AB-test av DA-omvandlare, Filer att ladda ned!

[Bill50x]

Vilket beror på stegets TILLKORTAKOMMANDE, nämligen bristande linjäritet, vilket medför kraftig intermodulationsdistosion.
Sådana apparater vill jag påstå har väldigt lite eller ingenting alls att göra i en hifi-anläggning - jag ber att få påminna om definitionen av "hifi".

Och jag vill påminna om uttrycket tillkortakommande. Just eftersom alla apparater har sådana, inom olika områden. Och frågan är vilka sådana man kan fördra. Gillar man enbart lågmäld körmusik kanske en 3,5W "enpetare" är det absolut bästa?

/ B

[Morello]

Man väljer sannolikt, ehuru möjlitvis utan vetskap, en sådan apparat av den enkla anledning att man föredrar att spisa körmusiken med de artefakter som en typisk enpetare tillför. Vi pratar om artefakter långt över hörtröskeln för de flesta enpetare utan återkoppling.

Du har varit med tillräckligt länge för att känna till dessa mycket enkla samband.

[sprudel]

Vem försöker övertyga vem? Tror ni att ni har framgång?

[Bill50x]

Vem försöker övertyga vem? Tror ni att ni har framgång?

Hehe, nä. Men det är kul att tjöta lite

/ B

[Almen]

Ja, det där har vi ju redan visat vid en F/E-lyssning som sprudel var med på. Så det är en icke-fråga.

[sprudel]

Ja, det där har vi ju redan visat vid en F/E-lyssning som sprudel var med på. Så det är en icke-fråga.

Men mest kom apparaten till korta när jag lånade den hem till mig, eller släkting till prylen var det kanske.

[Bill50x]

Ja, det där har vi ju redan visat vid en F/E-lyssning som sprudel var med på. Så det är en icke-fråga.

Men mest kom apparaten till korta när jag lånade den hem till mig, eller släkting till prylen var det kanske.

Apparater med stora dyra rör (typ 300B) kan låta fantastiskt när man lyssnar på ett ensamt (akustiskt) instrument. Men de kollapsar ofta totalt när man spelar mer komplex musik. Tyvärr får man väl säga, hade gärna haft den återgivningen när det spelas Gavin Bryars - Jesus Blood Never Failed Me Yet.
https://open.spotify.com/track/10ugq08U8kOUbsf6v2YEnU

/ B

[Morello]

Bill, har du förstått varför det blir så?
Alltså, varför linjäritetsproblem blir mer påtagliga ju komplexare signalen blir.

[Bill50x]

Bill, har du förstått varför det blir så?
Alltså, varför linjäritetsproblem blir mer påtagliga ju komplexare signalen blir.

Nä, jag är ju inte tekniker. För mig behöver man berätta för att jag ska förstå.

Berätta!

/ B

PS Men när jag väl förstått så är jag en djävul på att förklara!

[Max_Headroom]

Bill, har du förstått varför det blir så?
Alltså, varför linjäritetsproblem blir mer påtagliga ju komplexare signalen blir.

Jag har aldrig tänkt så långt, så för oss andra får du gärna hålla en rejäl utläggning. Alltid lär man sig något!

[Svante]

Bill, har du förstått varför det blir så?
Alltså, varför linjäritetsproblem blir mer påtagliga ju komplexare signalen blir.

Ja, det är väl därför som begreppet "mässjazz" finns.

[sprudel]

Bill, har du förstått varför det blir så?
Alltså, varför linjäritetsproblem blir mer påtagliga ju komplexare signalen blir.

Ja, det är väl därför som begreppet "mässjazz" finns.

Vi som inte har så mycket komplex kan ju fortsätta att lyssna på en-petare då, och mässa jazz!

[IngOehman]

Vilket beror på stegets TILLKORTAKOMMANDE, nämligen bristande linjäritet, vilket medför kraftig intermodulationsdistosion.
Sådana apparater vill jag påstå har väldigt lite eller ingenting alls att göra i en hifi-anläggning - jag ber att få påminna om definitionen av "hifi".

Och jag vill påminna om uttrycket tillkortakommande. Just eftersom alla apparater har sådana, inom olika områden.

Fast... den sortens tilkortakommanden som Morello talar om är helt oflummig, han talar om konkreta, faktiska egenskaper som förvränger musiksignalen. Inte om att någon kan tycka att det är tråkigt för att det inte finns en massa förvrängningar.

