ledsen dock över det Lennart skrev om 52.3. Hörsägen, sabotera, degradera... Vad betyder det att sen säger att man inte menade det?


Vh, iö

[petersteindl]

En undran. Vad är vitsen med att mäta off axis i en rikting? Då Stigs .2 också uppvisar en svacka på upp till ett par dB ungefär i området 2-5kHz, vid "LTAS"-mätning. Se Carlssonkult.
Mät med "LTAS" istället. Det borde vara bättre att se hur de mäter då?

Man mäter direktljudets tonkurva. Då direktljudets vinkel sammanfaller med on-axis så skriver man ut det senare. On-axis är egentligen ointressant. Det är direktljudet som är det intressanta. Därefter kan man mäta i lite olika definierade vinklar som man anser spelar roll för det man hör och man kan även mäta med en slags integrerande mätmetod. Stig Carlsson definierade lyssningsvinkel och mätte direktljudets tonkurva. Han mätte även totalljudet. Det var denna kurva han fäste störst vikt till.

Mvh
Peter

[galder]

Det är ok Lennartj. Då även mitt inlägg kan uppfattas som lite provokativt.
Tycker att du ändå skall förhålla dig lite ödmjuk i frågan om mätmetod. Stig använde sig av något liknande "LTAS", när han roterade micken väl? I vilket fall så säger en mätning i en riktning, långt ifrån hela sanningen. Du kan ju t.ex. läsa vad Peter skrivit i frågan. Saknar tyvärr länkar till det. Om du avser att fortsätta mäta i riktningen du har gjort, vill jag föreslå att du använder REW istället, vilket medger användande av kalibreringsfiler, så det blir lite trovärdigare.
Sedan att mäta "LTAS" är mycket enkelt med användande av Svantes Tone/Rtsect. "Bara" att välja Ltas/rec i rtsect och starta ljudet från Tone. Sedan viftar du bara i en stor 3D kub, tills det har stabiliserat sig. Dessvärre så medger inte heller LTAS kalibrering. Själv har jag plottat ett par hundra punkter i uppmätt kurva för att extrahera datat frekvens/nivå, i syfte att korrigera detta mot kalibreringsfilernas dito i MS Excel.

[HenrikE]

Det hade talats om att det nya diskantelementet skulle ha betydligt högre känslighet än de tidigare, men
det börjar inte sticka ut förrän över 7 kHz, men jag (som är 60+) upplever inte det som störande utan
nästan positivt. Nu ska det lyssnas flera veckor på de olika varianterna.

Jättekul att se dina mätningar! Diskant-tricket ser ju ut att funka fint på 52.LE också. Ser fram emot att läsa vad du tycker när du har hunnit lyssna ett tag i lugn och ro.
Har du tid och lust hade det varit kul att se mätningar i några fler riktningar så som Peter föreslog.

[lennartj]

Blev lite ledsen dock över det Lennart skrev om 52.3. Hörsägen, sabotera, degradera...
Vad betyder det att sen säger att man inte menade det?
Vh, iö

Jag är mycket ledsen över att kontentan av Stigs livsverk gått förlorat.
Hörsägen eller ej, vi kan väl ändå konstatera att de högtalare Stig använt fram till sin bortgång inte längre existerar i det skick de var då. Därmed saknas "facit" och möjlighet att verifiera om Larsens nyproducerade, någon annans uppgradering till .2 eller mina är närmast Stigs.
Även om intentionen med att modifiera till .3 var att åstadkomma det absolut bästa OA52-paret var det svårförlåtligt dumt att offra Stigs personliga OA52 för ändamålet. Vilket annat OA52-par som helst hade varit ok att använda.

[lennartj]

Det är ok Lennartj. Då även mitt inlägg kan uppfattas som lite provokativt.
Tycker att du ändå skall förhålla dig lite ödmjuk i frågan om mätmetod. Stig använde sig av något liknande "LTAS", när han roterade micken väl? I vilket fall så säger en mätning i en riktning, långt ifrån hela sanningen. Du kan ju t.ex. läsa vad Peter skrivit i frågan. Saknar tyvärr länkar till det. Om du avser att fortsätta mäta i riktningen du har gjort, vill jag föreslå att du använder REW istället, vilket medger användande av kalibreringsfiler, så det blir lite trovärdigare.
Sedan att mäta "LTAS" är mycket enkelt med användande av Svantes Tone/Rtsect. "Bara" att välja Ltas/rec i rtsect och starta ljudet från Tone. Sedan viftar du bara i en stor 3D kub, tills det har stabiliserat sig. Dessvärre så medger inte heller LTAS kalibrering. Själv har jag plottat ett par hundra punkter i uppmätt kurva för att extrahera datat frekvens/nivå, i syfte att korrigera detta mot kalibreringsfilernas dito i MS Excel.

