Perfekt hörsel och absolut gehör...

[Ogjort]

Begreppsförvirrad påstår jag att "absolut gehör" avser förmågan att ange tonhöjd (eller frambringa) utan referens.

En sällsynt förmåga som om den inlärts vid farmors felstämda piano sannolikt kommer bli en eländig belastning när man hamnar
i sammanhang där instrumenten är korrekt stämda enligt gällande praxis.

Men det har väldigt lite att göra med huruvida men kan detektera "falska" toner eller inte i ett sammanhang.
Det behöver man inte alls ha absolut gehör för att kunna.

[HenrikE]

Begreppsförvirrad påstår jag att "absolut gehör" avser förmågan att ange tonhöjd (eller frambringa) utan referens.

En sällsynt förmåga som om den inlärts vid farmors felstämda piano sannolikt kommer bli en eländig belastning när man hamnar
i sammanhang där instrumenten är korrekt stämda enligt gällande praxis.

Men det har väldigt lite att göra med huruvida men kan detektera "falska" toner eller inte i ett sammanhang.
Det behöver man inte alls ha absolut gehör för att kunna.

Håller med fullständigt!

[Piotr]

Ser också absolut gehör som något kopplat till en referens med stor exakthet.

Tonsäker i utövande eller hörande kan existera utan absolut gehör... och med tämligen dålig koll på någon referens.

Farsan kunde ta ett helt ostämt stränginstrument och skruva till ett E just like that. Själv är jag chanslös på en sådan manöver.

Dock så har jag haft låtar i huvudet sedan 80-talet som jag inte hört på årtionden.. nynnat låten för mig själv och tagit fram den på spotify eller liknande och då har jag haft rätt tonart. Så lite av det där har jag i mig iaf.

Skramlar med div. sträng och blåsinstrument som glad amatör.

[Chaconne]

Jag fascineras ständigt över att många inte hör att det är falskt. Jag mår fysiskt illa vid program som idol och melodifestivalen medan andra njuter till fullo....

Mvh

[Chaconne]

Att ha absolut gehör stör säkert om man tycker att det är störande att musiker inte spelar helt rent, d.v.s. att det nog är helt individuellt. Det beror nog också på hur falskt det spelas/sjungs. Då störs jag mer av klipp där ett aaaa plötsligt börjar klinga eee.. Nu hävdar jag inte att jag har absolut gehör men jag hör när jag tycker det klingar falskt eller inte. Och jo jag stör mig på om det klingar falskt.

Det behövs inte absolut gehör för att störas av falskspel. För mig är det otroligt irriterande om musiker spelar småfalskt. Extra illa är det om det är stråkmusik, förmodligen eftersom jag själv spelar viola och har spelat i amatörorkester. Inspelningen av fyra årstiderna med Fabio Biondi som har varit uppe här är ett bra exempel. Helt onjutbar! Jo jag vet att han räknas som toppklass.. Men jämför med hur tex Janine Jansen spelar samma stycke!

Även jag är böjd att hålla mig. Gå gärna och se Janine live om du inte har gjort det.

Mvh

[JM]

Läs....
Prof Diana Deutsch o kollegor har producerat många banbrytande forskningsresultat.
Gillar studien där hon visar att barn som börjar träna musik för 5 års ålder får nästa alltid absolut pich om de pratar mandarin hemma.

http://deutsch.ucsd.edu/psychology/pages.php?i=215

JM

[hifikg]

Jag fascineras ständigt över att många inte hör att det är falskt. Jag mår fysiskt illa vid program som idol och melodifestivalen medan andra njuter till fullo....

Mvh

Så har jag förstått att många har det, är det en tillgång eller ett "handikapp"? Jobbar man med musik bör det vara bra, gissar jag, men om man bara vill njuta till fullo?