Att då, som du gör, försöka göra axiom av påståendet att alla apparater har sådana (till den grad att det renderar hörbar påverkan) må vara din övertygelse och tro, men det gör det inte till en sanning. Jag vill till och med gå så långt som till att säga att det är ett falskt påstående.

Den som varit med och F/E-lyssnat några särdeles linjära apparater, t ex i... Göteborgstrakten, har fått möjlighet att lära sig detta.

Och frågan är vilka sådana man kan fördra. Gillar man enbart lågmäld körmusik kanske en 3,5W "enpetare" är det absolut bästa?

/ B

Det kan det absolut vara, men genom att skriva det som en kommentar till det Morello skrev så visar du ju bara att du inte förstått det han talar om.

Förstår du vad jag menar med det? (Jag menar inget illa med det.)

Ingen hindrar dig att gilla det du gillar, oavsett vad det är, men det betyder inte att man kan ta sitt eget gillande som en intäkt för att det man gillar är en objektiv förmåga att troget återge en musiksignal. Man kan TRO att det är så, men att uppleva något som "positivt" är som sådant är inte ett argument för att det beror på en icke-förvrängning av något. Hänger du med på detta?

Din kommentar blir därför Yxskaft om den är avsedd att vara en kommentar till det som Morello skrev.

Sen kan jag ju tycka att Morello är lite intolerant och så, ibland ser det nästan ut som om han försöker moralisera runt musikspelning därhemma, tycker jag, men det är inget bra skäl för att angripa hans argument osakligt. Det är bara ett skäl att inte hålla med honom om hans värderingar, om man har andra än han. Men det gör ju inte det han skriver sakligt fel.


Vh, iö

[IngOehman]

Bill, har du förstått varför det blir så?
Alltså, varför linjäritetsproblem blir mer påtagliga ju komplexare signalen blir.

Jag har aldrig tänkt så långt, så för oss andra får du gärna hålla en rejäl utläggning. Alltid lär man sig något!

Nu är ju inte jag Morello, men det är väldigt enkelt att förklara problemet.

Om man har en transfer-kurva som kröker sig på något vis (andra, tredje ordningen... alltså kvadratisk eller kubisk) så kommer en sinusvåg som speglas i den att skapa en ny sinusvåg som ackompagneras av flera sinusvågor. Om vi för resonemangets skull tänker oss att det finns bara kvadratiska och kubiska termer så kommer den nya signalen (E i en F/E-lyssning) att innehålla ursprungssignalen puls en ton som ligger en oktav upp, plus ytterligare en ton som ligger en kvint ytterligare upp. Alltså två snygga "klangligt berikande" toner. Spelar man glesa saker så är det i huvudsak så man kommer att uppfatta påverkanseffekten - en klangligt rikare och fylligare musik hörs. Varje ton kompletteras med nya harmoniska toner.

Men precis samma olinjäriteter blir ett problem på ett helt annat sätt om man spelar starkare - så att större krökning kommer in. Och när flera (många) toner spelar samtidigt så börjar tonerna att påverka varandra - en lågfrekvens signal får en samtidigt ljudande högfrekventare signal att flytta sig längs transferkurvan med den lägre tonens frekvens... Spelar orkestern t ex 100 Hz samtidigt som 1600 Hz spelas (samma ton men 4 oktaver upp) så kommer ur den distorderande apparaten 'ven 1500 och 1700 Hz att spelas, som inte hamnar på någon musikalisk skala där originaltonen 1600 Hz hör hemma. En halvton upp från 1600 Hz är 1695 Hz, en halvton ned är 1510 Hz. 5 respektive 10 Hz från skalriktiga toner är inte kul. Spelas musik med ännu flera samtidiga toner så blir det än värre.

Nya ICKE harmoniska toner adderas till musiken, som blir allt grötigare ju starkare man spelar och ju flera toner som pågår samtidigt med liknande styrka...

Det finns som regel en nivågräns där "berikningseffekten" får stryk av "förgrumlingseffekten", och var den gränsen går är förstås upp till var och en (som alls kan tänka sig att krydda musiken på dessa vis) att bedöma. Självklart beror gränsen på både musik och olinjäriteternas utseende. Förstärkare av typ oemotkopplade single end-förstärkare verkar vara de vars olinjäriteter kan motioneras starkast per mängd HD, utan att man uppfattar att förgrumlingseffekten tar över.


Vh, iö

[Morello]

Undras hur många gånger detta har förklarats sedan forumets start?

Kanske tid för en "sticky"?