Jag utesluter inte att jag kanske kommer att lära mig att använda "LTAS"-metoden i framtiden, men för närvarande har jag viktigare saker att göra (bokslut) och får jag en stund över lyssnar jag hellre på väl återgiven musik än mäter.

[IngOehman]

Blev lite ledsen dock över det Lennart skrev om 52.3. Hörsägen, sabotera, degradera...
Vad betyder det att sen säger att man inte menade det?
Vh, iö

Jag är mycket ledsen över att kontentan av Stigs livsverk gått förlorat.
Hörsägen eller ej, vi kan väl ändå konstatera att de högtalare Stig använt fram till sin bortgång inte längre existerar i det skick de var då.

Kan vi?

Du verkar veta mera om den saken än jag. I vilket skick är de menar du?

Därmed saknas "facit" och möjlighet att verifiera om Larsens nyproducerade, någon annans uppgradering till .2 eller mina är närmast Stigs.
Även om intentionen med att modifiera till .3 var att åstadkomma det absolut bästa OA52-paret var det svårförlåtligt dumt att offra Stigs personliga OA52 för ändamålet. Vilket annat OA52-par som helst hade varit ok att använda.

Njae...

Den där beskrivningen är väldigt vilseledande, men jag tror det beror på att du själv blivit felinformerad så du är förlåten, även utan att du skall behöva be om ursäkt för något. Ingenting har "offrats" som du skriver.


Såhär är det:

1. Det par som Stig spelade på de sista åren var inte hans eget, och det gick tillbaka till ägaren efter Stigs död - nota bene; efter att SSC (eller rättare sagt det som senare skulle bli SSC) noggrant hade dokumenterat högtalarna, både med avseende på vad de innehöll och med avseende på deras mätprestanda.

De mättes av både undertecknad* och av Ingemar Ohlsson. De som känner mig vet att mitt ordningssinne inte är det bäst utvecklade så om någon skulle be mig att hitta tonkurvorna ifråga så skulle det nog ta sin tid, men Ingemar Ohlssons mätningar skall vara i säkert förvar.

2. Stig var aldrig riktigt nöjd med hur OA-52.2 presterade. Inte heller missnöjd, men det var ett work in progress, vilket är skälet till att han inte uppgraderade sitt egna par (han hade två så "inga av sina egna par" skall det kanske heta) till 52.2. Hans egna par var alltså orginal OA-52 respektive ett inte fullt bestyckat par om jag minns rätt.

Sammanfattningsvis: Det du begär är det omöjliga. Det tog en ansenlig tid från Stigs bortgång tills SSC fick bildas, och vid det laget var högtalarna för länge sedan tillbaka till sin ägare.

- - -

Sen är så vitt jag vet det par som står hos SSC Stigs ena par (jag behöver kolla detta med SSC om jag skall behöva ge ed på att det är så, men det är vad jag minns att det berättats för mig). Det andra tror jag att SSC sålde.


Vh, iö

- - - - -

*Mitt syfte med att göra mätningar vid tillfället var heller inte att de skulle användas för dokumentation av paret.

Jag skulle för det syftet ha velat ta dem till en helt repeterbar miljö (ekofri miljö, perfekt tvåytsreflexmiljö, perfekt efterklangsrum...), så det jag ägnade mätningarna mest åt var att visa andra närvarande några av de påverkanseffekter som jag och Stig hade arbetat med, t ex hur tonkurvan kan förbättras som funktion av en golvfälla, hur tonkurvan INTE påverkas av en manipulation (som jag kan avslöja någon gång i framtiden) som ger KLART hörbara förbättringar...

Med det sagt menar jag inte att inte mätningar på plats i Stigs rum, såsom han lyssnare på högtalarna, är av värde. Det är av STORT värde, och det var ju därför vi gjorde dem.

