AB-test av DA-omvandlare, Filer att ladda ned!

[Morello]

En ton har en amplitud och en frekvens. En tonkurva visar amplitudens frekvensgång, alltså hur frekvensen för en ton påverkar amplitudåtergivningen (gain) för den.

Det där var så bra att det borde stå på Wikipedia. Det kanske det redan gör?

Mvh E*

Nej, det gör det inte. Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Frekvensg%C3%A5ng
Det vore bra om du tillför det du tycker ska stå där! Alla kan bidra.

Det vore väl trist att kontaminera wikipedia med den egna klubbens fikonspråk?

[E]

Tyckte det såg ganska bra ut på Wikipedia.

[PerStromgren]

Det vore väl trist att kontaminera wikipedia med den egna klubbens fikonspråk?

Jo, men denna klubb har inte ensamrätt på att redigera, så ogillas det, lär det försvinna eller åtminstone åstadkomma debatt. Artikeln ifråga har inga referenser, där kanske du kan bidra?

[joakimfors]

Vet inte om man ska lägga så mycket vikt på svenska wikipedia-artiklar. Tyvärr väldigt låg aktivitet jämfört med den engelska varianten vilket gör att konvergensen mot något som kanske kan anses vara riktigt korrekt är långsam.

[niklas]

Frekvensgång upptagen på NHT 2,5 samt en annan högtalare,
Mätningen utförd i vardagsrummet på 1,5 meters avstånd.
Mikrofon: Earthworks M550

Vilken är NHT 2,5?

Den röda.

[Morello]

Frekvensgång upptagen på NHT 2,5 samt en annan högtalare,
Mätningen utförd i vardagsrummet på 1,5 meters avstånd.
Mikrofon: Earthworks M550

Vilken är NHT 2,5?

Den röda.

Vi tackar för engagemanget!
Varför tror du det?
Jag säger inte att du har fel, men vore intressant att se hur du drog slutsatsen.

[Morello]

Vet inte om man ska lägga så mycket vikt på svenska wikipedia-artiklar. Tyvärr väldigt låg aktivitet jämfört med den engelska varianten vilket gör att konvergensen mot något som kanske kan anses vara riktigt korrekt är långsam.

Ja precis - jag läser sällan wikipedia på svenska. Det finns så mycket mer och av högre standard på den engelska motsvarigheten.

[IngOehman]

Varken det svenska ordet tonkurva eller det svenska ordet frekvensgång behandlas dock på engelska wiki.

Det är väl inte helt förvånande.


Vh, iö

[Morello]

Såg du att jag lagt upp uppmätt frekvensgång på bla. NHT 2,5?

[Max_Headroom]

Frekvensgång upptagen på NHT 2,5 samt en annan högtalare,
Mätningen utförd i vardagsrummet på 1,5 meters avstånd.
Mikrofon: Earthworks M550

Vilken är NHT 2,5?

Den röda. Det stog något om hur högtalaren låter tidigare I tråden och jag vibbar att den röda kurvan stammer bäst, om jag nu minns rätt.

[niklas]

Frekvensgång upptagen på NHT 2,5 samt en annan högtalare,
Mätningen utförd i vardagsrummet på 1,5 meters avstånd.
Mikrofon: Earthworks M550

Vilken är NHT 2,5?

Den röda.

Vi tackar för engagemanget!
Varför tror du det?
Jag säger inte att du har fel, men vore intressant att se hur du drog slutsatsen.

Den är mer stereosystemfelskorrigerad...
(på tal om vedertagen nomenklatur )

Jag tycker mig se att det är lite lägre nivå från 200 upp till ca 500Hz, plus att 5-10000Hz också ligger några dB lägre. Jag gissar att dina Morellosar har den blå rakare kurvan. Hade också varit intressant att se om där är någon puckel kring 70 Hz i den röda kurvans högtalare, men det kanske är krångligt att få till sådan mätning?

[IngOehman]

Jag förstår inte. På vilket sätt skulle den röda tonkurvan kompensera för stereosystemfelen? Jag ser inget som ens påminner avlägset om stereosystemfelskompensationer.

Såg du att jag lagt upp uppmätt frekvensgång på bla. NHT 2,5?

Ja. Amplitudens frekvensgång. Ser ingen frekvensgång för impedansen.

Saknar även registret under 100 Hz där högtalaren uppvisar sina tydligaste karaktärer (som jag berättade tidigare).


Vh, iö

[Morello]

Jo, jag noterade att registret under 100 Hz saknas, men jag släpar nog inte upp burken igen eller kanske. Vi får se.
Jag hade våldsamma problem att få till mätningen på grund av att regeln på det analoga mixerbord jag använde som mikrofonförsteg glappade.

Jag noterar även att du ånyo använder sådant där fikonspråk.