[sprudel]

Filosofiprofessorn, och musikern Alvar, ja, han spelar viola som hobby, kommer in i färgaffären. Han ska måla om sin veranda på sitt 20-tals hus.
-Hej, jag ska måla om verandan, men vad ska man ha för typ av färg?
Expediten som är uppdaterad svarar att han ska ha de nya vattenlösliga oljefärgerna. Alvar tänker tillbaka på sin gamla lärare i kemi, lika löser lika poppar upp i huvudet, hmmm?
-Jag tror att det är linoljefärg från början på verandan, ska man inte fortsätta med det? Jag tycker också att linoljan ger en vacker yta, den reflekterar ljuset på ett sätt som tilltalar mig och passar huset.
Expediten, färgexperten: Alltså, det är så mycket föroreningar i luften idag, och linoljefärger av idag är inte vad de var en gång i tiden, fixativ som blyvitt är förbjudet, och zinkvitt fungerar inte lika bra. Fasaden kommer att bli smutsig av sot och mögel på nolltid. Du ska en modern färg. Förstår att du av nostalgiskäl kanske gillar linoljefärger men du har fel.
-Den gamla färgen är svagt grön, med en lite ton av blått. Jag har med ett färgprov, tror du att du kan blanda till rätt nyans?
Expediten, färgexperten: Du får gärna köpa den gröna färgen, men den enda färgen som är riktig är egentligen vit färg.
Den vita färgen reflekterar alla våglängder så vi uppfattar den som vit, och har du en grön nyans så kan ju inte alla våglängder reflekteras så att det blir vitt! Capiche?
-Jo, jo, det förstår jag ju, men om jag nu vill ha grön färg på verandan för att det är vackert. Jag ska ju inte ha kulörten som ett fysiskt instrument för att reflektera våglängder och analysera med en spektrumanalysator. Jag vill sitta i syrenbersån, njuta min punch och se hur rosorna tecknar sig mot min nymålade veranda!
-Du ska så klart få din gröna nyans, men du måste ändå förstå att du har fel, egentligen! Jag tycker att alla ska få välja färg, även om de har fel, så är det i en fri värld.

[Bill50x]

Undras hur många gånger detta har förklarats sedan forumets start?

Kanske tid för en "sticky"?

Jag sov nog på den lektionen... Tack IÖ för förklaringen! Att det grötar ihop sig med komplex musik medan gles musik i vissa fall låter väldigt bra, det har jag ju hört med mina egna öron. Man blir fö påmind om detta varje gång man besöker en mässa
Nu vet jag varför, tack igen!

/ B

[Svante]

Men för att spetsa till det lite, det finns inga korrekta återgivare utan brister. All utrustning vi lyssnar på har brister. De är bara olika mellan olika apparater.

Jo, det gör ju det. När det gäller framför allt förstärkare men även AD/DA-omvandlare finns det goda skäl att anta att det finns flera sådana apparater som är helt fria från hörbara brister. Att som du gör lägga fokus på dessas potentiella brister som ingen har hittat trots att man har letat riktigt noga är bara ... dåligt för debatten.

Så nu spetsade jag också. Eller trubbade jag?

[Svante]

Filosofiprofessorn, och musikern Alvar, ja, han spelar viola som hobby, kommer in i färgaffären. Han ska måla om sin veranda på sitt 20-tals hus.
-Hej, jag ska måla om verandan, men vad ska man ha för typ av färg?
Expediten som är uppdaterad svarar att han ska ha de nya vattenlösliga oljefärgerna. Alvar tänker tillbaka på sin gamla lärare i kemi, lika löser lika poppar upp i huvudet, hmmm?
-Jag tror att det är linoljefärg från början på verandan, ska man inte fortsätta med det? Jag tycker också att linoljan ger en vacker yta, den reflekterar ljuset på ett sätt som tilltalar mig och passar huset.
Expediten, färgexperten: Alltså, det är så mycket föroreningar i luften idag, och linoljefärger av idag är inte vad de var en gång i tiden, fixativ som blyvitt är förbjudet, och zinkvitt fungerar inte lika bra. Fasaden kommer att bli smutsig av sot och mögel på nolltid. Du ska en modern färg. Förstår att du av nostalgiskäl kanske gillar linoljefärger men du har fel.
-Den gamla färgen är svagt grön, med en lite ton av blått. Jag har med ett färgprov, tror du att du kan blanda till rätt nyans?
Expediten, färgexperten: Du får gärna köpa den gröna färgen, men den enda färgen som är riktig är egentligen vit färg.
Den vita färgen reflekterar alla våglängder så vi uppfattar den som vit, och har du en grön nyans så kan ju inte alla våglängder reflekteras så att det blir vitt! Capiche?
-Jo, jo, det förstår jag ju, men om jag nu vill ha grön färg på verandan för att det är vackert. Jag ska ju inte ha kulörten som ett fysiskt instrument för att reflektera våglängder och analysera med en spektrumanalysator. Jag vill sitta i syrenbersån, njuta min punch och se hur rosorna tecknar sig mot min nymålade veranda!
-Du ska så klart få din gröna nyans, men du måste ändå förstå att du har fel, egentligen! Jag tycker att alla ska få välja färg, även om de har fel, så är det i en fri värld.