Men det är inte av så stort värde för det som du Lennart verkar vilja ha dem till - att få en referens att kunna jämföra framtida mätningar med. Stigs lyssningsrum är ju inte tillgängligt för några framtida mätningar. Det viktiga är därför att högtalarna dokumenterats i form av sina beståndsdelar. Och det har ju gjorts det också.

[HenrikE]

Risk för lite OT men jag har satsat på uppgradering av utseendet av mina 51:or.
Så här ser de ut nu:

o51_målade_omont.jpg (151.15 KiB) Visad 9456 gånger

Och monterade:

o51_målade.jpg (165.1 KiB) Visad 9456 gånger

Det är Telak i Staffanstorp som har lackerat. Det blev riktigt bra och till en rimlig peng, rekommenderas!

[lennartj]

Att det högtalarpar Stig utvecklade .2 på inte var hans eget var obekant för mig men med tanke på att SSC såvitt jag förstår inte haft kapital nog att köpa loss dem från ägaren, stod det ju honom fritt att göra som han ville med dem, t.ex. modda vidare till .3
Har jag fel så att de faktiskt är orörda, eller att de hanterats så försiktigt att allt dämpmaterial fortfarande är placerat exakt som Stig ville ha det trots eventuell(a) modifiering(ar) kanske det finns hopp ändå?
Är den ursprunglige ägaren fortfarande i livet?
Eller blev de så noggrant dokumenterade att man kan återskapa ett par som låter och mäter precis som de var, om någon hittar dokumentationen?

Som du säger, vissa förändringar som ger hörbara förbättringar av återgivningen, syns inte på (gängse) mätningar.
Dessutom hade jag väldigt gärna velat se hur han lagt sin dämpfilt, men det finns kanske fotografier?
Det hade också varit mycket intressant att jämföra tjocklek och täthet på hans filt med min, men det finns kanske någon spillbit kvar på SSC, jag har så det räcker till en, men inte två högtalare kvar av min.

Jag har paus nu och avnjuter Anders Bondeman spelande Cesar Francks koral nr.1 i Jakobs kyrka inspelad av Bertil Alving, faktiskt på en OA52.2-föregångare och en .LE med mitt filter. De är inte så olika, men som väntat är ljudbilden inte helt stabil.

[lennartj]

@uniper:
Hur såg de ut innan, var de fanerade eller lackade från början?
Du verkar ha fått fin glans i lacken, man ser strömbrytaren reflekteras på din andra bild.
Så blank är inte vitlacken på de golvstående modellerna, OA50 och OA52.
Faktum är att jag kunde efterlikna originallacken på mina subwoofrar med filtroller:

fast det blev lite tjockt uppe i hörnet. Sådant händer förstås inte hos en professionell sprutmålare.

[HenrikE]

@uniper:
Hur såg de ut innan, var de fanerade eller lackade från början?

Inget av det, bara rå mdf.

[petersteindl]

Att det högtalarpar Stig utvecklade .2 på inte var hans eget var obekant för mig men med tanke på att SSC såvitt jag förstår inte haft kapital nog att köpa loss dem från ägaren, stod det ju honom fritt att göra som han ville med dem, t.ex. modda vidare till .3
Har jag fel så att de faktiskt är orörda, eller att de hanterats så försiktigt att allt dämpmaterial fortfarande är placerat exakt som Stig ville ha det trots eventuell(a) modifiering(ar) kanske det finns hopp ändå?
Är den ursprunglige ägaren fortfarande i livet?
Eller blev de så noggrant dokumenterade att man kan återskapa ett par som låter och mäter precis som de var, om någon hittar dokumentationen?

Som du säger, vissa förändringar som ger hörbara förbättringar av återgivningen, syns inte på (gängse) mätningar.
Dessutom hade jag väldigt gärna velat se hur han lagt sin dämpfilt, men det finns kanske fotografier?
Det hade också varit mycket intressant att jämföra tjocklek och täthet på hans filt med min, men det finns kanske någon spillbit kvar på SSC, jag har så det räcker till en, men inte två högtalare kvar av min.

Jag har paus nu och avnjuter Anders Bondeman spelande Cesar Francks koral nr.1 i Jakobs kyrka inspelad av Bertil Alving, faktiskt på en OA52.2-föregångare och en .LE med mitt filter. De är inte så olika, men som väntat är ljudbilden inte helt stabil.