[Morello]

Den röda.

Vi tackar för engagemanget!
Varför tror du det?
Jag säger inte att du har fel, men vore intressant att se hur du drog slutsatsen.

Den är mer stereosystemfelskorrigerad...
(på tal om vedertagen nomenklatur )

Jag tycker mig se att det är lite lägre nivå från 200 upp till ca 500Hz, plus att 5-10000Hz också ligger några dB lägre. Jag gissar att dina Morellosar har den blå rakare kurvan. Hade också varit intressant att se om där är någon puckel kring 70 Hz i den röda kurvans högtalare, men det kanske är krångligt att få till sådan mätning?

Jag skulle ju kunna lyfta upp burken på garagetaket och gör en litet seriösare mätning, men det är lite för kallt ännu.
Ska som sagt köpa en smidig USB-mikrofonförstärkare så att jag slipper bära runt på ett mixerbord jämte externt kraftaggregat.

[IngOehman]

Du verkar ju inte förstå/respektera begreppet tonkurva, så vad skall jag göra.

Trist att mätningen krånglade, men värre saker har hänt. Påminn mig - varför mättes den alls? Var det för att du tyckte det lät som om något var fel på dem?

Oavsett vilket så tror jag du kan ha rätt i att källarrummet i sig är huvudskälet till problemen med ljudet.


Vh, iö

[Morello]

Jodå, jag har inga problem att acceptera att begreppet "tonkurva" används i vissa kretsar och i vissa frekvensregister.
Däremot försöker du torgföra ditt eget fikonspråk (amplitudens frekvensgång etc.) som varandes det korrekta, vilket blir direkt löjeväckande då alla som öppnat riktiga, vetenskapliga böcker i ämnet ved att du är ute och far på cykeln, men det är ju egentligen ditt problem snarare än någon annans.


Jämfört med mina högtalare låter NHT-burkarna något bumligt och oartikuklerat i basregistret samt aningens beslöjade på toppen.

Hur som havet duger dom till TV'n för att lyssna på nyheter och kanske någon film då och då - film är jag dock sparsam med.

[IngOehman]

Jag förstår inte vad du pladdar om.

Nästan alla böcker i ämnet jag känner till är på engelska och de använder varken uttrycket tonkurva eller frekvensgång eftersom de är svenska uttryck. Av de svenska verk jag känner till och läst är de flesta kopplade till tekniska högskolor, och där brukar begreppet tonkurva användes för amplitudens (/förstärkningens) frekvensgång.

Jag har också flera gånger varit tydlig med att hifi-tidningar och andra icke-vetenskapliga publikationer aldrig eller sällan har skrivit tonkurva utan de använder begreppet "frekvensgång" när de menar tonkurva. Frekvensgång kommer från tyskans frequenzgang - som visar fas- och amplitud-kurvor för aktuellt system.

På svenska visas detta med ett bodediagram, och ibland säger man att bodediagram visar ett systems frekvenssvarsfunktion.

Både i Sverige och i Tyskland så är det vanligt att mindre vetande förenklar bort fasgången och kallar tonkurvan för "frekvensgång" (/frequenzgang). De flesta av dessa människor får man förmoda saknar kunskap om, eller tänker på, att ordet frekvensgång bara berättar att någon påverkas som funktion av frekvens.

En frekvensgång berättar om någots frekvensberoende. Ett bodediagram visar två frekvensgångar, den för amplituden och den för fasen. En tonkurva är en frekvensgång. En impedanskurva är också en frekvensgång, en distorsionskurva visar frekvensgången för övertonerna och tittar man på en faskurva så visar den fasens frekvensgång.


Vh, iö

[Morello]

Både i Sverige och i Tyskland så är det vanligt att mindre vetande förenklar bort fasgången och kallar tonkurvan för "frekvensgång" (/frequenzgang). De flesta av dessa människor får man förmoda saknar kunskap om, eller tänker på, att ordet frekvensgång bara berättar att någon påverkas som funktion av frekvens.


Vh, iö

[IngOehman]

Om något är oklart så föreslår jag att du intervjuar några människor från hifi-världen, som inte har vetenskaplig bakgrund. Då kommer du själv att få se hur många som vet att fasgången är en av de två frekvensgångar som man ser i ett bodediagram (som visar systemets frekvenssvarsfunktion).

Fast det vet du ju redan att gemene man inte alls vet om, så varför tramsa?

Men du gillar att tramsa om detta uppenbart.


Vh, iö

[Morello]

Det där var som dumt att det inte går att kommentera. Återigen måste jag rekommendera dig att öppna vetensakplig, svenskspråkig litteratur i ämnet så skall du se att du kommer få kläm på nomenklaturen och fikonspråket blir onödigt.

