darkg skrev:ante_77 skrev:Flint skrev:Ofärgat är korrekt bara för den som definierar det så. Korrekt musikåtergivning behöver inte vara ofärgad enligt min definition av korrekt musikåtergivning. Man kan inte anta att alla definierar allt på samma sätt.
Nej, korrekt är att det som matas in motsvarar det som matas ut.
Om man föredrar lite mer bas, mer mid eller något annat så föredrar man kanske färgat ljud.
Själv vet jag inte vad jag föredrar, då jag inte vet om jag någonsin har hört något som är korrekt.
Ett bra exempel på inte korrekt är när man spelar t.ex elgitarr.
Montera en pedal mellan gitarr och förstärkare. Slutprodukten blir väldigt färgad oavsett om man gillar ljudet eller ej.
Om man sedan spelar in ljudet från förstärkaren och spelar upp det genom t.ex en stereo så.......
Orkar inte skriva mer på telefonen.
Om det föreligger en förstärkare som tillförlitligt visar sig bättre återge musiken, men som är mindre transparent, är den icke korrektare, åtminstone i någon mening? Som att flera omdömesgilla lyssnare blint pekar ut den som bättre förmedlare av musiken.
Problemet med ditt resonemang är att det du bygger upp ju är ett cirkelbevis.
Jag tror inte du gör så avsiktligt, men det du försöker göra är ju faktiskt att använda (som stöd för att man skall kunna påstå något objektivt, från en subjektiv upplevelse) är bara ännu ett exempel på att formulera något objektivt, som vilar på en subjektiv upplevelse.
Du säger att det är okej att en person säger att en förstärkare (som kan färga massor) är korrektare för att han eller hon "tycker det", om man kan visa att andra människor (som du kallar omdömesgilla) "tycker det".
Men det GÅR inte att med öppna normala lyssningstester (talar alltså inte om F/E-lyssning nu) visa att en återgivning är objektivt bättre. Man kan bara visa att någon gillar det de hör. Att de föredrar det de hör och att de tycker att det låter mera illusoriskt eller att de gillar att det påminner mera om hur det lät live... men det är alltihopa bara gissningar.
Och glöm inte bort att både inspelningen och resten av anläggningen är med i kedjan. Den gissning de gör är referenslös, och DESSUTOM är den bara aktuell för hela kedjan, fonogrammet inräknat, i kombination. Den "korrekta förstärkaren" ger ju inte alls samma resultat om man byter inspelning, eller byter högtalare, eller byter rum. Att då kalla förstärkaren korrekt blir bara fel.
Vad man kan göra är att säga att man upplever att anläggningen i sin helhet, på just de fonogram som spelats, ger en ganska korrekt musikåtergivning. Upplever är nycketordet.
Och det räcker ju inte med det om man skall omfamna alla problem i resonemanget. Hur definierar du t ex den omdömesgilla lyssnaren? Är det den person som tycker som jag, som du, som mätinstrumenten, som... ?
darkg skrev:Musiken får då anses vara intersubjektivt mer korrekt återgiven och förstärkaren är med en obetydlig glidning den mer korrekta, trots större signalavvikelse in-ut.
Nej, det blir inte mera korrekt, den blir på sin höjd den som subjektivt sätt passar bäst i anläggningen, enligt dem som lyssnade, jämför med de förstärkare de jämförde med.
Det du beskriver är något helt subjektivt, och jag ser ingen poäng i att jaga formuleringar som får det att verka objektivt. Det är bättre att spara dessa ord för saker som verkligen är objektiva.
darkg skrev:Linjär och brusfri funktion borde medföra bättre musikåtergivning, men om det inte kan sägas säkert att detta alltid stämmer tycker jag att korrekt måste förstås i termer av musikåtergivning. Inte att musiken låter bättre, men återges rätt. Signaltrogenhet är bara viktig i den mån den korrelerar med den överordnade musiktrogenheten.
Jag tror nu att denna korrelation är hög, men jag är inte beredd att sätta den till 100% och därför tvekar jag inför din definition av korrekt.
Man måste sätta den till 100%, eftersom det inte finns någon gräns för hur musik får låta.
- - -
Med allt detta sagt är det min uppfattning att just ordet korrekt inte passar jättebra, varken för att beskriva en objektivt ofärgad återgivning eller för att beskriva en återgivning som man gillar. Korrekt är ju ett ord vars betydelse är ungefär rätt, men inte vilken sorts rätt som helt, utan snarast "i överensstämmelse med".
Korrekt beteende kan t ex vara det som traditioner eller en kultur föreskriver. Det kan vara att följa en lag eller andra sorters regler. Därför tycker jag att ordet utmärkt väl kan användas för att beskriva ett RIAA-stegs tonkurva, om man även redovisar avvikelsen (korrekt intill +/- 0,1 dB...).
Men vad som konstituerar en korrekt förstärkare - alla egenskaper inräknat - är svårare att definiera. Även om någon kallar den korrekt så ger det ingen specifik information om någon av alla egenskaper som bestämmer förstärkarens sätt att återge (släppa igenom) en musiksignal. Och korrekta egenskaper kan ju dessutom vara beroende på applikation. Till en högtalare som optimerat för dämpfaktorn 16 så är 0,5 ohms utimpedans korrekt. Till en optimerad för dämpfaktorn 1000 är 0,008 ohm den korrekta utimpedansen. Och vilken gain är korrekt? Är det en THX-effektförstärkare så är 28,3 gånger (29 dB) korrekt gain.
Det beror på, och det beror på mycket, så kanske skall man vara lite försiktig med att använda ordet korrekt i alla sammanhang där ingen tydlig regel eller föreskrift finns?
Vh, iö
]