Hmm, jag anar ett retorisk grepp i form av en analogi .

[Bill50x]

Så nu spetsade jag också. Eller trubbade jag?

Mjae, jag tyckte mig nog märka såväl en komprimering som en toppklippning där

/ B

[darkg]

Alvar köper färg

Alvars halvbror, den något rundlagde Arne, rättsläkare och före detta husvagnsentusiast, står och klämmer tveksamt på en trädgårdsslang. Expediten kommer fram och berättar med glittrande ögon att det där - det är en mycket bra slang. Arne nickar, men förklarar att han tycker att det är bra om slangen bromsar upp vattnet så att trycket inte blir för högt. Expediten föreslår att trycket regleras med munstycket eller vid tappstället, men Arne vet vad han vill ha. Till slut köper han en slang med lite mindre diameter och en annan armering. Till sin hustru Hildur, gravör med intresse för freds- och konfliktarbete och FN-volontär på deltid, suckar han att det inte fanns bättre slang att få. Nu kommer det att bli svårt att vattna frösådden utan att förstöra de unga plantorna. Expediten hävdar alltjämnt att den första slangen är bra. "Även om den inte passade gubben är den liksom bättre på att vara slang", funderar han högt och plockar upp en handske som någon tycks ha glömt kvar.

[Morello]

Filosofiprofessorn, och musikern Alvar, ja, han spelar viola som hobby, kommer in i färgaffären. Han ska måla om sin veranda på sitt 20-tals hus.
-Hej, jag ska måla om verandan, men vad ska man ha för typ av färg?
Expediten som är uppdaterad svarar att han ska ha de nya vattenlösliga oljefärgerna. Alvar tänker tillbaka på sin gamla lärare i kemi, lika löser lika poppar upp i huvudet, hmmm?
-Jag tror att det är linoljefärg från början på verandan, ska man inte fortsätta med det? Jag tycker också att linoljan ger en vacker yta, den reflekterar ljuset på ett sätt som tilltalar mig och passar huset.
Expediten, färgexperten: Alltså, det är så mycket föroreningar i luften idag, och linoljefärger av idag är inte vad de var en gång i tiden, fixativ som blyvitt är förbjudet, och zinkvitt fungerar inte lika bra. Fasaden kommer att bli smutsig av sot och mögel på nolltid. Du ska en modern färg. Förstår att du av nostalgiskäl kanske gillar linoljefärger men du har fel.
-Den gamla färgen är svagt grön, med en lite ton av blått. Jag har med ett färgprov, tror du att du kan blanda till rätt nyans?
Expediten, färgexperten: Du får gärna köpa den gröna färgen, men den enda färgen som är riktig är egentligen vit färg.
Den vita färgen reflekterar alla våglängder så vi uppfattar den som vit, och har du en grön nyans så kan ju inte alla våglängder reflekteras så att det blir vitt! Capiche?
-Jo, jo, det förstår jag ju, men om jag nu vill ha grön färg på verandan för att det är vackert. Jag ska ju inte ha kulörten som ett fysiskt instrument för att reflektera våglängder och analysera med en spektrumanalysator. Jag vill sitta i syrenbersån, njuta min punch och se hur rosorna tecknar sig mot min nymålade veranda!
-Du ska så klart få din gröna nyans, men du måste ändå förstå att du har fel, egentligen! Jag tycker att alla ska få välja färg, även om de har fel, så är det i en fri värld.

[Max_Headroom]

Undras hur många gånger detta har förklarats sedan forumets start?

Kanske tid för en "sticky"?

Kanske det, för jag hade missat det. Bra med IÖs förklaring, tack för den!