[DVD-ai]

Jag avskyr när det är falskt i sammanhang när det INTE ska vara det...
Och kan uppskatta falskhet som ren jävulskap i sammanhang där det gör sig rätt, just för att det är fel på rätt sätt

Avskyr program som t.ex. Idol och egentligen alla tillfällen där jag behöver lyssna på falskspelande eller sjungande personer...
Det är för mig mycket svårt att bortse från falskheten, den är där och tar över allt... och oftast vid live uppträdanden så är den där mer eller mindre helt naturligt, det blir fel ibland även bland bra musiker

Jag har ingen skolning i instrument så kan inte översätta frekvenser till toner i G eller E osv...
Men jag vet hur en ton låter som jag har hört tidigare och vad som harmoniserar med denna, jag själv upplever att jag hör dessa saker oerhört tydligt och nästan slaktande av musikupplevelse i vissa fall.
Dock så är det inte värre än att jag mitt i alltihoppa har en ganska bra förmåga att helt enkelt välja att bortse från saker, bla detta med falskhet i dom doser som kan accepteras gå "under radarn" för att helheten är tillräckligt eller rent av mycket bra

[HenrikE]

Gå gärna och se Janine live om du inte har gjort det.

Mvh

Mycket klokt råd! Har hört henne live en gång, 2013 i Brunnby kyrka. Det var bara Janine med sin violin och hennes pappa på cembalo och orgel. Utan tvekan en av de absolut bästa konserterna jag har varit på!

[rotel2]

Du behöver varken vara rädd eller orolig för din egen del!

Det är med all säkerhet endast ett par få procent på detta forum som överhuvudtaget hör 20kHz!

[Chaconne]

Gå gärna och se Janine live om du inte har gjort det.

Mvh

Mycket klokt råd! Har hört henne live en gång, 2013 i Brunnby kyrka. Det var bara Janine med sin violin och hennes pappa på cembalo och orgel. Utan tvekan en av de absolut bästa konserterna jag har varit på!

Låter som en höjdare! Såg henne på Konserthuset för en tid sedan och funderar på att gå på Berwaldhallen i maj. Antar att du hört hennes Tchaikovsky och Beethoven?

Mvh

[Chaconne]

Jag fascineras ständigt över att många inte hör att det är falskt. Jag mår fysiskt illa vid program som idol och melodifestivalen medan andra njuter till fullo....

Mvh

Så har jag förstått att många har det, är det en tillgång eller ett "handikapp"? Jobbar man med musik bör det vara bra, gissar jag, men om man bara vill njuta till fullo?

För det mesta ett handikapp, men lyssnar jag på någon som verkligen vet vad de pysslar med en tillgång.

Mvh

[Chaconne]

Det finns en dokumentär om en pianostämmare i Wien som är väldigt intressant, den heter Pianomania och rekommenderas om ni inte sett den. Medverkande är Lang Lang, Alfred Brendel och Pierre-Laurent Aimard. Stämning på en helt ny nivå ; )

Mvh

[Bill50x]

Det behövs inte absolut gehör för att störas av falskspel. För mig är det otroligt irriterande om musiker spelar småfalskt. Extra illa är det om det är stråkmusik, förmodligen eftersom jag själv spelar viola och har spelat i amatörorkester. Inspelningen av fyra årstiderna med Fabio Biondi som har varit uppe här är ett bra exempel. Helt onjutbar! Jo jag vet att han räknas som toppklass.. Men jämför med hur tex Janine Jansen spelar samma stycke!

Jag störs, men bara ibland, av falskspel. Ibland spelar man ju falskt med vilje, bara för att skapa en medveten disharmoni. En del tex sjunger falskt för att skapa en speciell känsla, andra för att de inte kan annat men det blir ändå känslosamt och "rätt". Håkan från Göteborg tex.