[darkg]

[IngOehman]

I audiolitteratur från teknisk högskola är tonkurva så vitt jag sett det vanliga begreppet, i hifi-tidningar skriver man "frekvensgång".

Något större problem är detta inte. De som inte är kunniga skriver "frekvensgång" när de menar amlitudens frekvensgång, så man kan alltid utgå ifrån att de som skriver frekvensgång utan att klargöra för vad, menar amplitudens frekvensgång. Så vad är problemet?


Vh, iö

[Morello]

På teknisk högskola studerar man inte sällan ämnena på ett mer teoretiskt och generellt plan än att man inskränker sig till det hörbara registret, varför begrepept som "tonkurva" typiskt sett inte används.
Det du skriver vittnar om att varken studerat på teknisk högskola och/eller öppnat relevant, svenskspråkig litteratur i ämnet.

[IngOehman]

Okej, då förklarar jag det du verkar ha missat - tonkurva är det ord man använder för amplitudens frekvensgång i AUDIOSAMMANHANG.

Jag kan tycka att ordet är rätt så självförklarande, det heter ju tonkurva och med ton så menas en hörbar signal (men inte nödvändigtvis hörd). Även begrepp som tonomfång används ju (som synonym till frekvensomfång/-område/-register) i audiosammanhang. Och en tonkontroll är en sak som ändrar registret mellan olika register. En tonkurva visar t ex en tonkontrolls inverkan.

Man är dock inte så petig att man avstår från begreppet ton- om en kurva visar ett register som sträcker sig en bit ned i infra- eller upp i ultraljudsregistret. Så länge registret på något sätt associerar till ljud så kan man tala om tonkurva.

Om du trott att någon påstått att tonkurva betyder något annat så förstår jag din förvåning. Jag trodde dock att det framgått även i tidigare diskussioner om samma sak, rätt så många gånger till och med.

- - -

Men supertydligt då: Om man tittar på en mätning på en antenns känslighet i en given infallsvinkel som funktion av frekvenser mellan säg 50 och 200 MHz så kallar man det inte för en tonkurva. Tonkurvorna hör till audioämnet.


Vh, iö

[Svante]

"Frekvensgång" låter som nästa träningstrend för pensionärer.

[Morello]

"Frekvensgång" låter som nästa träningstrend för pensionärer.

Jag har noterat att dina kollegor, som undervisar elektronik, använder just begreppet "frekvensgång".

[IngOehman]

"Frekvensgång" låter som nästa träningstrend för pensionärer.

Träffsäkert!

Jag ser dem framför mig, gående med svajande steg och med en stegfrekvensräknare framför nyllet, mitt i blickfånget...

Stavgång är ute, nu gäller frekvensgång!

- - -

Morello - att människor som pysslar med elektronik och skriver läroböcker skriver frekvensgång är kanske inte så märkligt. Det kan ju t ex bero på att de menar det man ser i ett bode-diagram. Det kan även bero på att de från början har lärt sig begreppet i hifi-pressen.

Elektronik är ju heller inte nödvändigt att det har med audio att göra, så att skriva tonkurva när man inte menar tonkurva vore ju bara dumt.


Vh, iö

[Morello]

Vad är det som får dig att tro att folk som skriver böcker och undervisar elektronik, läser hifipress och har denna, i de allra flesta avseenden helt oseriösa press, som en referens avseende nomenklaturen? Det är faktiskt ett helt befängt antagande.

Du stångar dig blodig för att torgföra ett fikonspråk som inkluderar nonsensbegrepp som "amplitudens frekvensgång" etc., trots att alla (som studerat vetenskaplig litteratur) andra vet hur den adekvata och vedertagna, nomenklaturen ser ut.

Det är givetvis helt acceptabelt att försöka torgföra nya begrepp osv, men när du gör det och samtidigt avfärdar den vedertagna nomenklaturen samt påstår att de som använder den är "okunniga" etc blir det faktiskt bara rent trams, Ingvar; du framställer bara dig själv bara som varandes någon som aldrig öppnat en bok.

Det moderna begreppet "faktaresistent" klär dig för övrigt alldeles utmärkt i detta sammanhang.

[IngOehman]

I audiolitteratur från teknisk högskola är tonkurva så vitt jag sett det vanliga begreppet, i hifi-tidningar skriver man "frekvensgång".

Något större problem är detta inte. De finns de som skriver "frekvensgång" när de menar amlitudens frekvensgång, så man kan alltid utgå ifrån att de som skriver frekvensgång utan att klargöra för vad och bara visar en kurva, menar amplitudens frekvensgång.

Om de menar fasens frekvensgång så brukar de flesta dock inte skriva bara frekvensgång, och det är ju bra.

Så vad är problemet?


Vh, iö

[Morello]

Faktaresistensen saknar motstycke.
Nästan värre än Dagens Nyheter,