[Bill50x]

Alvar köper färg

Alvars halvbror, den något rundlagde Arne, rättsläkare och före detta husvagnsentusiast, står och klämmer tveksamt på en trädgårdsslang. Expediten kommer fram och berättar med glittrande ögon att det där - det är en mycket bra slang. Arne nickar, men förklarar att han tycker att det är bra om slangen bromsar upp vattnet så att trycket inte blir för högt. Expediten föreslår att trycket regleras med munstycket eller vid tappstället, men Arne vet vad han vill ha. Till slut köper han en slang med lite mindre diameter och en annan armering. Till sin hustru Hildur, gravör med intresse för freds- och konfliktarbete och FN-volontär på deltid, suckar han att det inte fanns bättre slang att få. Nu kommer det att bli svårt att vattna frösådden utan att förstöra de unga plantorna. Expediten hävdar alltjämnt att den första slangen är bra. "Även om den inte passade gubben är den liksom bättre på att vara slang", funderar han högt och plockar upp en handske som någon tycks ha glömt kvar.

/ B

[IngOehman]

Filosofiprofessorn, och musikern Alvar, ja, han spelar viola som hobby, kommer in i färgaffären. Han ska måla om sin veranda på sitt 20-tals hus.
-Hej, jag ska måla om verandan, men vad ska man ha för typ av färg?
Expediten som är uppdaterad svarar att han ska ha de nya vattenlösliga oljefärgerna. Alvar tänker tillbaka på sin gamla lärare i kemi, lika löser lika poppar upp i huvudet, hmmm?
-Jag tror att det är linoljefärg från början på verandan, ska man inte fortsätta med det? Jag tycker också att linoljan ger en vacker yta, den reflekterar ljuset på ett sätt som tilltalar mig och passar huset.
Expediten, färgexperten: Alltså, det är så mycket föroreningar i luften idag, och linoljefärger av idag är inte vad de var en gång i tiden, fixativ som blyvitt är förbjudet, och zinkvitt fungerar inte lika bra. Fasaden kommer att bli smutsig av sot och mögel på nolltid. Du ska en modern färg. Förstår att du av nostalgiskäl kanske gillar linoljefärger men du har fel.
-Den gamla färgen är svagt grön, med en lite ton av blått. Jag har med ett färgprov, tror du att du kan blanda till rätt nyans?
Expediten, färgexperten: Du får gärna köpa den gröna färgen, men den enda färgen som är riktig är egentligen vit färg.
Den vita färgen reflekterar alla våglängder så vi uppfattar den som vit, och har du en grön nyans så kan ju inte alla våglängder reflekteras så att det blir vitt! Capiche?
-Jo, jo, det förstår jag ju, men om jag nu vill ha grön färg på verandan för att det är vackert. Jag ska ju inte ha kulörten som ett fysiskt instrument för att reflektera våglängder och analysera med en spektrumanalysator. Jag vill sitta i syrenbersån, njuta min punch och se hur rosorna tecknar sig mot min nymålade veranda!
-Du ska så klart få din gröna nyans, men du måste ändå förstå att du har fel, egentligen! Jag tycker att alla ska få välja färg, även om de har fel, så är det i en fri värld.

Jag gillar ju dig HB, men den där liknelsen var förfärlig.

Jagmenar, den visar ju bara att du inte hänger med i diskussionernas svängar.

Du talar som om färgerna var musik, men en musikanläggning är inte musik. Musik (eller rättare sagt enkodad musik) är vad man matar anläggningen med. Och ingen har väl argumenterat ens nästan som i din liknelse när det gäller musikskapande?

Dessutom stör det mig att liknelsen är rätt så tendensiös när den använder uttryck som skall förstås som att samma uttryck har används i den här diskussionen. Men har verkligen någon gjort det?

Om du upplever att så är fallet så tror jag dig, men att du konsekvent i liknelsen lyckas skriva saker som är upprörande, trots att inget som de du kritiserat skrivit något som är ens nästan lika upprörande, får mig att tro att jag ser skillnader som du av något skäl är blind för.

Jag ser att det du skriver i din liknelse är korkat (inte att du är det, utan den figur som du porträtterar är korkad och otrevlig) men jag ser även skillnaden hos dem som du parodierar, skillnader som gör att liknelsen totalt missar målet. De har, faktiskt, inte betett sig som personen i din liknelse, och jag tror det vore bra om det gick att få dig att se skillnaden, men jag vet inte hur det skall gå till. Jag förstår inte vad det är som gör att du anser att din liknelse är relevant, alltså vilken skillnad som går dig förbi. För mig är skillnaderna ju så solklara. Hur man kan inte se dem?