När det gäller de fyra årstiderna, jag är inte så säker på att Janine är så mycket bättre än Fabio i det avseendet. Nu är jag ingen musiker och kan givetvis förföras med annat än exakta toner men jag tycker nog ändå att Fabio Biondi är bland de bättre tolkningarna. Även Amadine Beyer gör en fantastisk tolkning men i sin helhet blir det hela lite syntetiskt. Detsamma gäller Enrico Onofri som är lite ojämn, vissa delar är riktigt bra, andra inte. Samma gäller Nigel Kennedy som var som bäst på sista genrepet i det programmet som handlade om just honom och de fyra årstiderna. I den slutliga versionen som sändes i sin helhet var hela framförandet betydligt lamare. Men kanske mer tonsäkert och korrekt - men tyvärr inte lika spännande och med den smittande spelglädjen. För min del är jag i det sammanhanget glad för att jag inte störs av eventuella fel i tonhöjd och liknande.

/ B

[bensnake]

Jag har förmågan att identifiera random toner från random tonalstrare samt frambringa önskad ton medelst sångrösten. På svängningen när. Utom vid svår förkylning samt vid bakfylla (pågående berusning på rimlig nivå är emellertid inget hinder).

I unga år upptäckte jag att jag kunde identifiera vilka tangenter som slogs an på pianot samt vilken tonart ett visst musikstycke framfördes i. Detta utvecklades till att även omfatta akustisk gitarr. Detta går dock att träna upp, har jag förstått. Varje ton och ackord alstrar olika övertoner och har olika klangstrukturer som ett tränat öra ska kunna identifiera, även om man inte har absolut gehör. Ett C-dur klingar helt enkelt annorlunda än ett D-dur, oaktat skillnaden i frekvens. Senare upptäckte jag att jag också kunde identifiera sinustoner. Detta är av förklarliga skäl betydligt svårare att träna sig till så jag antar att jag har någon form av absolut gehör.

När jag ska frambringa en ton, hör jag den i huvudet, oftast som en pianoton men jag varierar mig. Även en 'inre' gitarrton eller från en 440 stämgaffel funkar fint. Oftast utgår jag från just 440-A och transponerar sedan uppåt eller nedåt till önskad ton men alla toner inom oktaven kan jag 'höra inne i huvudet'.

När jag hör en låt på radion, hör jag vilken tonart den spelas i samt vilka ackord den består av. Ofta vet jag även i förväg vilka ackord som ska följa men det är nog en sjuka orsakad av eget spelande/låtskrivande samt att mycket av radiomusiken är tämligen förutsägbar.

Jag skulle säga att det är en tillgång på alla plan utom i ett fall; jag störs av om bandet ändrar tonart live, t.ex. sänker en halv- eller helton på grund av åldrad sångare. Eller om vi i coverbandet frångår originaltonarten på grund av att sångaren inte fixar omfånget. Vissa omtransponeringar är dock mer uthärdliga än andra. Att transponera ned från B-moll till A-moll kan ställa till det rejält i sinnet medan en sänkning från diss-moll till ciss-moll funkar betydligt bättre. Fan vet varför. Ackord med pianots svarta tangenter som grundtoner är mer förlåtande att transponera mellan, verkar det mig.

Sen kan jag också tycka att det är synd att jag inte lärt mig läsa noter klokt. Tack vare mitt gehör, har jag kunnat kosta på mig att vara lite lat.

Så sjuk är jag.

Edit: Roligast med denna förmåga är att kunna lira en låt på piano eller gura utan att ha tränat. Det räcker med att jag har lyssnat på låten tillräckligt för att ha den i huvudet. Sen är det bara att köra.

[ante_77]

Jag har förmågan att identifiera random toner från random tonalstrare samt frambringa önskad ton medelst sångrösten. På svängningen när. Utom vid svår förkylning samt vid bakfylla (pågående berusning på rimlig nivå är emellertid inget hinder).

I unga år upptäckte jag att jag kunde identifiera vilka tangenter som slogs an på pianot samt vilken tonart ett visst musikstycke framfördes i. Detta utvecklades till att även omfatta akustisk gitarr. Detta går dock att träna upp, har jag förstått. Varje ton och ackord alstrar olika övertoner och har olika klangstrukturer som ett tränat öra ska kunna identifiera, även om man inte har absolut gehör. Ett C-dur klingar helt enkelt annorlunda än ett D-dur, oaktat skillnaden i frekvens. Senare upptäckte jag att jag också kunde identifiera sinustoner. Detta är av förklarliga skäl betydligt svårare att träna sig till så jag antar att jag har någon form av absolut gehör.