Stig Carlsson hade ett par OA-52 som han spelade på. Det var hans original OA-52 som var Stigs referens från 1984. Detta par moddades av Stig under årens lopp. För varje modd ringde Stig och ville att jag skulle komma och lyssna. Det blev kabelbyte, filtbyte, byte av kondensatorer, byte av drosslar, delningsfilter placerade utanför lådan, nya anslutningskontakter, osv. Det blev sedermera också ny diskant och ny bas och rundad kring utloppet på basreflexporten på utsidan av lådan. Nu är vi inne på OA-52.2 och 1996. John Larsen hade gjort en ny serie lådor och bytt anslutningskontakter så att bas och diskant kunde anslutas separat d v s en högtalarterminal med dubbla anslutningar.

OA-52 hade under årens lopp genomgått en liten metamorfos. På 80-talet jobbade en säljare hos Wilhelm Lilliehöök som heter Per Ruthström. Kallades Pelle. Han var trogen Carlssonfantast och blev sedermera butikschef i Willes Direkt butik. Då Stig och Jon Larsen 1995/96 ingick nytt avtal så hjälpte Pelle till med att besöka handlare i Stockholm och även runt om i Sverige. Av den första serietillverkade OA-52.2 fick Pelle Ruthström upp ett par som han köpte av Jon Larsen.

Så, nu har jag grundat lite historia runt omkring. Jon Larsen skulle dema OA-52.2 för handlare och det beslutades att det skulle ske hemma hos Stig Carlsson. Men Stigs egna exemplar av OA-52.2 hade ju delningsfiltren utanpå och var med fel kontaktdon och var inte representativa för de OA-52.2 som skulle tillverkas och säljas och levereras till handlarna. Så man beslutade att det skulle demas på ett fabriksbyggt par OA-52.2. Stig var inte så glad åt detta eftersom han kände sig hemma med det par han ju under längre tid spelat in. Stig ringde om det och vi samtalade och jag tyckte att de kunde lämna över Pelle Ruthströms par som Stig kunde lyssna på någon vecka innan demot för handlare.

Sagt och gjort, Stig fick prova Pelles OA-52 och Stig ringde ganska snart och var mäkta förvånad eftersom han redan vid första lyssning föredrog Pelles exemplar framför sitt eget referenspar. Stig skrattade på sitt sätt i telefon. Det var kort och på gränsen till ett konstaterande. Svårt att beskriva i ord

Demot blev av och allt var frid och fröjd men Stig ringde och frågade hur han skulle bete sig. Ja, vad är det som inte är bra, frågade jag. Jag måste väl lämna tillbaka högtalarna sa Stig lite uppgivet. Jaha, måste Pelle ha högtalarna på en gång frågade jag. Har Pelle eller Jon sagt något? Nej de hade de inte. Ok, ring Pelle eller Jon och fråga om Pelle behöver ha högtalarna på en gång var mitt förslag. Stig ringde och Pelle behövde inte högtalarna på en gång. De skulle enbart bli kvar i kartongerna som flyttgods eftersom Pelle var i flyttagen. Det skulle vara ungefär några månader. Ok, så då löste sig detta. Stig var åter glad. Stig gillade dessa OA-52.2 jättemycket. Jag föreslog för Stig att Per kunde ta ett nytt fabrikstillverkat par så kunde Stig göra upp med Jon angående det par han lånat. Jag tror Stig ringde Per igen efter någon månad men det var ingen ko på isen, Stig kunde låna högtalarna ett tag till och det passade Stig. På så sett hade Stig för stunden ingen utgift för högtalare. Så fortsatte det till den dag Stig gick bort 1997. Jag skötte bouppteckningen i dödsboet och jag visste att det var Pelle Ruthströms OA-52.2 så han kontaktades och fick sina högtalare.

Efter Stigs bortgång och innan högtalarna lämnades tillbaka så gjorde Bertil Alving en del mätningar hos Stig som jag har fotografier på. De finns upplagda på faktiskt.

Jag tror Pelle har kvar detta fina par OA-52.2 än idag. Stigs gamla referenspar var inte intakta vid Stigs bortgång. Jag ville att de skulle sättas ihop och vara kvar i Stiftelsen. De sattes sedermera ihop och såldes till någon i Kristianstad om jag minns rätt. AVR7000 kan nog den historien och även OlA-68.