- - -

Att det finns de som anser att en anläggning skall återge som ackurat som möjligt, och som vill att alla skall förstå skillnaden mellan det och att färga trevligt, är nog ingen nyhet. Men från det till att påstå att de sagt att de som vill något annat har fel är steget väldigt långt. Och det är vad du påstår.

Eller har jag missat något?

Jag tycker det ser ut som om du bara önskar skapa en helt onödig polarisering.

Tycker det är mera konstruktivt att arbeta i andra riktningen - för att skapa mera ömsesidig förståelse.

Jag tror mera på det, och ser inte varför det skulle hindra någon från att även fortsatt ha sin egen syn på saken. Man kan ha det, men ändå förstå hur andra känner och tänker. Bara man skiljer mellan det som är objektivt och det som är subjektivt.


Vh, iö

[petersteindl]

Man skulle kunna se musik som entertainment. Den anläggning som ger lyssnaren den största möjliga entertainment ger lyssnaren störst behållning och är bäst för lyssnaren.

Med vänlig hälsning
Peter

[IngOehman]

Ja, så kan man se det, och så får man se det.

Man kan även se det på andra sätt. Inget är mera rätt än något annat.

Det är en subjektiv fråga nämligen.

- - -

Om man talar om anläggningens fidelitet däremot, så blir det ackuratessen som är i blickfånget och inte hur mycket man gillar produkten av musiken och det anläggningen gör med den.

Och det går, faktiskt, inte att utesluta att den vägen kan vara den som till sist tar lyssnaren till den största upplevelsen...


Vh, iö

[sprudel]

Hehe!
Gillandet är ömsesidigt IÖ, det vet du.
Vet sedan tidigare att du har tydlig koll på sak o person, uppskattar också att du redovisar din hållning när vi diskuterar det här.
Nåväl. Inlägget var inte speciellt riktat till dig, det är mer ett försök att ge perspektiv till ett förhållningssätt om mål och medel.
Målen med en musikanläggning, som då är medlet, kan variera. Det ställer olika krav på medlet och de parametrar man utvärderar av medlet.
Det gör att man inte kan (enligt mig då) selektera ut ett antal parametrar och låta dem vara avgörande för en universell bedömning av medlet som optimalt.
Olika parametrar kommer att ha olika betydelse beroende på målet, om det skiftar än så lite.

Kolla det här jag klippte ut ur ett inlägg, bara som ett exempel.


"Ingen hindrar dig att gilla det du gillar, oavsett vad det är, men det betyder inte att man kan ta sitt eget gillande som en intäkt för att det man gillar är en objektiv förmåga att troget återge en musiksignal. Man kan TRO att det är så, men att uppleva något som "positivt" är som sådant är inte ett argument för att det beror på en icke-förvrängning av något. Hänger du med på detta?"

Det här du skriver är ju oantastligt. Men målet är kanske inte just att troget återge en musiksignal. Målet är kanske att trigga en individs upplevelser för att på olika sätt ge ett intryck av hur de uppfattar en akustisk händelse irl, eller hur de skulle vilja uppleva den och då kan mindre fel ur en annan aspekt/parameter accepteras. Lyssnar man enbart singer/song-writer eller glesjazz så kanske man vill maxa den upplevelsen. Ett annat mål, och då är det andra parametrar för medlet som prioriteras för att vara en god återgivare.
Så det som är "fel" ur en aspekt kan vara "rätt" ur en annan beroende på målet.

[Bill50x]

Om man talar om anläggningens fidelitet däremot, så blir det ackuratessen som är i blickfånget och inte hur mycket man gillar produkten av musiken och det anläggningen gör med den.

Och det går, faktiskt, inte att utesluta att den vägen kan vara den som till sist tar lyssnaren till den största upplevelsen...

Det går att invända mot detta, hur gärna du än önskar att det vore en oemotsagd sanning
För vad är det ackuratessen ska spegla? Hur det låter eller vad musiken ska förmedla?

/ B

[Morello]

Om man talar om anläggningens fidelitet däremot, så blir det ackuratessen som är i blickfånget och inte hur mycket man gillar produkten av musiken och det anläggningen gör med den.

Och det går, faktiskt, inte att utesluta att den vägen kan vara den som till sist tar lyssnaren till den största upplevelsen...

Det går att invända mot detta, hur gärna du än önskar att det vore en oemotsagd sanning
För vad är det ackuratessen ska spegla? Hur det låter eller vad musiken ska förmedla?

/ B

Nu börjar det bli tramsigt.