När jag ska frambringa en ton, hör jag den i huvudet, oftast som en pianoton men jag varierar mig. Även en 'inre' gitarrton eller från en 440 stämgaffel funkar fint. Oftast utgår jag från just 440-A och transponerar sedan uppåt eller nedåt till önskad ton men alla toner inom oktaven kan jag 'höra inne i huvudet'.

När jag hör en låt på radion, hör jag vilken tonart den spelas i samt vilka ackord den består av. Ofta vet jag även i förväg vilka ackord som ska följa men det är nog en sjuka orsakad av eget spelande/låtskrivande samt att mycket av radiomusiken är tämligen förutsägbar.

Jag skulle säga att det är en tillgång på alla plan utom i ett fall; jag störs av om bandet ändrar tonart live, t.ex. sänker en halv- eller helton på grund av åldrad sångare. Eller om vi i coverbandet frångår originaltonarten på grund av att sångaren inte fixar omfånget. Vissa omtransponeringar är dock mer uthärdliga än andra. Att transponera ned från B-moll till A-moll kan ställa till det rejält i sinnet medan en sänkning från diss-moll till ciss-moll funkar betydligt bättre. Fan vet varför. Ackord med pianots svarta tangenter som grundtoner är mer förlåtande att transponera mellan, verkar det mig.

Sen kan jag också tycka att det är synd att jag inte lärt mig läsa noter klokt. Tack vare mitt gehör, har jag kunnat kosta på mig att vara lite lat.

Så sjuk är jag.

Edit: Roligast med denna förmåga är att kunna lira en låt på piano eller gura utan att ha tränat. Det räcker med att jag har lyssnat på låten tillräckligt för att ha den i huvudet. Sen är det bara att köra.

Mest synd är det om dem som har ett bra gehör men varken kan sjunga eller spela.
När du nämner att ackorden klingar olika, så har jag inte tänkt på det förr. Men du har faktiskt rätt.
Det jag kommer ihåg från barnsben är The Final Countdown. När man spelade den i rätt tonart så var det ett helt annan klang. Det lät inte bra om man transponerade den, helt enkelt.

Jag har ett relativt gehör som faktiskt har blivit mycket sämre med åren, hur det nu är möjligt. Kanske p.g.a jag inte spelar så ofta?

[bensnake]

Det jag kommer ihåg från barnsben är The Final Countdown. När man spelade den i rätt tonart så var det ett helt annan klang. Det lät inte bra om man transponerade den, helt enkelt.

Exakt! Måste avlyssnas i F#-moll (som för övrigt är en 'snygg' tonart klangmässigt när man improviserar på pianot. Bättre 'spänst' än t.ex. E-moll. Ackordföljden F#-moll, D-dur, E-dur klingar vackrare än E-moll, C-dur, D-dur, trots att de inbördes intervallen mellan ackorden är desamma). Synthslingan har jag inbyggd i huvudet. Fel tonart skapar disharmoni i medvetandet... Såg dem senast -88 i Tipshallen i Jönköping. Då körde de i originaltonarten. Frågan är om Joey fixar det idag. Låten innehåller rätt höga passager för en åldrad hårdrockare...

[Bill50x]

Mest synd är det om dem som har ett bra gehör men varken kan sjunga eller spela.

Nej, det är mest synd om oss som inte har ett absolut gehör OCH varken kan sjunga eller spela. Jag är bara sååå avis på tex bensnake. Tänk er att bara kunna klaga på ljudet i en stereo, inte att kunna beskriva hur den förmedlar musik!

/ B

[bensnake]

Mest synd är det om dem som har ett bra gehör men varken kan sjunga eller spela.

Nej, det är mest synd om oss som inte har ett absolut gehör OCH varken kan sjunga eller spela. Jag är bara sååå avis på tex bensnake. Tänk er att bara kunna klaga på ljudet i en stereo, inte att kunna beskriva hur den förmedlar musik!