Med tanke på detta så finns faktiskt det sista referensparet OA-52.2 som Stig var helt nöjd med fortfarande intakt hos Pelle. Hmm, jag kanske ringer honom och bjuder tusen spänn Fast jag tror inte de är till salu. Han är den person som kan känna sig mest nöjd av alla Carlssonägare. Det är honom förunnat.

Så, hoppas att jag kunnat skingra dimman lite.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

Här är bilder från det tillfälle då vi ville få en mätdokumentation över Stigs lyssning under sin sista tid.









Med vänlig hälsning
Peter

[IngOehman]

Att det högtalarpar Stig utvecklade .2 på inte var hans eget var obekant för mig men med tanke på att SSC såvitt jag förstår inte haft kapital nog att köpa loss dem från ägaren...

Igen verkar du veta mycket mera om detta än jag.

Menar du att ägaren skulle ha velat ha mer än en halv miljon för högtalare? Jag förstår inte din kommentar.

Högtalarna togs tillbaka långt innan något SSC ens fanns. Jag vet inte vem ägaren var. Kanske advokatfirman vet det, även om jag är tveksam då det gått snart 20 år sedan Stig gick bort.

Jag vet bara att SSC inte fick med dem då de efter bildandet av SSC tog hand om kvarlåtenskapen. De fanns inte. Och förklaringen var att personen som ägde dem fått dem tillbaka.

Minst två andra par fanns dock. Ett som jag sett i Stigs källare, det var typ obestyckat, och ett spelbart par. Kanske fanns det ett till, jag minns inte. Men alltså inte det par som Stig själv hade spelat på sista åren, som vi (några av oss som senare bildade SSC) mätte på och dokumenterade så noga vi kunde, strax efter Stigs bortgång.

Jag minns inte säkert, men jag tror inte att jag (men kanske andra?) visste att högtalarna skulle försvinna då, när vi mätte. Däremot visste vi att en eventuell framtida SSC inte skulle få ta över Stigs lokaler. Så min huvudsakliga orsak till att dokumentera, eller rättare sagt vara där och mäta, var att dokumentera rummet och att visa resultatet av några av de experiment som jag och Stig hade lekt med under det sista året av Stigs liv.

Vi spelade även ett fonogram minns jag, som var lite spännande för att det kunde säga något om vilka intervall av tidiga reflexer som Stig ansåg vara optimalt. Det spännande med fonogrammet är att Stig yttrade sig väldigt entusiastiskt om det, i tron att det var ett riktigt rum som hördes, men det var det inte, vilket han blev varse någon halv minut senare då reverbet plötsligt kopplades bort...

Han blev superpaff, och började skatta.

Prestige var inte hans grej. Han hade gärna fel om det betydde att han kunde lära sig något från det.

Och det gick att revers-engineera reverbet...

...stod det ju honom fritt att göra som han ville med dem, t.ex. modda vidare till .3

Okej.

Har jag fel så att de faktiskt är orörda, eller att de hanterats så försiktigt att allt dämpmaterial fortfarande är placerat exakt som Stig ville ha det trots eventuell(a) modifiering(ar) kanske det finns hopp ändå?

Jag vet hur det låg, och jag vet att det även dokumenterades innan högtalarna försvann. Och jag vet vilken filt det var, samt att den inte lär gå att få tag på längre.

Vet även att huvuddelen (kanske rent av alla?) högtalare som uppgraderades till .2 under Stigs livstid fick en annan filt än den som Stig föredrog, eftersom den av Stig föredragna filten helt enkelt inte fanns att få tag på längre.

Om jag minns rätt så användes då en tunnare filt som veks en extra gång, men jag kan minnas fel, och det är även någonting som jag inte sett själv, bara hört talas om.

Men som sagt - hur Stigs egna högtalare var utförda vet jag. Med den riktiga filten.

Är den ursprunglige ägaren fortfarande i livet?

Ingen aning.

Eller blev de så noggrant dokumenterade att man kan återskapa ett par som låter och mäter precis som de var, om någon hittar dokumentationen?

Det behövs ingen dokumentation. Jag vet hur allt var, vi skruvade ju med Stigs högtalare ständigt och jämnt.

Men som sagt - det var ett work in progress.

Hur de var när Stig dog vet jag, men jag vet också att han inte var nöjd med dem. Framförallt inte med diskanten. Det högsta registret av den närmare bestämt.

Som du säger, vissa förändringar som ger hörbara förbättringar av återgivningen, syns inte på (gängse) mätningar.