/ B

Jag må ha bra gehör men den kontexten är jag inte riktigt med på. Klaga på ljudet men inte kunna beskriva hur musiken förmedlas? Eventuell ironi gick mig förbi.

[Bill50x]

Mest synd är det om dem som har ett bra gehör men varken kan sjunga eller spela.

Nej, det är mest synd om oss som inte har ett absolut gehör OCH varken kan sjunga eller spela. Jag är bara sååå avis på tex bensnake. Tänk er att bara kunna klaga på ljudet i en stereo, inte att kunna beskriva hur den förmedlar musik!

/ B

Jag må ha bra gehör men den kontexten är jag inte riktigt med på. Klaga på ljudet men inte kunna beskriva hur musiken förmedlas? Eventuell ironi gick mig förbi.

Sorry, uttryckte mig lite klumpigt här. Vad vi töndöva utövare utan gehör kan göra är bara att kommentera ljudet vi hör. Vi kan inte avgöra om det som en anläggning gör handlar om att förmedla musik, i motsats till hur den låter. För även om anläggningen tex fallerar i avseende på frekvensgång i jämförelse med en annan anläggning så kanske den ändå förmedlar musiken bättre. Men för att fatta detta är det ju bra om man tex har ett bra gehör, som du.

Ingen ironi, bara klumpigt skrivet.

Mvh / B

[bensnake]

Sorry, uttryckte mig lite klumpigt här. Vad vi töndöva utövare utan gehör kan göra är bara att kommentera ljudet vi hör. Vi kan inte avgöra om det som en anläggning gör handlar om att förmedla musik, i motsats till hur den låter. För även om anläggningen tex fallerar i avseende på frekvensgång i jämförelse med en annan anläggning så kanske den ändå förmedlar musiken bättre. Men för att fatta detta är det ju bra om man tex har ett bra gehör, som du.

Ingen ironi, bara klumpigt skrivet.

Mvh / B

Aha! Jag är med. Nackdelen med att ha denna förmåga är också att man tenderar att bli lite styv i korken inför sig själv. Detta har jag insett alldeles nyligen. Jag är så mentalt säker på de uppenbara alternativt subtila skillnader jag tycker mig uppfatta vid öppna lyssningar, att jag måhända bortser från de suggestionseffekter som föreligger. Kanske uppfattar jag den grövre kabeln som en bättre länk just därför att den är... Grov? Jag har aldrig gjort något seriöst, kontrollerat och nivåkalibrerat blindtest. Det vore kul att göra. Sen är det ju inte ekvivalent att ha absolut tonalt gehör med att med säkerhet kunna identifiera och definiera alla sorters ljudliga (nivå)skillnader i frekvensgång som föreligger mellan skilda system.

[Svante]

Begreppsförvirrad påstår jag att "absolut gehör" avser förmågan att ange tonhöjd (eller frambringa) utan referens.

En sällsynt förmåga som om den inlärts vid farmors felstämda piano sannolikt kommer bli en eländig belastning när man hamnar
i sammanhang där instrumenten är korrekt stämda enligt gällande praxis.

Men det har väldigt lite att göra med huruvida men kan detektera "falska" toner eller inte i ett sammanhang.
Det behöver man inte alls ha absolut gehör för att kunna.

Ja, jag har samma uppfattning. Absolut gehör är att utan tillgång till yttre referens kunna avgöra vilken ton som spelas. Möjligen kan man kräva mer än 50 cents noggrannhet (vilket min definition antyder), frågan är då bara hur noga man ska kunna avgöra en tonhöjd, hur många cent fel får det bli för att det fortfarande ska anses rätt.

En alternativ definition kunde vara att kunna stämma ett instrument med en viss noggrannhet.

Att kunna avgöra om någon spelar falskt borde väl snarast kallas relativt gehör, eller bara gehör.

[PerStromgren]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

[sprudel]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

Tror jag inte, men skolning och träning.