Ja, så skrev jag. Men det jag menade var effekterna av några experiment som egentligen ligger utanför vad som är en normal OA-52.

Vill för övrigt ännu en gång försvara dina mätningar. Visst i tråden verkar tro att de bara visar direktljud, men så är det ju inte alls. Jag känner ditt rum tillräckligt väl för att våga påstå att det du mäter är väldigt likt en totalljudskurva. De ljud som når din mätmikrofon är till stor del ljud som kommer från rummet.

Det är nog bra att veta att hela den rotation som Stigs mikrofon gjorde, var i ett rätt så snävt vinkelområde i förhållande till huvudstrålningsriktningen från högtalarna.

Syftet med att rotera mikrofonen är ju inte att mäta högtalarna i olika strålningsriktningar, utan att mäta rummet från olika punkter. Det gör att resonanser och kamfiltereffetker till följd av stående vågor mot framförallt golv och väggen bakom lyssnarna skall suddas ut. Det har INTE med direktljudet att göra.

Dessutom hade jag väldigt gärna velat se hur han lagt sin dämpfilt, men det finns kanske fotografier?

Det gör det, men jag vet inte var. Jag minns dock.

Det hade också varit mycket intressant att jämföra tjocklek och täthet på hans filt med min, men det finns kanske någon spillbit kvar på SSC, jag har så det räcker till en, men inte två högtalare kvar av min.

Jag vet inte om SSC har någon filt. Men jag har. En hel del till och med. Vet inte om den är till salu dock.

Har ju förhoppningen att SSC skall hitta någon som vill starta en riktig produktion av OA-52 i en rimlig framtid, och då ser jag hellre att filten används där. Tills den tar slut i varje fall. Det kan bli en "lyxserie". Sen får en ny lösning förstås tas fram, men jag tycker det vore kul om den riktiga filten kom till användning på det viset. Jag vill inte ens ha betalt för den trots att den var väldigt dyr. Jag skänker den om en produktion av OA-52 startas.

Den "riktiga" filten är rätt så tjock, jag har ingen gripbar just nu, men jag tror den är typ 10 mm tjock.

Jag har paus nu och avnjuter Anders Bondeman spelande Cesar Francks koral nr.1 i Jakobs kyrka inspelad av Bertil Alving, faktiskt på en OA52.2-föregångare och en .LE med mitt filter. De är inte så olika, men som väntat är ljudbilden inte helt stabil.

Varför väntat?

Hos mig är det så stabil som man kan begära.


Vh, iö

[lennartj]

Vad roligt att John (inte Jon, han hette väl Idenstam-Almqvist och låg bakom Pop-boxen ett par decennier tidigare) Larsen fick till produktionversionen av OA52.2 så bra att Stig föredrog dem framför prototyperna han själv jobbat med.
Då ska jag omedelbart sluta gnälla över att de såldes.
Vet du om kopparfoliedrosslarna var standard i produktionsversionen eller om de var en option, som "lyx"-filtret till uppgraderingssatserna?
Har jag fattat rätt att riktiga "nyproducerade" (alltså efter 1996) OA52.2 känns igen på terminaler av den här typen?

Produktionsvolymen för dessa var väl ganska blygsam, i bästa fall något hundratal per år?
Erbjöd John inte nyproducerade OA51.2 också?
OA50.2 vill jag minnas var mycket lyckade och prisvärda och de borde ha kunnat säljas i stor mängd, men så blev det väl inte?

[lennartj]

Jag har paus nu och avnjuter Anders Bondeman spelande Cesar Francks koral nr.1 i Jakobs kyrka inspelad av Bertil Alving, faktiskt på en OA52.2-föregångare och en .LE med mitt filter. De är inte så olika, men som väntat är ljudbilden inte helt stabil.

Varför väntat?

Hos mig är det så stabil som man kan begära.
Vh, iö

Av den enkla anledningen att vänster och höger högtalare var lite olika just då, till vänster stod en .2-föregångare, alltså med Vifa-diskanten och till höger en .LE med D2608-diskant och min första ansats till enklare filter som mätte så här

dessutom råkade jag ha lite felkopplat sedan mätningen så båda högtalarna spelade vänster kanal (mono).
Jag har en massa bråte stående i rummet som jag inte hinner eller orkar att sortera ut för närvarande.
Det verkar finnas något som resonerar och suger energi nära 500 Hz, 1 kHz och 2 kHz