[bensnake]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

Nej. Detta går att träna upp. Tror jag. Se mitt resonemang om toner och ackord och deras olika 'klanger'. Samma sak med akgura.

[Chaconne]

Det behövs inte absolut gehör för att störas av falskspel. För mig är det otroligt irriterande om musiker spelar småfalskt. Extra illa är det om det är stråkmusik, förmodligen eftersom jag själv spelar viola och har spelat i amatörorkester. Inspelningen av fyra årstiderna med Fabio Biondi som har varit uppe här är ett bra exempel. Helt onjutbar! Jo jag vet att han räknas som toppklass.. Men jämför med hur tex Janine Jansen spelar samma stycke!

Jag störs, men bara ibland, av falskspel. Ibland spelar man ju falskt med vilje, bara för att skapa en medveten disharmoni. En del tex sjunger falskt för att skapa en speciell känsla, andra för att de inte kan annat men det blir ändå känslosamt och "rätt". Håkan från Göteborg tex.

När det gäller de fyra årstiderna, jag är inte så säker på att Janine är så mycket bättre än Fabio i det avseendet. Nu är jag ingen musiker och kan givetvis förföras med annat än exakta toner men jag tycker nog ändå att Fabio Biondi är bland de bättre tolkningarna. Även Amadine Beyer gör en fantastisk tolkning men i sin helhet blir det hela lite syntetiskt. Detsamma gäller Enrico Onofri som är lite ojämn, vissa delar är riktigt bra, andra inte. Samma gäller Nigel Kennedy som var som bäst på sista genrepet i det programmet som handlade om just honom och de fyra årstiderna. I den slutliga versionen som sändes i sin helhet var hela framförandet betydligt lamare. Men kanske mer tonsäkert och korrekt - men tyvärr inte lika spännande och med den smittande spelglädjen. För min del är jag i det sammanhanget glad för att jag inte störs av eventuella fel i tonhöjd och liknande.

/ B

Kul att du hittat versioner som du gillar. Fabios tolkning spricker tyvärr för mig pga brist på teknik och att det är på tok för surt för min smak.

Mvh

[Svante]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

Jag skulle säga att om man kan höra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano så har man absolut gehör. Det kompliceras dock lite av att det blir olika fingersättningar i olika tonarter och att man möjligen kan känna igen svårigheter i vissa tonarter och därigenom identifiera tonarten, men om man gör experimentet med "transpose-knappen" på ett elpiano så är det så. Per definition, eller per min definition av absolut gehör iaf.

[DQ-20]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

Nej, man kan fuska på olika sätt. Först kan man tar reda på om det är dur eller moll. Om man är van notbunden sångare kan man sedan sjunga grundtonen och "känna" tonen i halsen. Om man sedan vet vad en "rimlig" tonart är så brukar man kunna gissa rätt även utan absolut gehör. Att "mäta" med stämbanden fungerar oftast på en halvnot när - i alla fall för mig. Absolut gehör är som sagt mycket ovanligt även bland professionella musiker som måste intonera hela tiden (t.ex. sångare och stråkar). De flesta tycker att det låter falskt först när de hör intervaller. Dåligt intonerade stråkar är för övrigt det värsta jag vet.

/DQ-20

[HenrikE]

Kul att du hittat versioner som du gillar. Fabios tolkning spricker tyvärr för mig pga brist på teknik och att det är på tok för surt för min smak.

Kan bara hålla med, Fabio spelar som om han är förbannad. Angående din tidigare fråga så har jag inte hört de styckena med Jansen, men ska definitivt kolla upp dem. Tack för tipsen!

[petersteindl]

Jag har en massa olika inspelningar av årstiderna. Jag har även Fabio Biondi på OPUS 111 som jag aldrig gillat.

Mina favoriter är 2 olika utgåvor med Giuliano Carmignola. Den ena är originalet på DIVOX Antiqua och den andra på Brilliant Classics som är en 3-CD SET som är en licensutgåva från Divox.





Han har även gjort en inspelning på SONY.



Finns en video på tuben.



Med vänlig hälsning
Peter